Måndag 2 nov 2015 Plus 0
Med ”KÖR UT DEM”-löpet varnade Expressen och Erik Månsson på 90-talet för en opinionsbomb. Den har inte briserat än, och kommer inte göra det heller menar Dagens Arena i sin huvudledare idag. Men Erik...
Läs vidare...
Som förväntat driver riksåklagare Petra Lundh “Snippa-domen” vidare till högsta juridiska instans, Högsta domstolen. Dels för de juridiska tveksamheter som uppstått med en bitvis ny lagstiftning men, vilket inte kan uteslutas, den politiska sprängkraften som finns. Lundh står i begrepp att bli befordrad och då krävs alla pluspoäng som kan uppbringas även om hon är den ende sökande.
Arbetet med Public Serviceföretagens sändningstillstånd pågår för närvarande. Med den kritik som nu framförs av allt fler mot inte bara Sveriges Radio utan även SVT kan det finnas fog för att i varje all ställa frågan om hur ägarna kan rädda programformat som förfaller helt.
Ett land som få pratar och förknippar med livsmedelsproduktion är Nederländerna. Nederländerna är efter USA världens största exporterande livsmedelsproducent och står nu inför att tvingas lägga ner 30 procent av sin livsmedelsproduktion.
Allt fler civilsamhällesorganisationer och främst troende samhällsdebattörer menar att den danske aktivisten Rasmus Paludan kan åtalas för hets mot folkgrupp. Men ingen tycks ha i någon vidare mening satt sig in i dels de internationella konventioner som styr vår tolkning av mänskliga rättigheter och ännu färre har tagit del av Åklagarmyndighetens rättsliga vägledningar.
Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Morgan Johanssons krav på en terrorstämpling av det iranska revolutionsgardet är inte oproblematisk för partiet. Med de nära relationerna med Hezbollah kommer även interna relationer påverkas. Om inte annat med svensk-iraniern Ardalan Shekarabi som kommer att till slut tvingas bekänna färg.
Att Aftonbladets ledarredaktion avskyr Sverigedemokraterna lika mycket som Sverigedemokraterna avskyr Aftonbladets ledarredaktion har aldrig varit tydligare än nu. De har utvecklats till att bli varandras spegelbilder. Där avgrunderna av extrema åsikter nu tittar på varandra.
Polisen i allmänhet och polisledningen i synnerhet dras med flera problem samtidigt. Inte bara har turerna kring den nu avlidne polischefen Mats Löfving och underrättelsechefen Linda Staaf kommit att leda till kritik mot rikspolischefens ledarskap. Flera akuta problem tär nu på organisationeen i en sådan utsträckning att verksamheten nu hotas inifrån.
Socialdemokraternas tradition av coachande samtal är inget nytt. Det är en kombination av lirkningar, implicita hot och till slut förnedring av självständigt tänkande partipolitiskt aktiva. En process som dagens partiledning förfinat till perfektion.
Den socialdemokratiske riksdagsledamoten Mattias Jonsson, som i egenskap av att vara ordförande för partidistriktet i Göteborg, initierade ett “coachningssamtal” med två nämndemannadomare har ett uppdrag som borde fått honom att inse olämpligheten i det. Jonsson är även vice delegationsledare för Europarådets svenska delegation. Det råd som förvaltar och övervakar Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Samtidigt som regeringen lägger fram lagförslaget som skall skärpa Sveriges arbete mot terrorism öppnar Socialdemokraterna för en hårdare hållning mot bland annat Revolutionsgardet och dess associerade organisationer. Med denna hårdare hållning följer att det bör finnas en politisk majoritet för en översyn av de svenska statsbidrag som går till organisationer i terrorismens gränsland.
Redaktionspodden om Runar Vikstens utredning och den röta i polismyndighetens ledning som affären avslöjar. Likt fisken ruttnar polismyndigheten från huvudet och nedåt. Med Johan Westerholm och Johannes Nilsson.
Efter att ha granskat delar av Folkbildningsrådet, främst studieförbunden, tar Riksrevisionen sig an en annan bidragsgivande hybridmyndighet som fördelar ekonomiska medel till civilsamhället. Den andra februari fattade Riksrevisionen beslut om att granska Allmänna Arvsfonden samt Arvsfondsdelegationen.
