Public Service-utredningen ska föreslå hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och föreslå vad som ska ingå i uppdraget under kommande tillståndsperiod. Men som det ser ut så kommer utredningen bli ytterligare en tandlös produkt då det inte finns några tecken på att utredningens ordförande, som äger frågan, tar tag i elefanterna i rummet.

Public service hotas från flera håll. Mediemarknadens globalisering är en av dem. Nästa stora digitala revolution, artificiell intelligens (AI), är en annan. En tredje är publikens helt förändrade medievanor. Till detta kommer de politiska utmaningarna från krafter inom den statliga public serviceutredningen om ingrepp i oberoendet och begränsningar i det breda uppdraget – allt det som är grunden för svenska folkets förtroende för public service.

Samtidigt vill politiska krafter begränsa oberoendet. Men den känsligaste frågan undviker regeringen i sin utredning: om SVT, SR och UR ska förbli tre olika bolag. Det menar några av Sveriges tyngsta publicister Kerstin Brunnberg, Christina Jutterström, Allan Larsson, Jan Petersson och Jan Scherman på DN Debatt.

Utredningen, den s.k ”public Service-utredningen” är en parlamentarisk kommitté ska föreslå hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och föreslå vad som ska ingå i uppdraget under kommande tillståndsperiod. Förslagen ska syfta till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten samt upprätthålla och värna dess oberoende. Ordförande för kommittén är Göran Hägglund (KD) och tidigare socialminister i regeringen Reinfeldt.

Debattörerna tar inte ställning själva om bolagsformen eller bolagsformerna utan för bara fram ett naturligt krav. Att utredningen även tittar på om dagens form, med tre separata bolag, är den mest kostnadseffektiva.

Intimt förknippad är frågan om insyn och tillsyn. Dagens konstruktion med en ägarstiftelse som bara har som uppgift att utse respektive bolags styrelse borgar för i praktiken ägarlösa organisationer. Där ägaren idag är lika osynlig som passiv.

Eftersom Myndigheten för press, radio och TV inte heller har några tillsyns- eller granskningsmöjligheter utöver programgranskningen finns det en uppenbar risk för att såväl korruption som jäv i olika situationer uppstår.

Bolagen som står över LOU

Som statligt bolag är Public Service-bolagen tvingade att följa LOU, Lagen om offentlig upphandling. Denna ger möjlighet för bolagen att direktupphandla varor och tjänster upp till ett belopp av 700 000 kronor. Med ett viktigt undantag eller kryphål.

I LOU finns det något som kallas för programundantag. När SVT eller SR skall upphandla programformat med unikt innehåll från extern leverantör kan de hävda detta undantag och därmed gynna enskilda näringsidkare utan insyn eller tillsyn. Senaste kända exemplet är när SR/Ekot genom en riktad upphandling utvecklar en egen tjänst för opinionsmätningar från Göteborgsbaserade företaget Indikator. Tidigare har Ekot arbetat med sammanvägda mätningar.

Relaterat: Styr Sveriges Radio/Ekots värdegrund opinionsmätningarna?

Kvalitetsmässigt finns det ingenting att anmärka på då Indikators metod för att mäta opinion är vetenskapligt belagda men den metod, med omfattande utskick till respondenter innebär att denna standardiserade tjänst med råge överstiger gränsbeloppet 700 000 kronor. Bara portokostnaderna överstiger beloppet med god marginal innan andra tjänster såsom sammanställning, bearbetning och analys lagts till.

Det är inte förbjudet för Indikator att “prisa” sig in på en ny marknad eller att göra dåliga affärer. Men den offentliga marknaden är reglerad genom LOU och inget upphandlingsförfarande har ägt rum förutom en “marknadsprövning” som SR inte vidare vill beskriva.

Opinionsundersökningar är inte heller en unik programtjänst. Det finns fler företag på marknaden som har samma kvalitet som Indikator som t.ex Ipsos, Kantar samt Novus som även de arbetar enligt beprövade vetenskapliga metoder.

För Indikator är affären en dubbel vinstlott då de får sitt varumärke exponerat på nyhetsplats. En gentjänst i mångmiljonklassen i form av ett marknadsföringsutrymme som passerat utan in- eller tillsyn. Eller att styrelsen ens informerats. Än mindre ägarna. 

Värdet av denna gratistjänst kan inte överskattas för ett företag som vill slå sig in på marknaden av opinionsundersökningar. Public Service har ett unikt högt förtroende som därmed smittar av sig på de leverantörer som nämns som samarbetspartner i nyhetsformat.

Relaterat: SPF Seniorerna reagerar på Ledarsidornas avslöjande om åldersdiskriminering

Det finns idag ingen funktion för att begära överprövning av upphandlingsbeslut där Public Service-bolagen hävdar programundantag. Och även om det inte skulle föreligga någon jäv eller korruptionsmisstanke i det specifika fallet visar detta på allvarliga brister i LOU och i dagens modell för bolags- och verksamhetsstyrning.

Vare sig ägare, styrelse eller MPRT har något mandat att agera på uppenbara eller misstänkta oegentligheter vilket förstärker kulturen av en ägarlös mångmiljardkoncern.

Vilket är en god jordmån för inte bara en stat i staten utan även de facto oligopol, jäv, nepotism och korruption. Svaga ägare skapar i regel dåliga bolag.

Relaterat: Så styr Kreab opinionen med egna opinionsundersökningar