Efter det amerikanska valet har en annan process inletts som i decennier framöver kan komma att påverka såväl EU som NATO. Den turkiska reformeringen, som skall säkra presidentmakten på livstid åt president Erdogan, inleddes tidigare i veckan när regeringspartnern MHP tog första stegen för en konstitutionell förändring.

“President Erdoğan är det enda alternativet när det gäller säkerheten Turkiet, statens kontinuitet och politisk stabilitet. I detta sammanhang måste en konstitutionell justering göras”.

Det menade det turkiska etnonationalistiska fascistiska partiet MHP partiledare Devlet Bahçeli i sitt veckotal till sin parlamentariska grupp den 5 november rapporterar Hürriet Daily News.

MHP utgör AKP:s regeringsunderlag och allierad till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Erdogan valdes till president och statschef för andra gången 2023 och kan inte kandidera för ytterligare en mandatperiod enligt den nuvarande konstitutionen. Bahçeli betonade att Erdoğan är det rätta och naturliga valet i nästa val om regeringen ska kunna lösa Turkiets ekonomiska problem och utrota terrorism.

Turkiets inflation har för första gången på över ett år sjunkit under 50 procent. Detta visar att president Recep Tayyip Erdoğans nya ekonomiska program börjar ge resultat enligt FT. I september steg konsumentpriserna med 49 procent jämfört med samma månad förra året, vilket är den lägsta ökningen sedan juli 2023.

Efter flera år av tillväxt har inflationen i den turkiska ekonomin nyligen stagnerat, även om den fortfarande är hög på grund av ett stort budgetunderskott. De två senaste jordbävningarna drabbade en stor del av industrin, och det kommer att krävas stora uppoffringar i samband med återuppbyggnaden.

Turkiet har infört en stram penningpolitik som höjda räntor och skatter för att få bukt med de skenande priserna. Centralbanken har höjt sin styrränta med över 40 procentenheter sedan juni förra året. Trots framstegen anser experter att turkiska beslutsfattare har en lång väg kvar innan ekonomin är stabil. Det finns också oro för hur länge Erdoğan kommer att hålla fast vid det nya programmet, som har minskat hans popularitet.

Det finns dock stora osäkerheter kring framstegen. Erdogan har knutit såväl statistikmyndigheten Turkstat som den turkiska centralbanken närmare sig och han har låtit avskeda minst tre centralbankschefer sedan 2020 för att den inte fört den penningpolitik som Erdogan ser som önskvärd. Vidare var den reella inflationen 2022 över 80 procent, eller mer än det dubbla mot vad Turkstat officiellt rapporterade.

Professor Steve Hanke vid Johns Hopkins University i Baltimore och ledare för Troubled Currencies Project i Washington konstaterade 2022 att 

”President Erdoğans tjurskalliga ekonomiska politik förstör Turkiets ekonomi och eldar på inflationen. Jag bedömer inflationen till skyhöga 94,3 procent på årsbasis, vilket är 2,5 gånger den officiella inflationssiffran för december från Turkstat. Statistikbyråns siffror är rena påhitt.”

Men förslaget på en revidering av den turkiska konstitutionen kommer inte ur ett vakuum. En reformerad konstitution var ett av Erdogans viktigaste vallöften vid det senaste parlamentsvalet och mycket pekade då på att han avsåg att försöka förlänga sin tid som statschef genom en förändring som gör det möjligt för honom att sitta i praktiken på livstid. 

Men det är svårt för honom, med sjunkande opinionssiffror, att lägga fram detta förslag själv. Det blev istället MHP, med sitt ungdomsförbund terrorgruppen ”De grå vargarna” som fick lägga fram förslaget. 

Ett förslag som det är långt ifrån självklart om det kan gå igenom utan folkomröstning. Även om AKP tillsammans med MHP och det övriga regeringsunderlaget har en majoritet i parlamentet så saknas de mandat som krävs för att uppnå en supermajoritet. En supermajoritet skulle innebära att Erdogan slipper gå till folkomröstning om den nya konstitutionen.

Erdogan går en match mot klockan så som situationen utvecklas. Ju sämre den turkiska ekonomin går och desto mer effekterna drabbar väljarna – desto mindre är förutsättningarna för att kunna vinna en möjlighet till livstidsförlängning av presidentämbetet genom en folkomröstning. Och det är ur det perspektivet som MHP:s utspel skall tolkas, att pressen ökar för att övertyga så många av det turkiska parlamentets ledamöter att Erdogan kan få sin förlängning genom en mer eller mindre frivillig supermajoritet.