Sagan om Northvolt skrevs med Gröna lögner

Docent Christian Sandström beskriver i en artikel i tidningen Affärsvärlden begreppet ”Gröna lögner” och använder sig av Vargas-bolaget Stegra som ett exempel. Men effekterna av dessa lögner kan även hittas, och kvantifieras, på närmare håll. Sagan om Northvolt kom att kantas av detta fenomen på andras bekostnad. Lögner, eller osanningar, som kostat skattebetalare, anställda och underleverantörer miljardbelopp.
Docent Christian Sandström beskriver i en artikel i tidningen Affärsvärlden begreppet ”Gröna lögner”. Gröna lögner är, menar Sandström inte osanna, men förvränger verkligheten bortom igenkänning. Som exempel beskriver ha hur stålbolaget Stegra för så sent som bara några månader sedan går från “fullt finansierade” med 75 miljarder kronor till ett akut behov av nyemission om statliga bidrag uteblir.
Dessa lögner, eller osanningar, har i den gröna omställningens namn fått irreparabla konsekvenser för tredje man visar erfarenheterna från ett annat av Vargas bolag. Det numera konkursade batteriföretaget Northvolt.
Sagan om Northvolt skrevs med gröna lögner
Northvolt lät i januari 2024 meddela att de säkrat en finansiering om fem miljarder USD, eller 47 miljarder kronor för den fortsatta expansionen och utvecklingen. Beskedet kom att lugna både anställda och underleverantörer som fått se hur allt större fakturabelopp antingen försenats allt mer eller helt enkelt inte betalats.
Anställda som kanske hyrt lägenhet ett tag och nu rotat sig fick känslan av att deras arbetsgivare var stabil och därför äntligen slog till på drömhuset som var lite dyrt men de trodde sig att ha råd med. Underleverantörer som börjat få allt längre betalningstider men inte ville stöta sig med sin största kund och tänkte att förr eller senare får de nog sina pengar. Nu skulle de komma.
Northvolt fick i januari 2024 en ny villkorad finansiering på 5 miljarder dollar (cirka 52 miljarder kronor) för att expandera sin fabrik i Skellefteå. Detta var en milstolpe som möjliggjorde utbyggnaden av både fabriken och återvinningsanläggningen. Finansieringen, det största gröna lånet i Europa hittills, garanterades av bland annat Riksgälden och Europeiska kommissionen. Medlen skulle användas för att bygga ut Northvolt Ett, Europas första gigafabrik för cirkulär batteriproduktion. Lånet skulle också stödja återvinningsanläggningen Revolt Ett.
Finansieringen ansågs vara en milstolpe för den europeiska energiomställningen och visar att cirkulära, hållbara affärsstrategier är avgörande för framgång.
Lånepaketet togs fram av 23 kommersiella banker, den Europeiska Investeringsbanken (EIB) och Nordiska Investeringsbanken (NIB), garantier från Riksgälden, Europeiska kommissionens InvestEU-program samt exportkreditorganisationer som den statliga banken SEK.
Men några pengar kom aldrig att betalas ut. Bolaget nådde aldrig upp till de villkor som ställdes och någon information om den frusna krediten kommunicerades aldrig tydligt till vare sig de anställda eller underleverantörerna.
Kreditstoppet
Beslutet att inte aktivera garantin för finansieringen fattades i oktober 2024, närmare bestämt runt den 9:e oktober då Riksgälden meddelade att de utesluter att aktivera kreditgarantin på 1,5 miljarder dollar. Detta var en direkt konsekvens av att Northvolt i slutet av september 2024 beslutat att avbryta utbyggnaden av fabriken i Skellefteå för att effektivisera verksamheten och hantera den akuta likviditetskrisen som uppstått.
Orsaken till Northvolts beslut att stoppa expansionen var bland annat stigande kostnader, förlorade order och svårigheter att säkra ytterligare finansiering, vilket i sin tur gjorde att lånevillkoren inte uppfylldes och finansieringen inte kunde utbetalas.
Garantin från Riksgälden var knuten till den specifika expansionen, och eftersom projektet avbröts ansåg Riksgälden att lånen inte skulle utbetalas under överskådlig tid. Europeiska kommissionen var involverad genom InvestEU-programmet, som garanterade cirka 500 miljoner dollar av EIB:s del i finansieringspaketet, men ingen specifik information om ett separat beslut att dra tillbaka denna del har rapporterats – det följde troligen samma logik som Riksgäldens beslut.
