Socialdemokraterna utmanar Regeringsformen

  • Fredag 24 apr 2026 2026-04-24
E-post

Socialdemokraterna vill införa punktmarkering av barn och unga som bedöms riskera att rekryteras till kriminella nätverk. Förslaget innebär långtgående i grunden utomrättsliga tvångsåtgärder utan krav på begånget brott – något som aktualiserar och utmanar en rad grundläggande rättsstatliga frågor. Den aviserade politiken kommer kräva omfattande repressiva grundlagsförändringar.

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho presenterade under gårdagen tillsammans med vice ordförande i riksdagens socialutskott Fredrik Lundh Sammeli ett förslag som ytterligare skärper partiets kriminalpolitiska profil. 

Antalet barn under 15 år som misstänks för brott har enligt uppgifter ökat med omkring 500 procent de senaste åren. Samtidigt är åldersgruppen 15–17 år fortsatt den vanligaste bland unga lagöverträdare. Rekryteringen sker dock allt längre ner i åldrarna, och det finns exempel på barn så unga som 7–8 år som utnyttjas i kriminella miljöer. Ett problem som partiet nu menar att de har förslag som går längre, och är effektivare, än regeringens politik.

Partiet vill införa punktmarkering av barn och unga som anses riskera att rekryteras till kriminella nätverk. Åtgärderna ska kunna bestå av personlig följeslagare eller elektronisk fotboja. Målgruppen är uttryckligen personer som varken är dömda eller misstänkta för brott.

Förslaget innebär därmed ett tydligt avsteg från etablerade rättsprinciper där ingripanden från statens sida normalt förutsätter en konkret gärning.

Ett rekvisit utan brott

Svensk straffrätt vilar på legalitetsprincipen: ingen påföljd utan brott. I det aktuella förslaget är det inte en begången handling som utlöser åtgärder, utan en bedömning av framtida risk. Begreppet “risk att rekryteras” saknar i detta sammanhang etablerad rättslig definition och utgör i praktiken en prognos.

Den typen av prognos är svår att pröva rättsligt. Till skillnad från en misstanke om brott finns ingen konkret gärning att bemöta eller motbevisa. Det begränsar möjligheterna till rättslig prövning och överklagande.

Flera grundläggande principer aktualiseras och utmanas:

  • Legalitetsprincipen: Tvångsåtgärder föreslås utan att ett brott begåtts.
  • Oskuldspresumtionen: Individer behandlas utifrån antaganden om framtida brottslighet.
  • Proportionalitetsprincipen: Åtgärderna är ingripande i förhållande till att målgruppen inte begått brott.
  • Rättssäkerhet och förutsägbarhet: Det är oklart vilka kriterier som ska ligga till grund för riskbedömningen, vem som fattar besluten och hur dessa kan överprövas.

Frågan om selektiv tillämpning har också lyfts. Kritiker pekar på risken att åtgärderna i praktiken endast riktas mot barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Grundlagsfrågor

Förslaget berör flera bestämmelser i regeringsformen. I andra kapitlet skyddas individen mot både kroppsliga ingrepp och betydande intrång i den personliga integriteten liksom rörelsefriheten. Dessa rättigheter kan begränsas genom lag, men endast om det sker för godtagbara ändamål och inte går utöver vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle.

En generell tillämpning av elektronisk övervakning på barn utan brottsmisstanke kan få svårt att uppfylla dessa krav vid en proportionalitetsprövning.

Eftersom förslaget innebär en betydande utvidgning av statens möjligheter att ingripa mot individer utan brottsmisstanke, bedöms det också kräva grundlagsändringar. En sådan process tar tid och skulle tidigast kunna träda i kraft 2031.

Även Sveriges internationella åtaganden aktualiseras.

Enligt Europakonventionen är frihetsinskränkningar av minderåriga tillåtna i vissa fall, men Europadomstolen har ställt krav på att åtgärderna ska ha ett tydligt uppfostrande syfte och vara förenade med rättssäkerhetsgarantier. I tidigare avgöranden har domstolen underkänt system där sådana garantier saknas.

Vidare utgör elektronisk övervakning ett intrång i privatlivet enligt konventionens bestämmelser, vilket kräver tydligt lagstöd, förutsägbarhet och effektiva kontrollmekanismer.

FN:s barnkonvention, som är svensk lag, innehåller också relevanta bestämmelser. FN:s barnrättskommitté har uttryckligen avrått från system som bygger på att barn behandlas som presumtiva brottslingar baserat på riskprofilering.

Förslaget markerar en förskjutning från ett reaktivt till ett mer preventivt rättssystem där ingripanden kan ske innan brott begås. Det närmar sig även idéer kring tankeförbud och reglering av värdegrunder. Samtidigt väcker det frågor om hur långt staten kan gå i att förebygga brott utan att samtidigt urholka centrala rättsstatliga principer.

Hur dessa avvägningar kommer att göras blir avgörande för förslagets fortsatta beredning samt utformningen av erforderliga grundlagsförändringar.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se