Så drogs stålgardinen ner för insynen av Stegra
Vargas-företaget Stegra i Boden meddelade under måndagen att bolaget av Tillväxtverket erkänts som ett strategiskt nettonollprojekt enligt EU:s Net Zero Industry Act. Med den nyvunna statusen faller en ståljalusi ned över bolaget som därmed fått verktygen att slippa framtida extern granskning. I upp till tjugo år. Detta skall ställas mot preskriptionstiden för grovt bedrägeri som endast är tio år.
Vargas-företaget Stegra i Boden meddelade under måndagen att bolaget av Tillväxtverket erkänts som ett strategiskt nettonollprojekt enligt EU:s Net Zero Industry Act. En statusansökan, även kallad NZIA-status, som Ledarsidorna i flera reportage under hösten 2025 varnat för. Och vars konsekvenser nu, från och med första november samma år, regleras av den OSL-bestämmelse som näringsminister Ebba Busch (KD) drev igenom trots kraftig kritik från remissinstanser och det egna regeringsunderlaget.
Statusen i sig är inte den nyhet som behöver granskas. Den är bekräftad och bolaget anger själv i sitt pressmeddelande att erkännandet skedde via den expediterade väg som står öppen för projekt som redan är finansierade av EU Innovation Fund. Med andra ord, ingen ny prövning av affärsplan, finansieringsstruktur eller partnerval har genomförts. Det är ett administrativt avtryck av ett tidigare bidragsbeslut. Vad som däremot är värt att uppmärksamma är något annat. Vad statusen åstadkommer för det som kommer härnäst.
Relaterat: Stegra – Där lögnen är den enda sanningen
Sekretessen är framåtriktad
I propositionen 2025/26:199 ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt” införs sekretess med omvänt skaderekvisit för uppgifter om en enskilds affärs-, drift- eller finansiella förhållanden i ärenden om erkännande som strategiskt nettonollprojekt. Sekretessen gäller i tjugo år. EU:s Net Zero Industry Act, artikel 47, ställer i sig inga sådana krav. Hänvisningen där sker till befintlig unionsrätt och nationell lagstiftning. Den svenska regeringen har valt att gå avsevärt längre.
Det avgörande för Stegras del är inte det enskilda beslut som fattades nu. Det avgörande är vad bestämmelsen utlöser för kommande beslut. Och det är där Sverige nu står, inte där Sverige stod.
Fyra frågor blir omedelbart praktiskt aktuella.
Vem äger Stegra?
Bolaget genomför sedan november 2025 en finansieringsrunda i en eller flera omgångar. Det totala kapitalbehovet bortom den ursprungliga finansieringen rör sig om minst tio miljarder kronor. Stegras egen bolagsstruktur vilar på en lång rad utländska och svenska delägare där Hy24 och Andra AP-fonden hör till de större. Vid kommande emissioner sker värderingen genom förhandling. Vilka villkor som gäller, vilka företrädesrätter som följer med, vilka cap table-mässiga konsekvenser som inträder vid eventuella tilläggsåtaganden från statliga aktörer, allt detta utgör nu, om det berörs i Tillväxtverkets beredning, sekretessbelagda affärsförhållanden i tjugo år.
Hur ser avtalen ut?
Stegras orderbok har konsekvent kommunicerats som ”bindande”. När enskilda kunder, som börsnoterade Thyssenkrupp, åberopar avtal under EU:s Market Abuse Regulation, framgår dock att karaktären inte alltid motsvarar den marknadsförda. Bedömningen av huruvida orderboken faktiskt motiverar fortsatt offentlig finansiering vilar därmed på underlag som ingen utomstående har möjlighet att kontrollera. Detta underlag fanns under hösten 2025 utanför granskningens räckvidd genom företagshemlighetsskydd. Från och med första november 2025 finns det utanför granskningens räckvidd genom lag.
Vilka myndighetsbeslut tas?
Bolaget ska enligt Energimyndighetens villkorsbeslut senast den 31 maj 2026 redovisa att kapitalbehovet för slutförandet är säkrat. Riksgälden har sedan 2023 ställt ut kreditgarantier om 13,5 miljarder kronor, vars utnyttjandegrad redan idag är belagd med sekretess. AP2 har gått in som direkt ägare. Naturvårdsverket har avslagit en bidragsansökan om 1,65 miljarder. Vilket av dessa beslut som omprövas, utvidgas eller ersätts under det halvår som följer, sker mot underlag som nu med automatik klassificeras som affärs-, drift- eller finansiella förhållanden i ett ärende om erkänt strategiskt nettonollprojekt.