Sammanfattningsvis utbetalades aldrig några medel från det fem miljarder dollar stora gröna lånepaketet, då villkoren för utbetalning inte uppfylldes efter att expansionen stoppades. Northvolt fortsatte att kämpa med finansiella problem, vilket ledde till konkursansökan i Sverige i mars 2025.
Men informationen fanns hos bolaget långt tidigare att de inte skulle nå upp till villkoren.
Vad visste revisorn?
När krediten beviljades i januari gavs bolaget en viss tidsrymd att uppfylla villkoren. Northvolt hade fram till den 15:e september på sig att uppfylla villkoren eller ansöka om en förlängning, det som kallas”long stop date”. Det vill säga, senast den 16:e september visste bolagets styrelse och revisor att finansieringen skulle utebli. Enligt uppgifter till Ledarsidorna kontaktades kreditgivarna veckorna innan “long stop date” om en ansökan men någon sådan skickades aldrig in.
Tre dagar innan Riksgälden fattade beslut om att inte aktivera krediten, den 6:e oktober, upprättade bolaget den kontrollbalansräkning som senare fastställdes. Kontrollbalansräkningen visade att Northvolts egna kapital var nere på -29,5 miljarder kronor, efter ett minusresultat på 62 miljarder kronor under året, vilket hotade bolagets fortsatta drift.
Den 8:oktober, dagen innan Riksgälden stoppade krediten, försattes dotterbolaget Northvolt Expansions i konkurs.
En annan, för bolagets ledning besvärande detalj är bolagets årsredovisning för 2023 samt i synnerhet revisorns kommentarer. I dessa redovisningar, inte minst revisorns utlåtande, skall väsentliga händelser efter rapportperiodens utgång som regel nämnas. Som en desperat kapitaljakt.
Ingenstans i årsredovisningen, som publicerades den andra juli 2024, mer än ett halvår efter rapportperiodens utgång, framgår att bolaget vid tiden sannolikt hade stora problem med att uppfylla villkoren för krediten. Ett utelämnande som bör vara helt orimligt ur flera perspektiv. Dels verksamhetens stora massmediala intresse men inte minst kreditens storlek och betydelse.
Vare sig anställda eller underleverantörer hade någonsin en chans.
Gröna lögner ända fram till konkursen
Och så skulle det fortsätta. I november 2024 ansökte Nortvholt om rekonstruktion vid konkursdomstolen i Dallas, Texas genom ett för ändamålet specifikt grundat bolag. En s.k. Chapter 11. Det amerikanska dotterbolaget fyllde ingen annan funktion än att möjliggöra en amerikansk rekonstruktionsansökan.
Ett förfarande som inte har något stöd i svensk rättspraxis men som kunde skjuta upp det ofrånkomliga ytterligare. Ett annat typexempel på en grön lögn. En åtgärd som för en yttre betraktare har en jurisdiktion men som vid en inte alltför ingående granskning saknar all relevans och giltighet.
Förfarandet med Chapter 11 fick ett explicit och uttalat stöd av näringsminister Ebba Busch (KD). I vilken mån hon var införstådd med att förfarandet inte var legitimt i Sverige, eller hade rättslig verkan, är okänt men det bör anses vara helt orimligt att hon i egenskap av såväl näringsminister som vice statsminister inte var det.
Ebba Busch kom i egenskap av svensk minister med ansvar för näringsfrågor att försvara en process som inte hade rättsverkan i svensk domstol. Ett agerande som kom att möjliggöra för vissa utvalda att dränera det sista ur bolagets kassa.
Under den amerikanska rekonstruktionen skickade bolagets amerikanska advokater “hotbrev” till sina underleverantörer angående obetalda fakturor. Detta ledde till att flera företag vände sig till Kronofogden för att få betalt. Dessa hotbrev var en del av Northvolts strategi inom ramen för den av Ebba Busch stöttade rekonstruktionen att bestrida fakturor för varor och tjänster som levererats, och ledde till att fler ärenden hamnade hos Kronofogden.
Advokaten som undertecknade hotbreven till Northvolts underleverantörer var en av de sista som kunde få ut något av bolagets kassa. Från 21 november fram till nyår fakturerade han Northvolt för 107,7 timmar. Timpriset för denna sista utmjölkning av Northvolts kassa var 2 305 dollar vilket SvD:s Peter Wennblad kunde rapportera om på X.