Riksgälden har sedan 2023 beviljat stålbolaget Stegra 13,5 miljarder kronor i en statligt garanterad kreditgaranti, eller borgen för lån som bolaget tagit upp. Hur mycket som bolaget nyttjat av dessa garantier är belagt med sekretess. Samma form av sekretess omger Riksgäldens redbarhetsprövning av kreditgivarna. En redbarhetsprövning som rimligen borde ha förklarat åtminstone vad som borde bedömas som ett uppenbart jävsförhållande som råder mellan en kreditgivare och Stegra.

Riksgälden har under projektet med att framställa fossilfritt ståls gång beviljat kreditgarantier till stålbolaget Stegra (tidigare H2 Green Steel). Detaljerna kring denna prövning har dock belagts med sekretess.

Riksgälden har totalt garanterat lån till Stegra på 13 miljarder kronor i syfte att stödja den gröna omställningen av stålindustrin i Sverige. Beloppet, som ytterst belastar skattebetalarna om företaget kommer på obestånd, motsvarar vad en ny ubåt av klassen A26 kostar. Med det dramatiskt förändrade säkerhetsläget en resurs som Försvarmakten är i trängande behov av.

Riksgälden vägrar att ge full insyn i sin kreditvärdering och de riskbedömningar som gjorts för Stegra. Myndigheten menar att informationen är affärshemligheter som skulle kunna skada bolaget om de offentliggjordes och hänvisar till OSL, Offentlighets- och Sekretesslagen som stadgar att

”för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs”.

Beslutet att hemligstämpla delar av underlaget har kritiserats hårt av bland annat media och Skattebetalarna, som menar att det handlar om betydande offentliga medel och att transparens därmed borde råda. En dom har dock fastställt att Riksgälden har rätt att sekretessbelägga delar av informationen.

Trots sekretessen har det framkommit i media att bolaget har haft finansiella problem, är underfinansierat trots återkommande löften från grundaren Harald Mix och VD:n Henrik Henriksson och att risken för insolvens (oförmåga att betala skulder) har diskuterats internt. 

Hur mycket av de beviljade kreditgarantierna som Riksgälden valt att betala ut samt information om vilka delmål (milestones) som bolaget skall uppnå för att kunna avropa krediterna är okänt då myndigheten valt att även där sekretessbelägga uppgifterna. För 2023 uppgick de utbetalade medlen till knappt en halv miljard kronor men efter denna redovisning så har Riksgälden valt att sekretessbelägga hur mycket av kreditgarantierna som utbetalats. 

Riksgäldens presschef menar att Riksgälden för var tid kan göra nya bedömningar om hur ett offentliggörande av information skall värderas.

Så sent som den andra december 2025 ska myndigheten lättat på villkoren efter att bolaget hamnat i en akut likvidetskris. Den 22 december, efter att Riksgälden lindrat kraven för Stegra betalade Energimyndigheten ut ytterligare 390 miljoner kronor i statsbidrag trots att bolaget inte längre uppfyllde miljökraven. 

Redbarhet och jäv

En annan parameter är att krediten skall klara det som kallas redbarhetsprövningen. Enligt EU:s regelverk får inte ett företag som kommer ifråga för de kreditgarantier som Riksgälden utfärdat får vara ”ett företag i svårigheter”. Ett annat krav är att inga intressekonflikter, eller jävsförhållanden, föreligger mellan företaget och den kreditgivare som garantin skall omfatta.

I Stegras fall var det 19 kreditgivare som gemensamt ansökte om kreditgaranti hos Riksgälden för de lån som de ställt ut till Stegra. Riksgälden menade att myndigheten genomfört samtliga de kontroller som de skall göra för att kunna ställa ut garantin. I passagen om eventuella intressekonflikter är delar av stycket maskerat varför det inte med säkerhet går att bedöma om Riksgälden funnit något som kan vara i närheten av en intressekonflikt eller ett jävsförhållande.

Men ur annan dokumentation står det klart att en av de banker som sökt kreditgaranti finns ett förhållande som rimligen bör ha inneburit jäv i någon form. Eller ett egenintresse i att kunna erhålla en kreditgaranti. En av kreditgivarna som fått sitt lån garanterat är den statliga banken SEK. Beslutet att ge Stegra sitt lån, som ytterst skulle garanteras med skattemedel, fattades av bankens kreditkommitté. 

Ordföranden för SEK kreditkommitté var vid tiden då kreditgarantin beviljades själv aktieägare i Stegra.

Vid kontroll med SEK tidigare menade bankens informationschef att ordföranden för kreditkommittén hade anfört jäv vid beslutet men ville inte redogöra för om det fanns protokollfört. Protokollet, som skulle styrka att personen förklarat sig jävig, menade informationschefen omfattades av banksekretess. Efter att kreditgarantin beviljades och Ledarsidorna börjat ställa frågor om kreditgivningen och bankens rutiner kring jäv klev mannen ner från ordförandeskapet och är numera endast ledamot i kreditkommittén.

Extramaterial:

Riksgälden uppgift om beviljad garanti 2025-12-31 samt Redbarhetsprövningen

Riksgälden uppgift om beviljad garanti 2025-12-31:

Redbarhetsprövningen