Stålbolaget Stegras har det senaste året kommunicerat att bolagets finansiella ställning är under kontroll vid ett flertal tillfällen. Detta motsägs nu efter att flera medier kunnat avslöja omfattande brister i finansieringen samt att bolaget tvingats kalla in konsulter för att förhandla med långivare och aktieägare om fortsatt finansiering. Om detta misslyckas finns det goda skäl att anta att bolaget tidigare på något sätt kommunicerat vilseledande information vilket kan falla under europeisk finansmarknadsreglering.

Det av Vargas och Harald Mix ägda stålbolaget Stegras VD Henrik Henriksson har det senaste året som kommunicerat att bolagets finansiella ställning är under kontroll vid ett flertal tillfällen. Affärsvärlden har gjort en sammanställning av dessa:

• ”Vi har den likviditet som vi behöver.” (22 juli 2025)

• “Caset har blivit starkare både för bankerna och för investerarna.” (14 maj 2025)

• “Vi är fullt finansierade” (9 januari 2025)

• ”Vi har en buffert på 30 miljarder” (22 oktober 2024)

• ”Det är inbyggt i vår finansiering att det finns pengar som kan fungera som en slags reserv” (17 oktober 2024)

Men denna bild har bara de senaste tre veckorna ifrågasatts.Åtminstone tre uppgifter i media som relaterar till Henrikssons uttalanden pekar på ett motsatt förhållande. Att bolaget är någonstans mellan fritt fall och på obestånd.

• Dagens Industris källor har uppgett att bolaget varit på jakt efter mer pengar sedan i somras.

• Enligt Financial Times var det tydligt för bolaget redan i juli att man saknade 500 miljoner euro.

• SvD:s källor menar att man var medvetna om likviditetsproblemen redan i våras då en hemlig krisplan började ta form.

I april genomförde bolaget en större omorganisation där bland annat den tekniske chefen Marie Persson Gulda tvingades bort från bolaget alternativt valde att lämna självmant. Persson Gulda ansvarade för den tekniska ledningen med ansvar för anläggningsdesign inklusive produktion av grön vätgas. Persson Gulda var även en av grundarna till Northvolt och en av de större enskilda ägarna av stamaktier vilket gör personalförändringen än mer intressant.

Dessa aktier är idag i praktiken värdelösa då preferensaktierna har företräde till all form av avkastning.

MAR 17 skall hålla rent

Det som dock är klarlagt är att hade Stegra varit ett publikt noterat bolag hade Henrikssons kommunikation till marknaden, dvs såväl aktieägare, långivare, kunder som underleverantörer sannolikt fallit under de lagparagrafer som reglerar brott mot marknadsmissbruksförordningen.

The Market Abuse Regulation Act, eller på svenska marknadsmissbruksförordningen (MAR) är ett EU-ramverk som inrättades 2016 för att skydda finansmarknadens integritet och investerarnas förtroende genom att förhindra marknadsmissbruk, inklusive insiderhandel och marknadsmanipulation. MAR kräver att företag förhindrar olagligt utlämnande av insiderinformation, upprätthåller insiderlistor och rapporterar misstänkta transaktioner. 

Straffen för marknadsmissbruk varierar beroende på brottets art och allvarlighetsgrad. För mindre allvarliga insiderbrott kan straffet vara böter eller fängelse i upp till sex månader, medan grövre brott kan ge fängelse i högst två år, och mycket grova fall av marknadsmanipulation kan ge fängelse på lägst två år.

Flera delar berör insiderhandel och tidpunkt för eller krav på informationsgivning som inte är applicerbart på ett privat bolag. Dock är paragraf 17 i regelverket relevant då den just berör även hur information framställs för onoterade bolag. Inte minst i projekt som berör stora delar av samhället, kräver offentliga infrastrukturinvesteringar eller som i Vargasbolagen Northvolts och Stegras fall, förväntar sig offentlig finansiering.

Vargasbolagen har i sin marknadskommunikation fullt ut nyttjat de faktum att de som onoterat bolag inte lyder under MAR. De som drabbas är i fallet med Vargasbolagens agerande är de skattebetalare, myndigheter, anställda och underleverantörer som blir vilseledda. 

• Artikel 17 MAR kräver att ett bolag så snart som möjligt offentliggör insiderinformation som direkt rör bolaget. Informationen ska vara korrekt, tydlig och inte vilseledande.

• Om ett bolag kommunicerar affärsuppgörelser, avtal eller finansieringsstöd på ett sätt som kan ge marknaden en missvisande bild av faktiska förhållanden, kan det strida mot MAR:s krav.

• Det spelar ingen roll om uppgifterna i strikt mening är ”sanna” – även ett urval eller en framställning som skapar en felaktig bild kan omfattas.

Följs inte regelverket riskerar noterade bolag sanktionsavgifter om inte åklagare eller ekobrottsmyndighet anser att förseelsen är så pass grov att det faller under åtal. Onoterade bolag omfattas inte av regelverket även om dessa, som i fallen med både Northvolt och Stegra, är beroende av såväl marknadens förtroende som offentlig finansiering.

Hade bolagets kommunikation följt MAR 17 hade med andra ord de akuta finansiella problemen inte kommit som en blixt från en klar himmel. Ett stort antal underleverantörer hade då haft möjligheter att kunna rädda sina intressen, och sina arbetstillfällen, undan det som nu riskerar inträffa. Som att kräva bankgarantier eller förskottsbetalningar för beställda varor och tjänster.