Supermånga miljarder försvunna
SVT:s Uppdrag Gransknings reportage om de icke existerande batterierna från batteriföretaget Northvolt speglar bara en liten del av bolagets historia och kultur. En historia där superlativer använts för att beskriva verksamheten samtidigt som beslutsunderlag och mail på myndigheter antingen försvunnit eller sekretessmarkerats av okänd anledning.
”Vi såg tidigt Northvolts potential och betydelse för den energiomställning som måste göras.”
Pressmeddelandet från Europeiska Investeringsbanken publicerades den 16 januari 2024, i samband med att banken gav besked om ytterligare ett lån, det andra i ordningen till batteriföretaget Northvolt. Detta lån, på 10 miljarder kronor skulle gå till gigafabriken i Skellefteå, Northvolt Ett. I pressmeddelandet betonade Europeiska Investeringsbankens vice ordförande, den tidigare näringsministern Thomas Östros (S) vikten av att inte underskatta Northvolts betydelse och lade till att banken var
”Glada över att fortsätta vårt stöd till utbyggnaden.”
Sedan dess har bolaget snabbt hamnat i en allt allvarligare kris. Inte bara finansiell kris utan, vilket Uppdrag Gransknings reportage visade under gårdagen, en situation där bolagsledningen farit med direkt vilseledande uppgifter kring bolagets produktion. Inget av de löften, idag omformulerade till ”ambitioner” som skulle motivera miljardinvesteringarna och kunna garantera lånevillkoren har uppfyllts.
Relaterat: Nationelle samordnaren om Northvolt: “För mycket skrot “
Idag är, menar SvD, Östros påtagligt fåordig om investeringen i Northvolt och pratar hellre om EU-gemensamma investeringar i militär försvarsförmåga.
I augusti 2024 hade bolagets problem nått till en nivå att det inte uppfyllde villkoren för krediten och lånet betalades aldrig ut. Vilket besparade europeiska skattebetalare ytterligare en miljardförlust. Ett äventyr som investeringsbolaget Vargas, med bland annat delägarna Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz varit drivande i tillsammans med Northvolts VD, Peter Carlsson.
De tidigare lån och krediter som beviljade av EIB gavs strax efter att den tidigare Thomas Östros (S) tillträtt som bankens vice ordförande.
Kontakten med Östros möjliggjordes av hans företrädare som näringsminister och den tidigare ordföranden i Swedbank, Anders Sundström (S). Lånet som som ställdes ut i anslutning till Östros tillträde var en uppföljning av den första krediten från 2019 från EIB där den tidigare näringsministern Ibrahim Baylan (S) spelade en avgörande roll. Ett år senare kunde den första krediten följas upp med ytterligare en om 3,8 miljarder kronor. Den uppföljande krediten kom som ett direkt resultat av den presentation som den dåvarande styrelseordföranden Carl-Erik Lagercrantz genomförde genomförde för Business Europe i mars 2020.
Det framgår av presentationen att Lagercrantz vid det tillfället hade goda och varma relationer med såväl ordföranden i EU-kommissionen Ursula van der Leyen som ledningen för EIB.
Vad som framgår mer är att den beskrivning som Lagercrantz ger av bolaget, den beskrivning som användes för att attrahera investorer, inte på något sätt berör det som bolaget utvecklades till.
I presentationen skräder inte Lagercrantz på orden när bolaget och dess verksamhet skall beskrivas. Förstärkningsordet ”super” används 22 gånger under de 15 minuter som presentationen varar. Ett ”super” som i ”super efficient”, ”super interesting” eller ”super important” eller motsvarande var en del av presentationen 40:e sekund.
Men ingenting levererades.
EIB och AP-fonderna banar vägen
Efter Lagercrantz presentation i Bryssel inför Business Europe och EIB:s utgivna lån kunde sedan de svenska AP-fonderna räknas hem som investorer. Och med dessa som investorer underlättades arbetet med att attrahera andra. Den styrka som det innebär att ha AP-fonderna och EIB, bland världens mest kapitalstarka ägare, kan inte överskattas.
AP-fondernas investering blev möjlig med den lagändring som den tidigare finansmarknadsministern Per Bolund (MP) drev igenom 2019 där han även gjorde klart för AP-fonderna att om dessa inte började investera i den gröna omställningen skulle han byta ut styrelserna för myndigheterna.
AP-fonderna är självständiga myndigheter och lyder bland annat under Förvaltningslagen i fråga om dokumentering av beslut.
Det finns idag inga spår av något beslut i form av vare sig styrelseprotokoll eller registrerade handlingar hos någon av AP-fonderna att investera totalt 5,8 miljarder kronor av svenska pensionsmedel i Northvolt. Det första beslutet, om 3,3 miljarder kronor fattades 2021. De enda spår som finns kvar är fyra e-postmeddelanden som klarat sig undan utgallring. Styrelseordföranden för det bolag som bildades unikt för investeringen, Jenny Askfelt Ruud, är tillika chef för alternativa investeringar vid fjärde AP-fonden.
Likt en stor andel av företaget Vargas andra gröna tech-bolag, stålverket Stegra / H2 GS i Boden ledningsgrupp har Askfelt Ruud en bakgrund på konsultföretaget McKinsey. McKinsey var med och utformade den lagstiftning under den förre finansmarknadsministern Per Bolund (MP) som gjorde AP-fondernas investering i Northvolt möjlig.
Relaterat: AP-fondernas rökridåer om Northvolt
Ordförandeskapet för det dedikerade investeringsbolaget skall enligt uppgift från första AP-fonden rotera mellan AP-fonderna eftersom det är en förlängning av myndigheterna med inga övriga ägare. Någon sådan rotation av styrelsens ordförande är inte registrerad hos Bolagsverket.
Bolaget ”4 to 1 Investments” skall enligt årsredovisningarna heller inte ha några anställda men har, enligt ett senare besked från första AP-fonden, en heltidsanställd verksamhetsledare och två medarbetare på deltid.
Ledarsidorna har sökt Jenny Askfelt Ruud för följdfrågor vilken verksamhet som bedrivs i bolaget samt frågor om ägarstyrning men hon har inte återkommit.
När Ledarsidorna sedan begär ut den Due diligence som rimligen bör ha tagits fram innan det samägda investeringsbolaget grundades hänvisas till bolaget och Jenny Askfelt Ruud samt att denna riskbedömning, om den finns, skyddas av sekretess. Trots att fonderna samt det samägda investeringsbolaget skrivit av värdet till noll kronor.
Även EIB:s motsvarande riskbedömning är skyddade men då av europeisk banksekretess.
Relaterat: Northvolt – Sveriges Theranos?
Johan Westerholm