Vilka offentliga resurser krävs?
Den nominellt fullfinansierade buffert om 30 miljarder kronor som bolaget kommunicerade sommaren 2025 har visat sig otillräcklig. Den expediterade NZIA-vägen är, enligt Stegras egen formulering, kopplad till EU Innovation Fund-bidraget om 250 miljoner euro. Statusen aktiverar samtidigt det europeiska ramverket för fortsatt och utvidgat statligt stöd, i form av framtida CCfD-utlysningar, ytterligare Innovation Fund-tilldelningar och nationella subventionsspår. Det är detta ramverk, inte det enskilda beslutet om erkännande, som blir den verkliga prövningen.
Relaterat: Obefintlig granskning av Riksgälden vid utfärdande av kreditgarantier
Vad lagstiftaren faktiskt har gjort
I den ordinarie statliga finansieringsprocessen prövas en finansieringsansökan av en myndighet vars beslut är offentligt. Så har Riksgälden hanterats. Så har Energimyndigheten hanterats, om än med Ledarsidornas och andras egna granskningar som visat på betydande brister i den självständiga sakprövningen. Allmänheten har dock i princip kunnat begära ut de underlag som beslutet vilar på, och därmed pröva myndighetens prövning.
Den nya bestämmelsen flyttar prövningens dokumentation in i ett rum dit allmänhet och granskande media inte kommer. Inte för att enskilda uppgifter visat sig vara känsliga i ett konkret fall, utan därför att lagstiftaren på förhand har bestämt att hela kategorin uppgifter ska behandlas så. I tjugo år. För hela det företag som åtnjuter strategisk status. Inte bara för det första erkännandet, utan för alla uppföljande ärenden där samma underlag återanvänds.
Det är inte sekretess som skydd för känsliga uppgifter inom ett ärende. Det är sekretess som premie för en juridisk klassificering. Och premien betalas inte av bolaget, utan av offentlighetsprincipen.
Relaterat: Kraftig kritik mot Ebba Busch från det egna regeringsunderlaget
Stegra omfattas inte av EU:s Market Abuse Regulation Act, eftersom bolaget är onoterat. Detta har under hela bolagets existens utgjort en konkurrensfördel mot börsnoterade konkurrenter som SSAB och Thyssenkrupp, som på faktiska och kontrollerade grunder måste informera marknaden om kursdrivande information. Den asymmetrin har den svenska staten valt att inte korrigera, trots att kreditgivare och garantigivare i hög grad är offentliga.
Med NZIA-statusen och den nya OSL-bestämmelsen läggs ytterligare ett asymmetriskt skikt ovanpå. Det offentliga åtagandets storlek sekretessbeläggs i myndighetsledet, samtidigt som bolaget självt fritt kan välja vilken information som offentliggörs och i vilken kanal. Det är denna kombination, av reglerad sekretess på myndighetssidan och oreglerad kommunikation på bolagssidan, som gör konstruktionen särskilt verkningsfull.
Det är inte en marknadsekonomisk ordning. Det är dess motsats.
Vad valåret 2026 borde handla om
Den 31 maj 2026 ska Stegra till Energimyndigheten redovisa att kapitalbehovet är säkrat. Den 13 september går Sverige till val. Mellan dessa datum finns en uppenbar möjlighet, och givet bolagets finansiella situation även en sannolikhet, för ytterligare statliga stödinsatser. Vad som med säkerhet kan sägas är att de insatserna, om de kommer, sker mot underlag som varken granskande media eller väljare har möjlighet att få ut före 2046.
Tjugo år dubbelt så lång tid som preskriptionstiden för grovt bedrägeri.
Den som tycker att det låter som ett rimligt arrangemang för en bolagsstruktur byggd kring AP-fondsmedel, riksgäldsgarantier, EU-bidrag och kommunala åtaganden, har bättre fördragsamhet med staten som riskkapitalist än vad svenska skattebetalare brukar ha. Eller än vad svenska skattebetalare brukar tillstå.
Stegras nyvunna statuse som Net Zero-bolag är inte slutpunkten. Den är startskottet för en miljardrullning utan insyn. Och med startskottet föll även ståljalusin ned.
Johan Westerholm