Regeringens förslag på skärpt lagstiftning för att kunna vräka anhöriga till livsstilskriminella riskerar att bakvända. Det kan leda till en situation där en enskild förälder, som försöker ta sitt ansvar, först vräks. Och sedan överlåts till gängen för att bli mördad. Allt medan polisen mer eller mindre villigt står med armarna i kors och ser på.
Sedan regeringsskiftet har nu fler än 100 tjänster samt 20 chefstjänster utlysts på UD. En större omorganisation som kommer att genomföras utan insyn eftersom UD nu, i strid mot grundlagen, omklassar offentliga handlingar till arbetsmaterial. Samtidigt blir de mer långsiktiga effekterna av den feministiska personalpolitiken tydlig när blickarna riktas mot Moskva.
Lite är känt om PLO:s tidiga historia. Men i dess tidiga historia visar det sig att där finns nycklarna till att förstå dels PLO:s tidiga organisatoriska mognad men framför allt varför relationen mellan det Muslimska brödraskapet och dagens Turkiet är så stark. Allt handlar ånyo om en mans historia: Amin al Husseini, Stormufti av Jerusalem.
Det mullrar av missnöje bland kristdemokratiska gräsrötter och underlivspolitiker. Efter att ha tvingats till att försvara det havererade elprisstödet tvingas KD:s gräsrötter att försvara partiledningens nymornade intresse för juridiska könsbyten, en fråga med stor sprängkraft i ett parti som har en kulturell fascination av andra människors sexualvanor. Kappvändningen kan komma att bli en kappvändning för mycket. Även för Ebba Busch.
I en intervju i den kristna tidningen Dagen menar Kristoffer Holt, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap att alternativmediers bild av Svenska kyrkan som en alltmer politisk aktör inte stämmer. Återkommande hänvisar Holt till sin forskning i intervjun där han låter förstå implicit att Samnytt skulle vara representativ för ett okänt antal och ej närmare specificerade medieaktörer.
Doku och Segerstedtinstitutet avlivar flera myter om IS-resenärerna, de unga svenska kvinnor och män som valde att ansluta sig till den Islamiska staten i en publicerad studie. Fynden, eller resultaten, öppnar upp för en angelägen bredare tvärvetenskaplig studie av vad som definierar och skapar enklaver och radikaliserande miljöer.
Föga förvånande kliver Ungern fram som nu jämte Turkiet är det sista hindret för ett svenskt fullt Nato-medlemskap. Inte bara ger Ungern igen för vad de uppfattar som tidigare försyndelser av Sverige utan det finns annat i potten. Att tvinga fram en mer vänligt sinnad inställning till landet vilket är fullt möjligt. Med Sverigedemokraterna, Ungerns enda allierade i EU, i regeringsunderlaget kan en kursändring bli möjlig.
Regeringen låter förstå att Sverige nu återinför ordensväsendet, statens belöningssystem för extra förtjänta medborgare. Med en orden följer en titel som riddare vilket är åtråvärt för många tidigare ministrar och politiker att göra anspråk på. Risken är överhängande att denna reform kommer utvecklas till ytterligare ett område som gör den svenska korruptionen ytterligare näring och legitimitet.
Rasmus Paludans aktivism har stoppats av Stockholmspolisen. Men vad den satt fingret på är något som de muslimska trossamfundens företrädare inte orkar eller vågar arbeta med. Frågan om hur islam ser på blasfemi. För det finns inte alls stöd i Koranen för det våld som muslimer använder sig av när de anser sig bli kränkta.
I olika utrikespolitiska kriser blir konflikterna mellan svenskt och utländskt medborgarskap tydligt. Sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato hemföll den tidigare riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh till att föra en kurdisk politik i riksdagen. När nu regeringen skärper regelverken för dubbla medborgarskap kliver Ardalan Shekarrabi, socialdemokraternas rättspolitiske talesperson, fram som företrädare för iranska intressen.
Redaktionspodden har tidigare framfört uppfattningen att det bästa för Sveriges säkerhetspolitiska läge skulle vara att släppa fram Finland som ensam Nato-kandidat för tillfället. Varför kämpar regeringen emot den lösningen? Med Johan Westerholm och Johannes Nilsson.
Socialdemokraterna lägger ett utskottsinitiativ syftande till att återföra till riksdagens bord den demokratiproposition som regeringen Kristersson drog tillbaka efter regeringsskifte. Men. Det finns tecken på att denna manöver är mer av skådespel då de som presenterade initiativet i allra högsta grad varit delaktiga i att föra civilsamhällets okontrollerade finansiering till de skick denna sektor befinner sig i.
