Två regelverk – ett för börsen, ett för bidragen

Illustration: Grok
  • Onsdag 18 mar 2026 2026-03-18
E-post

Det till drygt 60 procent färdigställda stålföretaget Stegras finansiella situation samt systerföretaget Northvolts konkurs i fjol aktualiserar behoven av ett mer transparent regelverk för statliga bidrag och kreditgarantier. Ett förslag som vunnit gehör hos Moderaterna men som i praktiken samtidigt har motarbetats av Kristdemokraterna i regeringsunderlaget. Där Kristdemokraterna, inte moderaterna, äger frågan.

Privata investerare på börsen skyddas av ett omfattande regelverk. Inom EU utgör Market Abuse Regulation (MAR) en central del, där bolag som söker kapital måste publicera prospekt med detaljerad information om risker, ägare, ledning och strategi. Syftet är tydligt: att skapa transparens och förtroende.

Regelverket fungerar i huvudsak väl. Bristerna återfinns snarare i tillsynen – i synnerhet i den roll som revisorerna spelar. De ska agera i det allmännas intresse, men arvoderas samtidigt av de bolag de granskar. I många fall har revisorer slagit larm i tid. I andra har de inte gjort det.

Ett aktuellt exempel är Intellego Technologies, som nyligen avnoterades efter misstänkta redovisningsfel. Det var revisionsfirman Deloitte som upptäckte och anmälde oegentligheterna – fel som tidigare passerat utan åtgärd.

Men den transparens som MAR säkerställer gäller endast noterade bolag. Privatägda företag – inklusive många aktörer inom den gröna omställningen – faller utanför. Dessa bolag finansieras ofta i uppstartsfasen med statliga bidrag, subventionerade lån eller kreditgarantier, utan motsvarande krav på offentlig insyn. I praktiken blir revisorerna den enda kontrollmekanismen, bundna av tystnadsplikt och ekonomiskt beroende av sina uppdragsgivare.

Relaterat: Kommande generationer tar kostnaden för grön omställning

Denna brist på transparens har dessutom förstärkts politiskt. Under hösten 2025 drev näringsminister Ebba Busch (KD) igenom den så kallade nettonoll-lagstiftningen. Den innebär att myndigheters kommunikation med företag som beviljats ”nettonoll-status” sekretessbeläggs i upp till 20 år.

Relaterat: Riksdagen ger bedragare ett ointagligt försprång

Konsekvensen är långtgående: bolag inom den gröna omställningen ges en särställning där journalistisk granskning via allmänna handlingar i praktiken omöjliggörs – samtidigt som preskriptionstiden för grovt bedrägeri är tio år. Insynen riskerar därmed att upphöra innan ansvar ens kan utkrävas.

Skattebetalarna presenterar genomförbart förslag

Mot denna bakgrund har Skattebetalarnas Förening tidigare lagt fram ett förslag om ett så kallat bidragsprospekt. Förslaget har fått visst gehör hos finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

Tanken är enkel: bolag som söker offentliga medel – oavsett om det gäller bidrag, lån eller kreditgarantier – ska omfattas av motsvarande transparenskrav som börsbolag. Detsamma bör gälla större offentliga investeringar, exempelvis kommunala projekt och infrastruktursatsningar.

De föreslagna minimikraven omfattar:

  • Ägarstruktur och representation – fullständig redovisning av ägare, optionsavtal, lobbyister och rådgivare.
  • Ledning och styrning – presentation av styrelse och ledning, inklusive meriter och ersättningar.
  • Jävsanalys – identifiering av intressekonflikter och potentiella jävsförhållanden.
  • Samhällsekonomisk analys – tydlig redovisning av projektets nytta och underliggande antaganden.
  • Ekonomisk plan och uppföljning – mätbara mål, kriterier och metodik för utvärdering.

I ljuset av utvecklingen kring Northvolt och det storskaliga stålprojektet Stegra i Boden framstår behovet som allt mer akut. Ett bidragsprospekt hade sannolikt kunnat bidra till tidigare och mer informerade beslut – och i vissa fall till att stöd aldrig betalades ut.

Båda bolagen har kopplingar till investmentbolaget Vargas Holding. Med ett krav på fullständig transparens kring ägarstruktur, optionsprogram och rådgivare hade potentiella jävsförhållanden kunnat synliggöras i ett tidigt skede.

Bland personer med ägarkopplingar i dessa sammanhang märks exempelvis Reinhold Geijer, tidigare ordförande i kreditkommittén för Svensk Exportkredit, Bo Normark vid KTH med kopplingar till EU-organet EIT InnoEnergy, samt Anders Sundström, tidigare kommunalråd (S).

Sundströms partner, Anna Hallberg, var som handelsminister (S) drivande i den lagstiftning som möjliggjorde för AP-fonderna att investera i såväl Northvolt som Stegra – ytterligare en koppling som hade behövt belysas i ett transparent system.

Skattebetalarnas förslag, som nu även fått stöd inom Moderaterna, skulle – om det genomförs – kunna innebära en grundläggande förändring. Inte bara i form av ökad insyn, utan som ett sätt att bryta upp det som allt oftare beskrivs som ett bidragsindustriellt komplex kring den gröna omställningen.

Frågan är inte längre om transparensen brister – utan hur länge systemet kan bestå utan att förtroendet urholkas.

Relaterat: EU mobiliserar pensionskapital till gröna investeringar – minskar samtidigt insynen

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se