1993: Adressen, böckerna och politikens blinda fläck

Sheikh Ahmed Yassin med Irans tidigare ledare Ali Khamenei. Arkivbild Iran MFA.
  • Måndag 4 maj 2026 2026-05-04
E-post

En källarlokal på Södermalm, ett bokbord med komprometterande skrifter och politiska kontakter på hög nivå. Ett tidigare okänt arkivfynd från 1993 väcker frågor om vad svenska beslutsfattare faktiskt visste – och varför det aldrig prövades eller ens kom upp till debatt.

I december 1993 skickade tidningen Magazinet en reporter till en källarlokal på Ringvägen på Södermalm i Stockholm. Lokalen, registrerad som Skanstullsförsamlingen, fungerade då som tillfällig moské.

Adressen var redan känd i politiska sammanhang. Här hade Mahmoud Aldebe tidigare tagit emot besökare och diskuterat islamisk lag. I entrén varnade en högtalarröst på svenska och arabiska för att ta emot paket från okända.

Samtidigt fördes samtal med Stockholms stad om att etablera en permanent moské. Under åren kring början av 1990-talet kom lokalen att fungera som en samlingspunkt – och som referenspunkt för hur “muslimerna i staden” beskrevs i politiken.

Det var här reportern gjorde ett fynd. På ett bokbord låg skrifter av Hamasledaren och organisationens grundare Ahmed Yassin öppet till försäljning. Titlarna i övrigt innehöll budskap med tydligt antisemitiskt innehåll. Intill fanns ytterligare material med liknande tematik, där judar och kristna beskrevs i grovt nedsättande ordalag.

Enligt juristen Göran Lutterkort, specialiserad på tryckfrihetsmål, rörde det sig om material som kunde omfattas av lagstiftningen om hets mot folkgrupp. Han pekade på att ansvar inte bara faller på författaren, utan även på den som distribuerar skrifterna.

Det vill säga, den föråldrade lagstiftningen. Inte dagens lagstiftning som sedan dess skärpts.

Ett arkiv som nästan försvann

Att hitta originalnumret av Magazinet visade sig vara svårt. Exemplaret hade rensats bort från samtliga större mediearkiv utom ett. Alla andra årgångar var intakta men av samtliga utgivna nummer 1993 saknades just detta. Det kvarvarande exemplaret var dessutom markerat som spärrat för utlämning i bibliotekssystemet i det sista bibliotek som hade det kvar. Efter en del förhandlingar gick det ändå att få fram en kopia. Det innebär att materialet nu åter finns tillgängligt – och att frågan om vad som var känt vid tiden åter aktualiseras.

Frågan som följer är enkel: vad visste svenska myndigheter och politiska partier i början av 1990-talet? Det finns indikationer på att kunskapen inte var obefintlig.

Redan i september 1992 medverkade Mahmoud Aldebe i ett tv-program i SVT:s bästa sändningstid. Där deltog han tillsammans med andra företrädare för muslimska organisationer, samt en högt uppsatt tjänsteman från Utrikesdepartementet. 

Samtidigt fanns politiska kopplingar in i flera partier. Aldebes hustru, Ebtisam Aldebe, var aktiv inom Centerpartiet och kom senare att få en framträdande roll i partiet i Stockholm.

Parallellt förekom statligt finansierade projekt där personer i samma nätverk deltog. Det handlar inte om dolda uppgifter. Informationen fanns i offentligheten – i tv-sändningar, tidningar och myndighetsdokument.

En senare bekräftelse

Två decennier senare, 2013, publicerade Mahmoud Aldebe ett öppet brev där han själv beskrev sin roll i etableringen av Muslimska brödraskapets svenska gren. Han uppgav att han varit med och grundat organisationen och utformat dess stadgar. I samma text beskrev han en intern struktur där ledarskapet utses inom en sluten krets.

Brevet innehöll också uppgifter om hur olika organisationer kopplades samman och hur politisk rekrytering kunde ske.

