Kraven på demonstrationsförbud liknar oppositionens krav på förbud mot Koranbränningar
Reaktionerna på den senaste tidens opinionsyttringar har varit kraftiga med krav på inskränkningar i mötes- och demonstrationsfriheterna från regeringsunderlaget som liknar de som oppositionen reste i samband med koranbränningarna. När allt som krävs, för att komma tillrätta med problemen som upplevs, är smärre justeringar och i grunden att polisen börjar tillämpa rådande lagstiftning.
Reaktionerna på den senaste tidens opinionsyttringar har varit kraftiga, allt från vad riksdagsledamoten Jessica Stegrud (SD) fick uppleva i form av verbala angrepp på henne som person när hon skulle ta sig från Riksdagshuset till Gamla Riksbanken till angreppen på civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) på Riksgatan.
Reaktionerna har varit många. Polis måste kunna ingripa mot dem som inte respekterar demokratins spelregler. Fler behöver lagföras och stängas av från offentliga platser, skriver Ebba Busch (KD) och Alice Teodorescu Måwe (KD).
De senare menar att den radikala Palestinarörelsen utgör ett växande hot mot den svenska demokratin och mot de gemensamma värderingar som behöver prägla Sverige. Under snart två år har den, i symbios med vänstern menar Busch och Måwe, varit drivande i ”den tsunami av hat och hot” som riktats mot svenska judar, men också mot folkvalda, journalister och akademiker.
De kristdemokratiska ledamöterna har det gemensamt med den yttersta vänstern att de dels klumpar ihop, eller blandar samman, begreppen hat och hot samtidigt som de via lagstiftning vill förbjuda bägge. Argumentationen är till förväxling lik den som bland annat Annika Strandhäll (S) nyttjat. Den enda skillnaden är perspektivet. De vill i varje fall genomföra repressiva förändringar i Ordningslagen som kommer kräva ingrepp i grundlagen.
Men bägge de specifika fallen och de oroligheter som följde med Rasmus Paludans aktivism hade gått att undvika med dagens lagrum.
Små justeringar ger stora effekter
Polisen kan flytta eller upplösa en demonstration enligt Ordningslagen, särskilt med stöd av bestämmelser som rör upprätthållande av allmän ordning och säkerhet. Polisen får sätta villkor för en demonstration, som tid och plats, om det behövs för att förebygga ordningsstörningar eller fara för de närvarande. En demonstration kan också upplösas om det uppkommer svårare oordning eller avsevärd fara för närvarande.
Något polisen inte har gjort trots att platsen, Riksgatan, i sin utformning sätter ledamöter eller andra som går ut från byggnaderna i ett omedelbart underläge i relation till demonstranterna.
Från Riksgatan 1, det vill säga gamla Riksbanken, har ledamöterna en viss fördel genom att gå ut genom portarna ett halvplan över gatunivå och kan snabbt få en överblick över området. Och vid behov retirera och välja en annan väg ut. Från Riksgatan 2, gamla riksdagshuset, är utformningen en annan då han eller hon går direkt ut på markplan. Ledamoten löper en omedelbar risk att hamna mitt i en demonstration som kan uppfattas hotfull.
Men eftersom polisen inte nyttjar sina verktyg i den omfattning som krävs kan inte en reglering uteslutas. Dock ej så stor eller ingripande som duon Busch-Måwe efterlyser.
Det räcker med ett tillägg i Ordningslagen om en eller två meningar för att få polisen att börja agera istället för att fortsätta ha valet att förbli passiva åskådare.
Riksdagens byggnader är skyddsobjekt enligt skyddslagen vilket innebär att de har ett särskilt förstärkt skydd mot brott som sabotage och terroristbrott. Denna klassificering ger riksdagens lokaler ett skydd som en samhällsviktig anläggning som behöver skydd mot hot som kan skada Sverige eller dess befolkning.
Då räcker det med att göra ett tvingande tillägg för polisen i Ordningslagen. Att polisen inte får medge demonstrationstillstånd i anslutning till eller invid skyddsobjekt samt att icke tillståndsgivna demonstrationer omedelbart skall upplösas om de organiseras i anslutning till eller invid skyddsobjekt.
Detta skyddar inte bara riksdagsledamöterna utan höjer det preventiva säkerhetsarbetet även vid andra skyddsobjekt. Såsom kärnkraftverk eller andra samhällsnyttiga anläggningar.
Det omöjliggör även protester som klimat- och palestinaaktivisten och opinionsbildaren Greta Thunbergs skolstrejk då hon satt ”invid” riksdagsbyggnaderna.
Johan Westerholm