Ardalan Shekarabi, socialdemokraternas rättspolitiske talesperson, går till hård attack mot ett förslag som hans regering låtit gå ut på remiss. Hans uttalande går inte att tolka på annat sätt än att han efterlyser undantag för den iranska diasporan då de är bättre integrerade än andra invandrargrupper enligt hans åsikt. En diaspora som han själv ingår i.
Bilden av kaos i delar av regeringskansliet och på Klimat- och näringslivsdepartementet synnerhet som ett departement i fritt fall styrks nu av allt fler källor. Regeringen Kristersson har inte förstått skillnaden mellan att vara i opposition och att vara i regeringsställning menar allt flera oberoende källor.
Det finns idag en stor risk att debatten om civilsamhället kommer tippa över och handla om islamism istället för grundproblemet. Sameh Egyptsons godkända avhandling förstärker den kritik som finns mot civilsamhällets olika verksamheter och inte minst förvaltningen av allmänna medel men riskerar att kapas av såväl främlingsfientliga som Brödraskapet själva i syfte att försena nödvändiga regelskärpningar.
Tabloiden Expressen och flera opinionsbildare påstod igår att Sida´s generaldirektör Carin Jämtin petats av regeringen. Ett direkt falskt påstående. Jämtins förordnande löper ut den sista maj och regeringen måste rekrytera en ny generaldirektör som bättre lever upp till kraven på en ny inriktning. Samt inte minst ta tag i alla de brister som Riksrevisionen identifierat under Jämtins tid som myndighetschef.
Redaktionspodden utser yttrandefrihetens främsta försvarare i Sveriges riksdag – två partier där det ena kan komma att överraska lyssnarna. Med Johan Westerholm och Johannes Nilsson.
Även om annan media försöker måla upp bilden av gårdagens utrikespolitiska debatt som vattendelare och konfliktfylld så är verkligheten en annan. Sverige har i grunden lagt om sin utrikespolitik under en historiskt kort tidsram. Detta skapar inte bara turbulens utan även ångest över gamla försyndelser som bägge blocken på ett eller annat sätt är upphov till.
Regeringens förslag om preventiva hemliga tvångsmedel får förödande kritik från remissinstanserna, inklusive de myndigheter som skall utöva tillsyn. Mest remarkabelt är att regeringen inte ens försöker ta till sig de erfarenheter som rättsfallet mot Karl Hedin kunnat skapa. Tvärtom finns det med regeringens handlag goda förutsättningar för nya rättsövergrepp mot enskilda i form av påhittade brott.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik meddelade under gårdagen att han slutar under våren. Detta är den första av flera tyngre myndighetschefers mandat som löper ut och skall ersättas med nya eller förlängas. Det bör bedömas som att sannolikheten att även Sida´s generaldirektör Carin Jämtin roteras ut är hög. Redan i dagsläget utgör hon en huvudvärk för biståndsministern med sitt explicita motstånd mot den förda politiken.
Vad är konst, vad är politik och vad är satir? På Louvren, det berömda konstmuseet i Paris, hänger en av konsthistoriens mest provocerande målningar och efter målningen av Mona Lisa av Leonardo da Vinci är det muséets näst mest besökta. Denna tavla är satir med sin samtid för mer än 400 år sedan. Men trots att verket är mer än 400 år gammalt måste det fortfarande försvaras. Något som Lars Vilks gjorde under sin livstid.
Aftonbladets kultursida, som alltid varit mer vänster än sin ledarsida, tar nu ett steg till i sin utveckling. Under Karin Petterssons ledning är kultursidans inriktning att beteckna som klart och tydligt företrädare för en post-Stalinistisk värdgrund och syn på sin omvärld.
I skuggan av det Muslimska brödraskapet växer sig en avsevärt mycket mer extrem rörelse fram. Inte lika våldsam som den allt mindre populära Islamiska staten men likväl så växer den skriver Edward Nordén.
Redaktionspodden om problemen inom ABF, som aktualiserats av den pågående Botkyrka-skandalen men pågått i över ett årtionde. Med Johan Westerholm och Johannes Nilsson.