Det som framträder är inte en enskild händelse, utan ett mönster. En lokal i Stockholm fungerade samtidigt som religiös mötesplats, politisk kontaktpunkt och distributionskanal för kontroversiellt material. Samtidigt fanns etablerade kontakter med svenska partier och myndigheter.

Trots detta tycks inga större politiska eller rättsliga följder ha uppstått.

Källförteckning

– Magazinet nr 12, december 1993, “Straffbar litteratur i muslimernas lokal i Stockholm” av Mårten Gudmundhs. Originalexemplar lokaliserat efter att numret rensats ur samtliga digitala mediearkiv utom ett. Originaltext: bokbordet i Skanstullsförsamlingens lokal på Ringvägen, böckerna av Ahmed Yassin och Chassan Hamdan, advokaten Göran Lutterkorts juridiska bedömning.

– DN och Aftonbladet 9 februari 1991, Inga-Lill Valfridsson. Reportage från Ringvägen, varningsmeddelandet i högtalare, Mahmoud Aldebes redogörelse för islamisk lag.

– Aftonbladet 12 september 1991. Monica Andersson (S), fastighetsborgarråd, presenterar Kungsholmsförslaget. TT-intervju med Mahmoud Aldebe. – DN 12 september 1991. Detaljer om Hornbergsstrandstomten, planerad moské för 5 000 personer, 45 000 stockholmsmuslimer av 120 000 i landet.

– Expressen 6 april 1993, Lasse Granestrand. Aldebes uppgifter om Katarinastationen, hotbreven, “Brödrafolket på Söder”, Ny demokratis pressmeddelande om hundrastering. Monica Anderssons (S) bekräftade hållning.

– SVT 16 september 1992, “Kommunismen är död. Leve islam?”, programledare Barbro Hård. Medverkande: Ebtisam Aldebe och Mahmoud Aldebe (Sveriges muslimska råd), Ingmar Karlsson (UD), Michael Nordberg, Tahire Koctürk-Runefors, Cecilia Uddén. Tablåkälla: SvD 16 september 1992 via KB digitala tidningsarkiv (tidningar.kb.se).

– Mahmoud Aldebes öppna brev, publicerat 7 oktober 2013, arkiverat via Wayback Machine 1 mars 2017: web.archive.org/web/20170301091609/. Aldebes självbekräftade roll som “en av de som grundade den svenska grenen av muslimska bröderskapet i Sverige och som skrev dess stadgar”.

– Aldebes parallella artikel “المؤسسات الإسلامية و المشاركة السياسية بالسويد” på al-Noor.se, 2013. Wayback Machine: web.archive.org/web/20160901085123/http://www.alnoor.se/article.asp?id=197073. Bekräftar shura-strukturen.

Sekundärkällor

– Sameh Egyptson, *Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige*. Doktorsavhandling, Lunds universitet, disputation 10 februari 2023. Dokumenterar Ebtisam Aldebes politiska karriär i Centerpartiet, hennes nämndemansavgöranden, samt Centerpartiets samarbete med muslimska riksförbund under Bildt-regeringen via Migrationsverket (projektledare Helene Müller).

– Sameh Egyptson, “Centerpartiet och flirten med islamism”, wordpress.egyptson.se, 19 januari 2021. – MSB, *Muslimska brödraskapet i Sverige* (Norell, Carlbom, Durrani), DNR 2017-1287, rib.msb.se/filer/pdf/28248.pdf, 2017.

En serie i tre delar

Den här artikeln är den första i en serie.

Den andra delen kommer att följa utvecklingen fram till mitten av 1990-talet, då organisationer formellt etableras och får tillgång till lokaler genom kommunala beslut.

Den tredje delen kommer att behandla statens roll och hur samarbeten och finansiering utvecklades under senare delen av decenniet.

Frågan som löper genom hela serien är densamma:

Vad såg politiken – och varför agerade den inte?

Extramaterial

Den utgallrade artikeln från Magasinet, 1993.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se