Dockorna i Umeå – Kringhändelserna avgörande för åtal

Image by jeswin on Freepik
  • Tisdag 22 jul 2025 2025-07-22
E-post

Aktionen där två dockor iförda blåvitrandiga skjortor med davidsstjärnor skenhängdes vid en Palestinademonstration i Umeå kommer inte prövas av Justitiekanslern. Det blir nu upp till polis och åklagare att utreda om kringhändelserna runt installationen gör att helheten når upp till de krav som ställs för åtal för hets mot folkgrupp.

Justitiekanslern, JK, kommer inte att utreda det misstänkta fallet av hets mot folkgrupp, där två dockor iförda blåvitrandiga skjortor med davidsstjärnor skenhängdes vid en Palestinademonstration i Umeå i fredags, rapporterar Dagens ETC.

JK har ansvar för att utreda tryck- och yttrandefrihetsbrott. Men bilder från demonstrationen publicerades på Instagram, som inte har något utgivningsbevis och därför är det inte JK:s roll att pröva frågan.  Ärendet har nu skickats tillbaka till polisen och ska i stället utredas av åklagare. 

Aktionen har väckt stor uppmärksamhet. Vice statsminister Ebba Busch (KD) kommenteradehändelsen i ett inlägg på sociala medier med att

”Antisemitism har länge maskerats som ’Israelkritik’, men detta går långt över alla gränser.”

Ordföranden i Judiska centralrådet, Aron Verständig, menar i ett uttalande att aktionen är ett uttryck för grov antisemitism.

Hur rättsväsendet väljer att se på detta är dock okänt. Både Busch och Verständig tycks i sina uttalanden förutsätta att det finns sidohändelser som gör att det som i efterhand presenteras som en ”konstnärlig installation” når upp till rekvisiten för att klassas som hatbrott i lagens mening.

Rättsläget klart – kräver kontextualisering

Den rättsliga vägledning som Åklagarmyndigheten arbetat fram för bedömning av hatbrott följer nästintill slaviskt ICCPR, eller FN:s deklaration om demokratiska och politiska rättigheter. En konvention som den svenska hatbrottslagstiftningen kommit att vila på. Den rättsliga vägledningen låg till grund för bland annat den fällande domen i Linköping mot en man som brände en koran inlindad i bacon, filmade aktionen tonsatt till ett musikstycke som kunde kopplas till massakern i Christchurch samt placerade till slut den brända koranen på trappan till Linköpings moské.

Målet var principiellt intressant eftersom skändandet av en religiös skrift, en svensk tolkning och översättning av Koranen, inte enskilt når upp till rekvisiten. Men i detta fall lades fler rekvisit till vilket, enligt åklagaren, byggde upp en tillräckligt stor kritisk massa för att väcka åtal. Något som fick gehör av domstolen.

Det är inte förbjudet att från ett anonymt konto publicera egenproducerade videoklipp. Men sammanhang, innehåll och ett flertal indicier gör att handlingen når upp till rekvisiten för åtal.

Det är inte heller förbjudet att publicera videoklipp den 11 september, årsdagen för terrorattentatet mot World Trade Center i New York. 

Det är fortfarande tillåtet att tonsätta videos med den musik som förknippas med terrorattentatet i Christchurch; ”Serbia strong” eller som den numera är känd som;  ”Remove kebab”.

Det är tillåtet att bränna en Koran liggande på marken, det är inte heller förbjiudet att lägga ett paket bacon bredvid den brinnande boken.

Men sammantaget menade åklagaren, då installationen som helhet till slut placerades på trappan till Linköpings moské, utgjorde handlingen ett hatbrott som faller under lagen om hets mot folkgrupp. Hatet och hetsen var riktat mot en specifik grupp; Muslimer i Linköping. En minoritet och även om det saknas en formell målsägande så är det möjlligt för staten att väcka åtal.

Åtalet låg i linje med resonemangen i ICCPR kring uppvigling – att syfte och sammanhang är avgörande för att bedöma om en handling kan träffas av straffansvar.

Relaterat: Rättegång i Linköping om Koranbränning – Summan av rekvisiten avgörande

Det räcker inte med stötande för åtal

Även om en upphängd docka iförd en randig dräkt, med nummer och Davidsstjärna kan anses som osmaklig i mångas ögon är detta inte enskilt en händelse eller installation som, enligt logiken i Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning, når upp till rekvisiten för åtal och fällande dom. Det är först när det kommer i en kontext som förstärker hatet mot en minoritet, judar i detta fall, som lagrummet blir tillämpbart.

Relaterat: “Lex Jomshof” blir ett avgörande vägval

För som Lars Vilks menade när han resonerade kring hans definierande konstverk ”Rondellhunden Profeten M” så är det osmakliga och anstötliga i konsten, eller debatten, inte alltid juridiskt klandervärt. 

Det är det som är själva idén med en vid yttrandefrihet. Att åsikter kan väcka anstöt och inte alltid kammar medhårs men att det finns en fin gräns som inte får passeras. Och där kommer kontexten in.

Om ett konstverk, som det i Umeå, ramas in med hatfyllda budskap i andra former så kan den gräns ha passerats som i likhet med koranbränningen i Linköping utgör en klandervärd handling trots att det saknas en identifierbar målsägare.

Och det kan endast en polisutredning, under ledning åklagare, och en senare domstolsprocess avgöra.

Relaterat: Danmark kastade in handduken – kan Sverige stå emot?

Extramaterial

Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum RV 2022:11

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se