Allt fler starka partipolitiska profiler, bland annat de tidigare utrikesministrarna Carl Bildt och Jan Eliasson börjar nu resa krav på en reglering av den svenska yttrandefriheten. Men är det möjligt att det är så enkelt som de påstår? I ICCPR, det FN-traktat från 1966 som ramar in den universella yttrandefriheten, finns det skrivningar som gör att de politiska partierna istället bör sätta sig in i de internationella konventioner och traktat som ligger till grund för den svenska yttrandefrihetslagstiftningen, inkluderat förarbeten.
Den tidigare utbildningsministern Anna Ekström (S) tar plats i två styrelser inom det statsfinansierade civilsamhället. Ett karriärsteg som förvånar men samtidigt vittnar om vilken press som det bidragsindustriella komplexet nu lever under. En press som resulterar i ett behov av både städning och skydd.
Transparency International publicerar varje år ett index där 180 länder världen över utifrån olika variabler poängsätts och rankas för sitt motstånd mot korruption. Årets redovisning visar att Sverige tappar placeringar och inte alls längre är “bäst i klassen”. Placeringen är fortsatt bland de tio bästa länderna men det finns det goda skäl att anta att placeringen är sämre. Vare sig UD, Sida eller utlandsmyndigheterna sparar dokumentation som medger granskning av verksamheten.
I veckan genomförde statsminister Ulf Kristersson (M) ett första möte med ett noga valt urval av de muslimska trossamfunden. Inramningen av mötet, i Sagerska palatset, gav de utvalda hög status och stärker deras ställning trots att de representerar organisationer som har väl dokumenterade band med Muslimska brödraskapet och Sveriges mest radikaliserande islamistiska miljöer.
Podden om regeringens misskötsel av den svenska Nato-ansökan, och den uppenbara genvägen: Låt Finland söka på egen hand. Det skulle förbättra Sveriges säkerhetspolitiska läge något enormt i väntan på ett svenskt inträde, menar Johan Westerholm och Johannes Nilsson.
Idag högtidlighålls årets World Hijab Day. Det sker i ljuset, eller skuggan av Mahsa Aminis, Elnaz Rekabi, Sara Khadem och ett oräkneligt ytterligare antal kvinnors öde världen över. Kvinnor vars namn kommer förbli lika okända som deras öde.
Socialdemokraterna i Botkyrka kommun avsatte under dramatiska former sitt kommunalråd i helgen. En falangstrid där ord idag står mot ord. Men bakom allt ligger en kommun i spillror efter något som bäst kan liknas vid ett fullskaleexperiment som kallats för interkulturell integration. Där allt resulterat i särintressens kamp och maktkamp om ekonomiska resurser.
De syriska medborgarskapslagarna är i jämförelse med de iranska och turkiska de absolut hårdaste. Det är i praktiken omöjligt att avsäga sig ett medborgarskap om det erhållits på fädernet och i likhet med de andra två länderna spelar värnplikten, ett obligatoriskt tecken på lojalitet, en central roll. En ej fullgjord värnplikt är i lagstiftarens ögon att betrakta som fanflykt och förräderi.
Det FN-initiatiiv, UNAOC, som kritiserat Sverige för aktivisten och provokatören Rasmus Paludan brännande av Koranen utanför den turkiska ambassaden är långt ifrån så oberoende som namnet kan ge sken av. UNAOC är ett turkiskt initiativ från början och en integrerad del av den turkiska utrikespolitikens omorientering sedan grundandet 2005.
Regeringen Kristersson tar utåt sett till sig och vitsordar Riksrevisionens granskning av Folkbildningsrådet och studieförbundens statsbidrag. Men åtgärderna som regeringen valt att vidta är långt ifrån tillräckliga eftersom regeringen inte vill adresserna grundkriterier för statsbidrag samt inte minst undantar två myndigheter från fortsatt granskning.
Den svenska yttrandefriheten stresstestas. Om regeringen börjar darra på manschetten så ska det påtalas. De saknar mandat att dagtinga med svensk grundlag. Att Sverige upprätthåller yttrandefriheten är inget att be om ursäkt till diktaturer eller auktoritära stater för. Det är precis tvärtom menar Edward Nordén.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att helgen med tidigare aldrig skådat våld i huvudstaden har varit exceptionell. Men det är inte exceptionellt. Vi är vid den punkt den lille mannen, den armeniske advokaten och tidigare libanesiske ministern Karim Pakradouni sade att vi skulle komma till där när jag träffade honom i Beirut 2016. Han såg det komma.
