Lexbase framtid avgörs i Högsta Förvaltningsdomstolen

Lexbase logo / Högsta Förvaltningsdomstolen. Foto: Sveriges Domstolar. Montage
  • Onsdag 6 mar 2024 2024-03-06
E-post 54

Integritetsskyddsmyndigheten förelade Verifera, Lexbase systerföretag i ett beslut 2022 att bolaget skulle vidta åtgärder så att vissa tjänster inte längre skulle kunna erbjudas. Ärendet har efter två domstolsförhandlingar till slut nått Högsta Förvaltningsdomstolen för ett slutligt och prejudicerande avgörande.

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inledde den granskning 2020 på eget initiativ efter att ha ha tagit emot klagomål beträffande Verifiera / Lexbase tjänster.

De av Verifiera / Lexbase tjänster som blivit aktuella är sökning på personer med någon av sökparametrarna personnamn, personnummer eller adress i avgöranden i mål enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om vård av missbrukare i vissa fall som gäller den eftersökta personen. IMY menar i sitt tillsynsärende att Verifera inte lever upp till bestämmelserna i dataskyddsförordningen och inte är undantagna från bestämmelserna i GDPR. Trots att Verifera har ett utgivningsbevis utfärdat av Myndigheten för radio och TV, MPRT.

IMY vitsordar på myndighetens hemsida att ”Dataskyddsförordningen (GDPR) påverkar inte verksamheter med utgivningsbevis.”

IMY har självt i sitt beslut om tillsyn av Verifera / Lexbase angivit att:

”Den begränsning av grundlagsskyddet för uppgiftssamlingar som offentliggör känsliga personuppgifter som infördes 2019 genom 1 kap. 20 § YGL har inte tidigare tillämpats av IMY Bestämmelsen har inte heller, såvitt framkommit, tillämpats av någon domstol eller någon annan myndighet. Det saknas således praxis kring hur grundlagsbestämmelsen – som i vissa avseenden förutsätter förhållandevis svåra överväganden – ska tillämpas. Dessutom har det fram till nyligen förekommit vägledande information på IMY:s hemsida som har kunnat uppfattas som att IMY inte har någon möjlighet att ingripa mot webbsidor med utgivningsbevis”.

Relaterat: Regeringen förbereder repressiva mediegrundlagar

IMY utser sig själva till tillsynsmyndighet

IMY hävdar att de är tillsynsmyndighet enligt dataskyddsförordningen och därför har en generell behörighet att utöva tillsyn över sådan behandling som undantas från grundlagsskyddet. I detta fall uppgifter om hälsa.

Även de som begått grova brott såsom våldtäkt, våldtäkt med sadistiska inslag, sexuella övergrepp mot barn eller grova våldsbrott, inklusive mord, och dömts till rättspsykiatrisk vård skall erhålla ett bättre och mer vittgående skydd menar IMY i praktiken.

IMY:s grunder för detta baseras på regelverket i Dataskyddsförordningen som inte är en grundlag.

Uppgifter om hälsa definieras i i dataskyddsförordningen som personuppgifter som rör en fysisk persons fysiska eller psykiska hälsa, inbegripet tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster, vilka ger information om dennes hälsostatus. EU-domstolen har slagit fast att de särskilda kategorier av personuppgifter  om hälsa, ska ges en vid tolkning. Enligt EU-domstolen räcker det att uppgifterna indirekt avslöjar känslig information för att omfattas av skyddet i i dataskyddsförordningen. Vidare ska enligt EU-domstolen, begreppet ”uppgifter om hälsa” omfatta alla aspekter av en persons hälsa.

Det andra skälet till att IMY vill begränsa Verifieras verksamhet är att myndigheten inte anser att bolaget bedriver journalistisk verksamhet som skulle medge ett grundlagsskydd, trots att det inte ligger inom myndighetens behörighet eller kompetensområde att göra denna avdömning. 

IMY menar att

Med anledning av att Verifiera anfört att verksamheten är nödvändig för gemene mans berättigade intresse av att få del av allmänna handlingar, finns det skäl att understryka att det förhållandet att allmänheten kan ha ett berättigat intresse av att ta del av allmänna handlingar på ett lättillgängligt sätt inte i sig innebär att Verifiera har ett journalistiskt ändamål med sin behandling. 

IMY:s beslut kom att bekräftas av utslag i Förvaltningsdomstol samt senare Kammarrätten i Stockholm i en dom den 22 juni 2023. Domen kom att överklagas av Verifera / Lexbase och har nu fått prövningstillstånd i Högsta Förvaltningsdomstolen, motsvarande Högsta Domstolen.

Relaterat: Därför är Billströms syn på frihet inte någon överraskning

Osäkert rättsläge bekräftas av IMY

Verifera/Lexbase menar i sitt överklagande ett avgörande från HFD har direkt betydelse för samtliga verksamheter med utgivningsbevis. Om oklarheten tillåts att bestå finns det annars risk för ytterligare tvister med IMY.

Detta bekräftas av Kammarrätten som i  uttalade i den överklagade domen att:

”Det saknas vägledande avgöranden om tillämpningen av denna delegationsbestämmelse”.

Denna osäkerhet har präglat hela processen.

När ett avgörande kan komma från Högsta Förvaltningsdomstolen är idag okänt men det kommer bli avgörande för inte bara den klagande parten Verifera / Lexbase. Även bolag som Svensk Bakgrundskontroll och Acta Publica samt i stor mån nyhetsredaktioner som arbetar långsiktigt med kriminaljournalistik.

Alla bolagen, och dess kunder, kan komma att uppleva en “de facto” hemligstämpling av domstolsbeslut, inklusive straffutmätning.

Relaterat: Terrortillslaget i Europa – Demokratin pressas av rädsla

Andra som kan komma att påverkas negativt om Verifera / Lexbase förlorar målet mot IMY är de offentliga verksamheter, som till exempel offentligt finansierade vårdinrättningar och andra verksamheter som barn- och äldreomsorg som är i behov av bolagets tjänster för bakgrundskontroll av personal vid anställning. 

Även hyresvärdar, banker och andra näringsverkasmheter kan komma att träffas av negativa följdverkningar.

Extramaterial:

  • IMY:s beslut
  • Verifera överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se