USA rivstartar kärnkraftutveckling

Trots försäkringarna om att Sverige skall gå före i både elektrifiering och satsningarna på att vara center för en europeisk utveckling av AI laggar den europeiska och svenska energiutbyggnaden i praktiken efter den amerikanska. Förra helgen beslutade den amerikanske presidenten att rivstarta en aggressiv och expansiv kärnkraftutveckling för att säkra USA:s behov av tillförlitlig elproduktion.
Samtidigt som den europeiska energiförsörjningen blir allt mer avelektrifierad, vilket professor Christian Sandström redogjort för i tidningen Affärsvärlden samt att det europeiska elnätet blir allt mer instabilt med de större inslagen av förnyelsebara energikällor ökar USA sitt fokus på kärnkraftutbyggndad.
Sandström har analyserat utvecklingen 2014-2024 och fann att elproduktionen har minskat med omkring tio procent. Nedgången står i kontrast till de prognoser och utfästelser om elektrifiering i Sverige och EU som ställts ut av politiker och representanter för bland annat vindkraftindustrin som på senare tid drabbats av såväl miljardförluster, effektbortfall som konkurser.
Relaterat: Ett Northvolt = Tre kärnkraftverk
Förra helgen beslutade den amerikanske presidenten Donald Trump genom fyra ”Executive Orders” om en omfattande och storskalig kärnkraftutbyggnad. Bakgrunden är den beroendesituation av andra länder som världen har hamnat i sedan 2017 där USA halkat efter i den internationella kärnkraftutvecklingen menar Vita Huset. USA har nu som ambition att återta ledningen av utvecklingen av modern kärnkraftteknologi.
Relaterat: Elefanten i rummet – Så hindrar Vargasgruppen svensk satsning på AI
Rivstart för USA:s kärnkraftindustri
De avancerade kärnreaktorer som omfattas av ett av dessa exekutiva beslut inkluderar kärnenergisystem som Generation III+ reaktorer, små modulära reaktorer, mikromodulära reaktorer samt stationära och mobila reaktorer som har potential att leverera robust, säker och tillförlitlig kraft till kritiska försvarsanläggningar och andra resurser för uppdragskapacitet. Som Artificiell Intelligens, AI.
Satsningen skall säkra energibehov och tillgång för de 48 AI-centers som planeras för att etableras i hela landet, inklusive ett i District of Columbia. Etableringen av ny kärnkraft skall påbörjas inom 90 dagar och de första reaktorerna skall tas i drift inom tre år, det vill säga under innevarande mandatperiod för den sittande presidenten.
Parallellt genomförs en reform av tillstånds och tillsynsmyndigheter för att undvika en amerikansk version av den black-out, eller effektbortfall, som drabbade den iberiska halvön i Europa. USA:s president hänvisar explicit till vad han menar är ett haveri för den europeiska energisäkerheten och agerar för att undvika och förebygga en amerikansk upprepning. En annan order fokuserar på en effektivisering av testning och utvärdering av kärnkraftekonologin.
USA är inte ensamma om satsningarna i Nordamerika. Kanada inledde nyligen produktionen av ett av två beslutade modulära kärnkraftverk. Delstaten Texas, som idag är USA:s största vindkraftproducent, planerar för storskalig utbyggnad av mikromodulära kärnkraftverk för att möta tech-industrins, framför allt AI, energibehov.
Utvecklingen i Nordamerika av energiutbyggnaden står i bjärt kontrast mot den europeiska i allmänhet och den svenska i synnerhet.
Trots utfästelser från bland annat Socialdemokraterna under den pågående partikongressen så finns det inga signaler från partiledningen att kärnkraft ingår i en framtida energimix på samma sätt som i USA. Trots försäkringarna om att Sverige skall gå före i både elektrifiering och satsningarna på att vara center för en europeisk utveckling av AI laggar den europeiska och svenska energiutbyggnaden i praktiken efter.
För att dessutom reglera och begränsa utvecklingen av AI är det europeiska regelverket EU AI Act under implementering. Vare sig Kina, Ryssland eller den amerikanska delstaten Texas har infört motsvarande begränsande regelsamling.
Finland utgör ett europeiskt undantag som 2022 påbörjade utvecklingen av mikromodulära kärnkraftverk avsedda för export. I Sverige infördes 1986 ett “tankeförbud”, eller forskningsförbud inom kärnkraftforskningen. Förbudet upphävdes 2006 men det var först 2024 som regeringen menade att forskningsfältet skulle prioriteras.
Relaterat: Donald Trump som ‘kryptopresident’: Politikens inverkan på kryptovalutans framtid