Historien om de svensk-iranska spionbröderna är långt ifrån komplett med gårdagens dom i tinsgrätten. Inte ska den bara överklagas till minst en instans till, den ska även hinna vinna laga kraft. Men domen innehåller inte heller allt så som den är skriven idag. Den svarar inte på frågan om varför ”checks and balances”, kontrollmekanismerna, aldrig löste ut.
Redaktionspodden är tillbaka efter juluppehållet. Johan Westerholm och Johannes Nilsson om den ledarlösa svenska regeringen, där Ulf Kristertsson framstår som en coach i bakgrunden för sina mer färgstarka ministrar.
Centerpartiets blivande partiledare Muharrem Demirok bekräftade under gårdagen att han inlett processen med att avsäga sig sitt turkiska medborgarskap. Men det finns fortfarande osäkerheter om processen. En process som ytterst beslutas av den turkiske presidenten och där en avsägelse av ett medborgarskap mycket väl kan anses vara en fientlig handling i rådande diplomatiska kris.
Turkiet har en lång historia av att bedriva såväl flyktingspionage som regimlojalt opinions- och desinformationsarbete utanför landets gränser. Detta sker bland annat genom den religiösa myndigheten Diyanet samt de statliga mediehusen. Ett arbete som ser ut att intensifieras inför de kommande turkiska valen i juni.
Den nya biståndspolitiken har föranlett en rad med organisatoriska åtgärder på UD där personal- och expeditionscheferna har att resurssätta organisationen. Biståndet till Ukraina kräver att ett tiotal personer rekryteras samtidigt som återvändningsuppdraget resurssätts med endast en inlånad resurs från Kulturdepartementet.
Under gårdagen presenterades Centerpartiets näste partiledare, Muharrem Demirok. Som partiledare ligger alltid en post som minister som en framtida möjlighet. Men i Demiroks fall tillkommer en komplikation i rådande säkerhetspolitiska läge. Hans turkiska medborgarskap.
Regeringen Kristersson aviserar skärpta regleringar för Folkbildningsrådet, något de senare välkomnar. För sjätte eller sjunde året i rad utlovas bättring efter att de har misslyckats med det mesta de garanterat om bättre ordning. Miljardkorruptionen fortsätter under regeringen Kristersson och de små steg som ändå togs i slutet av förra mandatperioden i form av skärpta demokratikriterier kom snabbt på skam.
I vaket av utrikesminister Tobias Billströms (M) eventuella eller förmodade löfte om förbud mot PKK symboler i Sverige har PKK inte legat på latsidan. PKK:s svenska sympatisörer, eller vem det nu är, har med ett lika enkelt som genialt handgrepp samt egen verkshöjd utvecklat Carl Johan De Geers klassiska verk till att inte bara häckla Turkiet utan även Sverige och Nato.
De som hoppas på att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan med sitt AKP skulle gå mot en förlust i de kommande valen till presidentämbete och parlamentet i sommar kan sannolikt redan nu omvärdera detta hopp. Erdogan har redan nu manövrerat sig till den starkaste politiska kraften i Turkiet samtidigt som det är tveksamt om någon i Nato vill se en förändring.
Under gårdagen presenterades de senaste arbetslöshetssiffrorna av USA:s arbetsmarknadsdepartement. Det står nu klart att varje svensk finansministers mardröm är på väg att slå in. Om den inte redan slagit in. Där inget av blocken i svensk politik kan sägas ha färdiga modeller eller snabba lösningar för medborgare och väljare för att möta detta.
Kritiken mot ordföranden i riksdagens justitieutskott Richard Jomshoff har varit massiv efter hans kommentar av en tingsrättsdom. Men samtidigt är Jomshoffs agerande befriande då det sätter ljuset på vad som kan bli den yttersta konsekvensen av den tidigare regeringens genomförda organisatoriska reformer. Där rättsprocesser som det tagit 100-tals år att utveckla ersätts med något som bäst kan liknas vid folkdomstolar.
Förvirringen kring vad utrikesminister Tobias Billström (M) har sagt i turkisk media eller inte är inte så förvirrat som det låter. Tvärtom har Billström i tidigare sammanhang, så sent som 2018, kommunicerat en vilja att begränsa medborgarnas olika friheter. Ett synsätt han delvis delar med Sverigedemokraterna.
