Blir “Net Zero” nästa “Think Pink”?
Konstitutionsutskottet bereder för närvarande näringsminister Ebba Busch (KD) proposition ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt”. Ett lagförslag som inte bara överreglerar de krav EU ställer på medlemsländerna utan är i praktiken ett mycket effektivt, och efterlängtat, verktyg för organiserad brottslighet att gömma sig bakom. Som dels kan öppna för storskalig penningtvätt, dels för att dölja ytterligare dränering av pensions- och skattemedel.
Regeringen, främst framdrivet av näringsminister Ebba Busch (KD) lämnade den 21 augusti över propositionen ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt” till riksdagen för att fatta beslut. Och även om lagförslaget inte adresserar tryckfrihetsförordningen så inskränker regeringen kraftigt på Offentlighets- och Sekretesslagens bestämmelser. På ett sådant sätt att den medvetet begränsar medborgarnas universella informationsrättigheter.
Opinionsbildaren Henrik Jönsson (ober) tar upp detta i sin veckokrönika.
Förändringen drivs enligt regeringen primärt av EU-förordningen om nettonollindustrin som trädde i kraft den 29 juni 2024. En reglering som kräver att medlemsstater säkerställer konfidentialitet för handels- och affärshemligheter samt andra känsliga uppgifter.
Relaterat: Så sekretessbelägger regeringen information om den gröna omställningen
EU:s “förordning om nettonollindustrin” (Net-Zero Industry Act) syftar till att stärka Europas produktion av grön teknik för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Förordningen trädde i kraft den 29 juni 2024 och inkluderar åtgärder som att fastställa målet att 40 procent av EU:s behov av nettonollteknik ska produceras inom unionen till 2030, samt att förenkla tillståndsprocesser och införa krav på hållbarhet vid offentlig upphandling av dessa tekniker.
Förordningen innehåller bland annat vissa bestämmelser om offentlig upphandling av ovanstående teknologier som rör upphandlingar som omfattas av bland annat LOU, lagen om offentlig upphandling eller andra offentligt finansierade investeringar inom ramen för den gröna omställningen. Förordningen skall vara införd senast den 30 juni 2026 för alla upphandlingar som rör den gröna omställningen.
Sammanfattningsvis kräver förordningen att medlemsstaternas nationella lagstiftning säkerställer ett robust skydd av konfidentiell information i samband med nettonollaktiviteter, särskilt kring data om koldioxidlagring, rapportering och plattformsarbete, utan att hindra nödvändig transparens.
Nationella regler måste vara förenliga med EU-rätten och inkludera mekanismer för att skydda känslig information från nettonollföretag,som ofta hanterar kommersiellt känsliga eller säkerhetsrelevanta uppgifter. Inga ytterligare specifika sekretesskrav utöver dessa finns angivna i förordningen.
Det som redan idag finns inom ramen för den svenska lagstiftningen i form av Offentlighets- och Sekretesslagen, Lagen om Affärshemligheter, Lagen om offentlig upphandling samt regleringar i arkiv- och förvaltningslagarna.
Regeringen överimplementerar
Trots detta menar regeringen och näringsminister Ebba Busch (KD) att sekretessen kring den gröna omställningen måste stärkas ytterligare och att dagens sekretesslagstiftning, OSL (Offentlighets- och Sekretesslagen) inte räcker till. Bland annat föreslår Busch att sekretess kring upphandlingar och finansieringslösningar som berör den gröna omställningen skall gälla i 20 år.
Något som spelar bland annat investmentföretaget Vargas rakt i händerna.
Hade denna lag varit i kraft 2024 hade Ledarsidornas granskning av Northvolts finansiering med pensionsmedel varit omöjlig. I september 2024 började Ledarsidorna inom ramen för Tryckfrihetsförordningen, TF, och OSL begära ut handlingar från AP-fonderna och Riksgälden. De beslut, besluts- och mailloggar samt kreditbedömningar som AP-fonderna, i egenskap av självständiga myndigheter, varit tvungna att dokumentera och ta fram.
Ledarsidorna möttes av ett kompakt motstånd där AP-fonderna först nekade att beslutsunderlag ens existerade, sedan när dessa väl återfunnits maskerats till oigenkännlighet. Samma mönster visade Riksgälden och Energimyndigheten upp förutom att de aldrig nekade till att dokument med information fanns.
Ledarsidornas granskning var en del av det som sedan kunde initiera SVT Nyheters motsvarande granskning. Som ledde till omfattande nationell publicitet och ifrågasättandet av det allmänna förtroendet för AP-fonderna som en del av pensionssystemet.
Det är i detaljerna som nycklarna och de verkliga nyheterna gömmer sig. Mailloggar, tusentals mail, hundratals handlingar och mötesprotokoll, där finns informationen. En information som regeringen, trots ett fungerande lagrum, nu vill begränsa ytterligare.
Djävulen sitter i detaljerna
Det räcker inte med att tillkännagivanden från bolagen, myndigheterna eller den politiska nivån är publika. Speciellt då bolagen ofta är privata och tillåts att kommunicera med pressmeddelanden där villkoren för bolagen i den gröna omställningen, oftast onoterade, är utelämnade utan påföljd (till skillnad mot bolag på börs som lyder under MAR, Market Abuse Regulation) samt via PA och PR-byråer mot poltiker och ledarsidor.
