Ordning och reda inom biståndet möjligt
Bristerna i biståndsmyndigheten Sidas återrapportering till regeringen har framkallat en stigande irritation inom delar av regeringsunderlaget. Genom släkt- och vänskapsband har organisationer som Sida, Forum Civ och Sveriges Radio över tid växt ihop till en koordinerad motståndsrörelse med starka band till Socialdemokrater för Tro och Solidaritet mot den mer objektiv och sakligt grundade biståndspolitik som regeringen vill införa. Något som är fullt möjligt med externa utvärderingar och metoder som är oprövad mark för Sverige.
Regeringen fattade under torsdagens regeringssammanträde beslut om att uppdra till Sida att senast till fjärde december ta fram en åtgärdsplan för att utveckla en mer tillförlitlig och rättvisande redovisning av biståndet. Bakgrunden till beslutet är den stigande irritation som växt fram i regeringen efter regeringsskiftet 2022 över biståndsmyndigheten Sidas återrapportering. En återrapportering som dels är stor till volym men där volymen saknar substans i många fall.
De svenska framgångarna inom utvecklingsbiståndet som återges av Sida och dess partnerorganisationer saknar i många fall källor eller är manipulerade av myndigheten på ett sådant sätt att de i fler fall gränsat till regelrätta lögner. Det underlag som regeringen reagerat på är den utvärdering som Expertgruppen för Biståndsanalys, EBA, publicerade tidigare i år.
Biståndsminister Benjamin Dousa (M) uttryckte under gårdagen en stark irritation över hur Sida utvecklats.
Nyligen publicerade EBA en rapport som visade på felaktigheter i hur Sida redovisat resultat i flera projekt. T.ex:
– En uppgift om 17 000 nya jobb i Tanzania visade sig vara en prognos, inte utfall.
– En insats i Etiopien uppgavs skapa 40 000 nya jobb, när det handlade om 4 000.— Benjamin Dousa (@BenjaminDousa) October 3, 2024
Rapportering präglad av lögner och önsketänkande
Sida förlitar sig sällan på objektiva rekvisit i sin rapportering, en kultur som växt fram under decennier av de negativa effekterna av att det har varit viktigare för Sverige och svensk utrikespolitik att visa upp hur mycket av skattemedel som utan krav på redovisning eller resultat skänks iväg än vad utrikesbiståndet åstadkommer.
Konsekvenserna av denna form av förvaltningskultur har visat sig förödande. Bland annat mäter inte biståndsmyndigheten hur det svenska biståndet uppfattas av slutmottagarna i biståndsländerna. Men att det inte når de mål eller framgångar som Sida uppger bör anses vara bekräftat inom en rad biståndsprojekt. Spår av detta finns i bland annat på den krigshärjade Gaza-remsan.
Arab World for Research and Development (AWRAD) genomförde nyligen en opinionsundersökning bland vuxna palestinier på Gazaremsan. Undersökningen visar på en blandning av resignation och hopp men ger i praktiken samtidigt Sverige med stor marginal underkänt i genomförandet av det unilaterala biståndet. Endast tre procent av Gaza-borna litar på de partners som Sverige valt för genomförandet.
Relaterat: Lågt förtroende för svensk biståndspolitik
I Sudan och Somalia arbetar Sida genom strategiska partnerorganisationer som Sida nyligen sagt upp avtalen med. Avtalen förlängdes dock efter omfattande protester från organisationerna på Kristdemokraterna och Liberalerna. Uppsägningen drogs tillbaka och har istället ersatts av en uttrappningsmodell över längre tid.
Bland de organisationer som fått sina avtal uppsagda finns det Muslimska brödraskapets biståndsorganisation Islamic Relief. Islamic Relief förmedlar endast bistånd vidare till muslimer eller muslimska konvertiter vilket flertalet av varandra helt oberoende källor i olika länder återgivit för Ledarsidorna vilket skapat inte bara stort missnöje i motttagarleden utan även satt Sverige och svenskt bistånd i en klandervärd dager i motttagargrupperna.
Relaterat: Statsbidrag till Hamas kapacitetsuppbyggnad
Exemplen med Gaza och den faktiska situationen i Sudan och Somalia visar på behovet av externa granskare av Sidas verksamhet som når längre än Expertgruppen för biståndsanalys. Och möjligheterna finns vilket AWRADs undersökning på Gaza pekar på.
Oberoende granskning och utvärdering oprövad mark
Det är, menar företrädare för Gallup International, fullt möjligt att mäta biståndets effektivitet i slutmottagarledet. En lösning som skulle ge regeringen och biståndsmyndigheten ett faktabaserat underlag att utgå ifrån när biståndsbudgeten skall prioriteras och valet av partners skall utvärderas under förutsättning att Gallup får arbeta utan intervention under mätperioderna och analysfasen.
Men denna form av faktabaserade analyser kommer möta på stort motstånd från inte bara Sida, ForumCiv, Diakonia och Sveriges Radio med flera då den kommer utmana den bild av en framgångsrik svensk mission som baserats på obegränsad tillgång till svenska skattemedel.
Genom släkt- och vänskapsband har dessa organisationer över tid växt ihop till en koordinerad motståndsrörelse med starka band till Socialdemokrater för Tro och Solidaritet mot en mer objektiv och sakligt grundad biståndspolitik.
Relaterat: Så fördes regeringen bakom ljuset av Sida och Hamas