UD står inför större omorganisation

Utrikesdepartementet. Foto: Regeringen.
  • Söndag 4 dec 2022 2022-12-04
E-post 305

Under föregående vecka presenterades de första stegen på en plan för omorganiseringen av Utrikesdepartementet för personalen. Planen i sig presenterar endast de stora dragen och det egentliga arbetet kommer inte att påbörjas eller implementeras  förrän under slutet av det andra kvartalet 2023. 

Eftersom Sverige den första januari övertar ordförandeskpet för EU vill vare sig statsrådsberedningen eller UD:s politiska ledning ha någonting som störa detta i onödan. Den rapport som mer detaljerat kommer att redovisa de organisatoriska förändringarna som bland annat skall möta den omorientering av biståndsverksamheten samt kraven som ett Nato-medlemskap ställer skall, enligt sagesmännen på UD, vara klar först i slutet av april eller början av maj månad.

Och fram tills dess med andra ord så få förändringar som möjligt. Både vad avser befordran eller fördelning eller utplacering på tyngre tjänster. Ett exempel på detta är ambassadören Jenny Ohlsson som tidigare var statssekreterare på biståndsdepartementet åt den förre biståndsministern Matilda Ernkrans (S). Likt flera politiska tjänstemän nu för tiden har Ohlsson haft en bottenanställning på UD i form av ”opolitisk” tjänsteman som ambassadör, enhetschef eller annan tyngre befattning att vila på. 

Ohlsson befinner sig för närvarande efter regeringsskiftet i något som internt kallas för transit. Detta innebär att hon inte har tjänstgöringsplikt utan sitter i hemmet med full lön och fulla förmåner fram tills dess att arbetsgivaren identifierar nya arbetsuppgifter på adekvat nivå.

Huruvida Ohlssons läge som transit kommer vara några veckor till eller passera halvåret tills omorganisationen slutligen är fastställd är okänt med den tydliga politiska profil hon numera har som “opolitisk” tjänsteman.

För det politiska inslaget bland de ”opolitiska” tjänstemännen på UD har ökat markant under regeringen Löfven/Andersson. Även genom de sekonderingar som sker via biståndsmyndigheten Sida. Sida har utvecklats till en alternativ karriärväg in på departementet för de som inte från början klarar av de tidigare höga kraven för att antas till diplomatprogrammet.

Det är inte ovanligt att Sida-anställda placeras på ambassader i befattningar som i andra normala fall skall bemannas av en utbildad diplomat i tyngre biståndsländer. Ambassaden i Beirut är till exempel att betrakta som en ren Sida-ambassad med i huvudsak Sida-anställda som personal och där endast ambassadören har en mer formell diplomatskolning. Konsulära ärenden i Libanon sköts i huvudsak av beskickningen i Jordanien istället.

För närvarande är Socialdemokraternas tidigare partisekreterare Carin Jämtin generaldirektör för biståndsmyndigheten Sida. Jämtin är en av arkitekterna bakom den socialdemokratiska biståndspolitiken och valet av samarbetspartners inom det biståndsindustriella komplexet.

Relaterat: Sida ger Islamic Relief grönt ljus efter begränsad gransknin

Ett exempel på denna situation som bland annat statssekereteraren vid biståndsdepartementet Diana Janse (M) har att hantera parallellt med Jenny Ohlsson är Barni Noor som är placerad vid ambassaden i Nairobi, Kenya. Ett av Barni Noors fritidsintressen är politik. Hon kandiderade till riksdagen i valet 2018 för socialdemokraterna. 

Noor kommer ursprungligen från Somalia och har sin yrkesmässiga bas på Sida. Som arbetsuppgifter har hon att arbeta med fördelning, uppföljning och kontroll av svenska biståndsmedel till Kenya och Somalia. Arbetsuppgifter som sannolikt förenklas avsevärt med den stora släkt hon har på plats i regionen samt med de vänner och det kontaktnät som följer.

Det svenska biståndet till Kenya uppgick 2021 till 474,5 miljoner kronor. Huvuddelen går till de tematiska områdena ”Miljö, klimat, hållbart nyttjande av naturresurser och biologisk mångfald” samt demokratiutveckling. Internationellt sett har dessa biståndsområden präglats av omfattande korruption.

Relaterat: Regeringen Löfven ökar anslagen till korruptionstyngt Sida

Biståndet till Somalia uppgick till ungefär det dubbla, 911,4 miljoner kronor, men har en något annan profil med större inslag av humaniärt stöd och stöd till basfunktioner för att pressa ner dödligheten bland befolkningen. Somalia lider av höga dödstal kopplade till graviditet och har drabbats hårt av såväl inbörds strider som torka. Det humanitära stödet är även det drabbat av korruption men inte i lika hög utsträckning som klimat- och demokratibistånden. Dock är landet även svårt plågat av strukturell korruption i vidare termer. I Transparency Internationals korruptionsindex hamnade Somalia 2021 på 178:e plats av 180.

Riksrevisionen har tidigare kritiserat UD under den socialdemokratiska ministären för bristfällig styrning av biståndet.

Relaterat: Riksrevisionen riktar skarp kritik mot regeringens biståndspolitik

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se