EU mobiliserar pensionskapital till gröna investeringar – minskar samtidigt insynen

Ursula von der Leyen. Illustration: Grok
  • Tisdag 10 mar 2026 2026-03-10
E-post

EU-kommissionen förbereder en ny infrastrukturfond för den gröna omställningen. Planen, inspirerad av Mario Draghis uppmärksammade rapport om Europas konkurrenskraft, ska mobilisera hundratals miljarder euro varje år till energisystem, industri och elnät. Men finansieringsmodellen är långt ifrån oprövad. Pensionsfonder och privat kapital skall allokeras i likhet med den modell som användes för batteribolaget Northvolts expansion innan bolaget gick i konkurs.

EU-kommissionen under ledning av ordförande Ursula von der Leyen förbereder en ny stor infrastrukturfond för investeringar i energisystem och grön industri. Initiativet, som nyligen rapporterades av Bloomberg, är ett av de första konkreta stegen i unionens arbete med att omsätta rekommendationerna i Mario Draghis uppmärksammade rapport The Future of European Competitiveness från september 2024.

Fonden – preliminärt kallad Strategic Infrastructure Investment Fund – planeras som en del av EU:s bredare Clean Energy Investment Strategy och det så kallade Clean Industrial Deal. Syftet är att finansiera omfattande investeringar i energiinfrastruktur, framför allt elnät, lagring och annan grön infrastruktur som krävs för den europeiska energiomställningen.

Investeringar på historiska nivåer

I Draghi-rapporten slås fast att EU behöver kraftigt öka sina investeringar för att klara konkurrensen med USA och Kina. Rapporten pekar på ett årligt investeringsbehov motsvarande omkring fem procent av EU:s BNP, vilket motsvarar 750–800 miljarder euro per år.

Det är nivåer som inte setts i Europa sedan 1960- och 70-talen.

Draghi konstaterar också att den privata sektorn inte kan bära investeringsbördan ensam. För att mobilisera kapital krävs enligt rapporten en betydligt mer aktiv roll från EU:s institutioner och gemensam finansiering.

Den fond som nu förbereds av kommissionen ligger något lägre i omfattning. Bedömningen är att investeringarna kan uppgå till cirka 695 miljarder euro per år under perioden 2031–2040.

Relaterat: EU-miljonerna rullar in

Tre strategiska prioriteringar

Draghi-rapporten identifierar tre huvudområden för att stärka Europas ekonomiska konkurrenskraft:

  • Att stänga innovationsgapet gentemot USA och Kina
  • Att kombinera avkarbonisering med industriell konkurrenskraft
  • Att stärka Europas säkerhet och minska strategiska beroenden

En central del i strategin är att använda institutioner som European Investment Bank (EIB) mer offensivt. Banken ska fungera som katalysator genom att stärka gröna företags balansräkningar och därigenom locka in privat kapital.

Samtidigt föreslår rapporten att EU:s finansieringssystem förenklas. Antalet stödprogram bör enligt Draghi minska kraftigt och ansökningsprocesserna göras betydligt enklare.

Pensionssparande mobiliseras

EU-kommissionen pekar på att europeiska hushåll sparar mer pengar än hushållen i USA – men att kapitalet i dag inte i tillräcklig utsträckning kanaliseras till strategiska investeringar.

Lösningen som Draghi-rapporten lyfter fram är att skapa europeiska gröna obligationer. Med hjälp av skattemässiga incitament ska pensionskapital och andra långsiktiga sparmedel styras mot dessa instrument.

Tanken är att obligationerna ska stärka EIB:s roll som startfinansiär i stora industriella projekt. När banken gått in i ett projekt kan ytterligare kapital mobiliseras från privata investerare och institutionella fonder.

Finansieringsmodellen är dock inte ny. Den påminner i hög grad om den struktur som användes för batteritillverkaren Northvolt. I det fallet fungerade EIB som en central grundfinansiär. Därefter tillfördes kapital från bland annat svenska pensionsfonder som AP-fonderna och AMF samt andra institutionella investerare.

Northvolts senare konkurs, den största i svensk historia sedan Kreugerkraschen har därför väckt frågor om riskfördelningen i denna typ av finansieringsmodeller.

Mindre byråkrati – men också mindre insyn

I Draghi-rapporten föreslås dessutom att kraven på due diligence och transparens kring vissa obligationsinstrument ska sänkas för att minska byråkrati och snabba upp investeringar. Sverige kan i detta avseende redan vara väl positionerat. I slutet av 2025 drev näringsminister Ebba Busch (KD) igenom den så kallade Nettonoll-lagstiftningen. En överimplementering av EU:s Net Zero Industry Act.

Lagen innebär att uppgifter hos svenska myndigheter som rör företag eller projekt kopplade till den europeiska gröna omställningen kan sekretessbeläggas i upp till 20 år.

Relaterat: Så blåste regeringen media upp på läktaren

Sekretessperioden överstiger samtidigt med god marginal preskriptionstiden för grovt bedrägeri i svensk lagstiftning, som är tio år. Det innebär att centrala uppgifter kring investeringar i den gröna omställningen i vissa fall kan förbli hemliga långt efter att eventuella brottsmisstankar skulle ha preskriberats.

I takt med att EU nu förbereder en ny generation stora industrisatsningar lär därför frågan om balansen mellan snabb finansiering, en säker förvaltning av pensionsmedel och demokratisk insyn bli allt mer central.

Relaterat: Obefintlig granskning av Riksgälden vid utfärdande av kreditgarantier

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se