För närvarande pågår två domstolsprocesser parallellt som har en direkt påverkan på tillämpningen av de svenska mediegrundlagarna i allmänhet och informationsfriheterna i synnerhet. Och där regeringen är förhindrad att intervenera nationellt i rättsprocessen har de utnyttjat möjligheten att bakvägen, genom rätten att yttra sig i EU-domstolen, skicka en viktig signal till de svenska domstolarna att inte inskränka medborgarnas informationsfriheter.

För närvarande pågår två domstolsprocesser parallellt som har en direkt påverkan på tillämpningen av de svenska mediegrundlagarna i allmänhet och informationsfriheterna i synnerhet. Efter att två tingsrätter, Skellefteå tingsrätt och Umeå tingsrätt i två separata fall vägrat lämna ut domar till bolag som driver kommersiella rättsdatabaser.

Bolaget bakom Bakgrundskollen.se vägrad lämna ut sina drygt 900 brottmålsdomar från förra året. Umeå tingsrätt motiverad beslutet med att ”Den tänkta behandlingen är inte journalistisk verksamhet”. I det andra fallet, som liknar det i Umeå är det som Skellefteå tingsrätt beslutade om i utlämnandet av motsvarande material. I sitt beslut medgav det utlämnande men med förbehåll:

1. Uppgifterna får användas endast i journalistisk verksamhet.
2. Uppgifterna får inte tillhandahållas annan under villkor som tillåter att allmänheten, eller betalande kunder som inte själva utför journalistisk verksamhet, kan söka på personuppgifterna.

Bägge tingsrätternas beslut överklagades och har nu nått sista rättsliga instans i det svenska rättsväsendet, Högsta Förvaltningsdomstolen, för avgörande. Även om det inte finns någon politisk intervention är det känt att det i regeringskansliet är främst de enhetschefer som Morgan Johansson (S) utsåg under sin tid som justitieminister som passivt stödjer processen.

Relaterat: Lexbase framtid avgörs i Högsta Förvaltningsdomstolen

Morgan Johanssons ande vilar över motståndet

Morgan Johansson försökte vid två tillfällen, riksdagsåret 2017/18 samt 2021/2022 med repressiva förslag inskränka medborgarnas rätt att ta del av annars offentliga beslut. Ett domstolsbeslut är ett offentligt beslut och samlas idag i kommersiella rättsdatabaser. Rättsdatabaser som såväl stat och kommun är direkt beroende av för att motverka att kriminalitet etablerar sig i offentlig verksamhet på ett sådant sätt som beskrivs i Johannes Wahlström, som tillsammans med säkerhetsexperten och ex-polisen Jan Persson skrivit den nyutkomna boken ”Klanerna”.

Men även enskilda näringsidkare har idag rättsdatabaser som del av sitt ansvarstagande för att motverka att de blir delaktiga i systemhotande kriminalitet såsom narkotikasmuggling, häleri, penningtvätt m.m. Det är inte fel att påstå att tingsrätterna i Skellefteå och Umeå tagit parti för de som har något att förlora, de kriminella klanerna, i sin ambition att begränsa eller genom juridiska prejudikat förbjuda rättsdatabasernas verksamhet.

Relaterat: Umeå tingsrätt nekar Lexbase individuell prövning vid utlämningsbeslut

Även i kretsen kring den nytillträdde rikspolischefen finns det åsikter som genom förbud av rättsdatabaser spelar systemhotande kriminalitet i händerna på ett sådant sätt att boken ”Klanernas” framtidsprognos ligger avsevärt närmare än vad väljare är medvetna om. Författarna beskriver hur hela städer, som Örebro och Södertälje, på sikt kapas av kriminella släktnätverk.

Relaterat: Regeringen trotsar Riksrevisionen – Underlättar för penningtvätt

Parallellt med det mål som under hösten skall beslutas av Högsta förvaltningsdomstolen ligger ett annat mål för i Europadomstolen. Målet liknar det svenska men drivs av företaget Garrapatica som ingår i Lexbase-sfären. Där kommer den europeiska dataskyddsförordningen paragraf 85, som skulle innebära ett förbud mot rättsdatabaser prövas mot de nationella yttrandefrihets- och tryckfrihetslagarna.

Till skillnad från de svenska rättsprocesserna finns det en möjlighet för regeringen att markera var den står och på så sätt påverka ett eventuellt domstolsutslag. Vilket regeringen Kristersson gjort. 

I korthet menar regeringen att de svenska medielagarnas tillämpning, med till exempel rättsdatabaser och utgivningsbevis, inte kan prövas av EU-domstolen utan att denna fråga ligger utanför domstolens kompetensområde. 

I praktiken sänder regeringen en signal ”bakvägen” att de inte vill begränsa de svenska rättsdatabaserna eftersom de är ett viktigt verktyg för bland annat allmänheten att bekämpa eller försvåra för organiserad gränsöverskridande kriminalitet. 

I vilken omfattning som Högsta Förvaltningsdomstolen kommer att fånga upp den politiska signalen i de pågående processerna som de har att besluta om återstår att se. Inte heller är det känt hur Morgan Johanssons för medborgarna repressiva syn på informationsfrihet påverkas hos chefstjänstemän på Justitiedepartementet, andra myndigheter och i rikspolischefens närhet.

Extramaterial

Regeringens yttrande till EU-domstolen