Den föreslagna lagstiftningen kommer dessutom tjäna som en välkommen hjälp för organiserad brottslighet att gömma sig bakom. Med myndigheternas hjälp. Hade bolaget Think Pink åberopat en motsvarande lagstiftning som ett “nettonoll-företag” hade den miljöskandal som senare klarlades tagit avsevärt mycket längre tid att avslöja.
Docent Christian Sandström, Affärsvärlden harvisat hur stora delar av vindkraftindustrin, som kommer omfattas av den tänkta lagen, ägs via Luxemburg med räntesnurror. Ägarna är allt från kinesiska staten till norska ”Exit-killar” med en viss sannolikhet tvättar stora mängder pengar från drogförsäljning och annan kriminell verksamhet denna väg. Som därmed kommer kunna skydda av regeringens föreslagna lagstiftning.
Det är inte längre enbart en risk utan närmast en självklarhet att misslyckandena kommer bli större och kostsammare. Som i sin tur kommer leda till ilska från medborgarna följd med den föreslagna lagstiftningen. Och ett lägre förtroende för den politiska nivån.
Det är inte populistiskt att visa misstro mot makten om det finns verkliga skäl.
Tystar whistle-blowers
Regeringens proposition som bereds av Konstitutionsutskottet ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt” som lagts fram av näringsministern har fått ett passivt godkännande av lagrådet. Skälet till det passiva godkännandet i form av ”utan erinran” är sannolikt att regeringen menar att trots att information som annars varit öppen låses in av sekretess i 20 år att lagstiftningen inte kommer påverka meddelarfriheten.
Relaterat: Fem av tio näringsministrar kan kopplas till Vargas-gruppen
Något som sannolikt fick Lagrådet, dvs Högsta domstolen, att tyst godkänna en så pass vittgående grundlagsnära inskränkning av OSL.
Men alla vet, inte minst journalister, redaktörer, Tidningsutgivarna, Publicistklubben samt Journalistförbundet att ribban för att läcka till media som ”whistle blower” höjs med varje inskränkning av OSL. Att myndigheter inte på något sätt alltid heller följer det förbud mot efterforskning av källa som finns angivet i TF.
En tjänsteman som tipsar eller delger information ur annars sekretessbelagda handlingar vet om att de tar en risk. Att blir de avslöjade eller misstänks för att ha läckt till media väntar avsked. Trots efterforskningsförbudet. Som inte tillämpas.
Efterforskningsförbudet är förbud som i teorin hindrar myndigheter och andra allmänna organ från att försöka identifiera en person som lämnat uppgifter till media, enligt svensk lag i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Förbudet är en del av meddelarskyddet och syftar till att skydda uppgiftslämnare, som har rätt att ge information utan att drabbas av repressalier. Att bryta mot efterforskningsförbudet kan leda till böter eller fängelse i upp till ett år.
Relaterat: Energimyndigheten omöjliggör insyn
Idag pågår eller har pågått en rad med ”utköpsprocesser” i av tjänstemän på en rad olika myndigheter, inklusive Regeringskansliet, som misstänkts för att ha läckt till media på olika sätt. Meddelarskyddet och efterforskningsförbudet fungerar inte idag och en skärpt lagstiftning kring Net Zero-projekt kommer snarare bidra att skrämma whistleblowers till än mer tystnad.
Det visar all empiri. Och redan idag samarbetar dessutom Net Zero-bolaget Stegra aktivt med Luleå kommun vid varje utlämningsbegäran från media över vilka offentliga handlingar som kommunen kan lämna ut till media och allmänhet. Där Stegra har sista ordet.
Regeringen far redan nu i praktiken med osanning genom att påstå att meddelarskyddet ej kommer påverkas av lagen ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt” samt gå avsevärt mycket längre i sekretessbeläggningen än vad Net-Zero Industry Act reglerar.
Dagens tillämpning av OSL är mer än tillräcklig och en skärpning får som enda effekt att ytterligare miljardrullning till bolag som Northvolt och Stegra med allmänna medel blir lättare för den fingerfärdige entreprenören.
I tjugo år.
Och hur gick det till slut? Northvolt lämnade i varje fall nära 10 000 ton miljöfarligt avfall efter sig. Och ett berg av skulder som inte kunnat kartläggas eller varnas för utan en väl fungerande offentlighetsprincip. Och utan att någonsin ha producerat ett enda helt svensktillverkat batteri. Där sista kapitlen återstår att skriva.
Extramaterial
EU Net-Zero Act samt regeringens propisition “Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt”.
Normalt ligger dessa tillgängliga endast för betalande prenumeranter som en service att delge källmaterial. Frågan är dock så viktig att det är angeläget att fler kan ta del av källmaterial och sakläget för att minimera desinformation och öppna för en bredare och faktabaserad debatt.
Du får gärna bli prenumerant så vi kan fortsätta vår kamp mot allt från genomsnittliga politiska dumheter till ren korruption. Du finner länken här.
EU Net-Zero Act
Proposition “Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt”
Johan Westerholm