Oron, och inte minst upprördheten är stor inom civilsamhällets olika organisationer. En organisationsstruktur som är okänd för de flesta men som under lång tid systematiskt och strukturerat motsatt sig inte bara skärpta krav för statsbidrag utan även allt från demokratikriterier till insyn i verksamheten. Detta trots att verksamheten är helt beroende av skattemedel.
Under februari ska Försäkringskassan börja betala ut elstöd, enligt de senaste beskeden från näringsminister Ebba Busch (KD). Näringsministerns förslag är dock så pass illa genomarbetat att Lagrådet ger regeringen underkänt och att med detta besked kan Buschs påstående om en ökad rättssäkerhet starkt ifrågasättas. Snarare bör det motsatta förhållandet anses råda vilket kommer ytterst att drabba redan svaga hushåll.
2023 kommer bli medelklassens år. Men inte ur ett positivt perspektiv utan mer med stora osäkerheter kring hur mycket av medelklassen och hur många företag som kommer överleva. Frågan är med hur mycket medelklassen, eller det som är demokratibärarna, kommer krympa.
Det finns en begynnande insikt om att Sverige inte alls är så befriat från korruption som politiker och myndigheter menar allt fler debattörer. Tvärtom, vilket det italienska sändebudet i OSCE (OSSE) konstaterade för mer än 20 år sedan är Sverige minst lika korrupt som Italien. Bara det att svensken saknar såväl en definition för det som språk att beskriva fenomenet och kulturen.
Gunnar Hyltén Cavallius tar sig an Katarina Barrlings och Cicilia Garmes “Saknad. På spaning efter landet inom oss”. Saknad är en berättelse om att förlora något man kanske inte ens visste att man hade. Det är en resa i tid och rum för att försöka förstå varför ett land som betraktar sig som tolerant, vidsynt och framtidsinriktat har så svårt att hantera förändringar som har med människor att göra i spåren efter en historiskt stor migration under kort tid.
I regleringsbrevet för biståndsmyndigheten Sida blir en av regeringsskiftets tydligaste förändringar uppenbar. Inte bara fokuserar den moderatledda departementsledningen om stora delar av biståndet till att hantera Ukraina. Tydliga krav, inte sällan under stor tidspress, ställs nu på Sida att leverera i enlighet med den nya inriktningen. En inriktning som kommer möta motstånd i riksdag och departement.
Utbildningsminister Mats Persson, L, utlovade under julhelgen en regelskärpning kring statsbidragen till folkbildningen. Men tidigare uttalanden och inte minst fattade beslut vittnar om att denna linje inte har stöd i hela regeringen. Tvärtom lägger sig minst två ministrar i Perssons arbete varav den ena är explicit motståndare till alla skärpningar av kontrollen av statsbidrag.
Trots krav på att reformera utrikesdepartementet har regeringen Kristersson i huvudsak låtit organisationen intakt. Men kritiken slår snett. Regeringen Kristersson har genomfört några reformer som kommer göra departementet mer fogligt och följsamt än tidigare. Från Sveavägen 68.
SVT dokumentär om "influencern" Margaux Dietz reser fler och andra frågor än de som SVT säger sig ställa. För förlåten kommer Dietz att bli tids nog, alla kan vi vara ett rikspucko både en och två gånger i våra liv och kunnat både gå vidare och bli förlåtna. Men vad är sant i en influencers liv och vad är för bra för att vara sant? Det som är för bra för att vara sant, visar all erfarenhet, är oftast inte sant.
I årets sista podd, innan vi gör uppehåll till efter Trettondagen, ser vi tillbaka på ett historiskt dramatiskt år i svensk politik. Ett år av hopp och hur inte minst svikna löften kommer påverka oss inför 2023. Då det är juletider ligger podden öppen för alla. Med Johannes Nilsson och Johan Westerholm.
Jan Scherman kritisk mot DN:s artiklar om Urban Ahlin Många frågetecken kring gjorda publiceringar
Om hur Erik den Rödes dotter gav sig av västerut En återblick i folksägner
En lunch med herrar i fittmössor Det finns en längtan efter enkla lösningar
Artiklar som denna är inte helt riskfria att skriva. Framför allt inte när jag valt att kombinera detta med granskningen av bidragsindustrin, det blev tydligt med de budskap jag tog med mig efter att ha lämnat över källmaterialet till rättsvårdande instanser under gårdagen. Ni får gärna stödja Ledarsidorna.se SWISH: 070-612 53 93 BANK: 4732 00 […]
