Finlands försvarsmakts underrättelsetjänst har publicerat sin årliga översikt, “Finnish Military Intelligence Review 2026”. Rapporten analyserar den militära operationsmiljön och aktuella utmaningar inom underrättelseverksamheten. Den betonar Rysslands fortsatta aggression i Ukraina och hybridhot i närområdet, samt Finlands roll inom Nato. För Sverige understryker rapporten behovet av stärkt samarbete för att möta gemensamma säkerhetshot.

Den finska underättelserapporten författad av generalmajor Pekka Turunen, chef för underrättelsetjänsten, inleds med en beskrivning av Finlands förändrade säkerhetssituation. Kriget i Ukraina har inklusive uppladdningen i praktiken pågått i nästan fem år och Ryssland fortsätter hybridpåverkan i Europa.

Säkerhetsläget i Östersjöregionen har försämrats där Ryssland som förbereder ökad militär närvaro nära finska gränsen efter Ukrainakonflikten. Stormaktsrivaliteten mellan USA och Kina intensifieras samtidigt som Ryssland och Kina fördjupar sitt samarbete.

Ryssland återupprättar stormaktsstatus

Finland bedömer att Ryssland strävar efter att återupprätta sin stormaktsstatus genom kriget i Ukraina och hybridoperationer. Rysslands inflytande i Kaukasus har minskat, medan Belarus förblir under rysk kontroll. I Afrika använder Ryssland proxys för att begränsa västerländsk påverkan. Ekonomiskt är Ryssland beroende av Kina och Indien för oljeexport, vilket finansierar kriget. Försvarsindustrin har anpassat sig till sanktioner genom samarbete med Kina, Iran och Nordkorea,

Kriget i Ukraina beskrivs som en utnötningskrigföring, där Ryssland uppnår taktiska framgångar genom överlägsenhet i manskap, drönare, artilleri och stöd från allierade. Ukraina har utvidgat attacker djupt in i Ryssland, inklusive områden nära Finland, vilket ökar risken för incidenter i Östersjöregionen.

Östersjöregionen är av särskilt intresse från rysk sida då flertalet av de ryska marina vapensystemen utvecklas och testas i denna region som historiskt varit en fredad zon för insyn. Något som kom att förändras med Finlands och Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato.

Hybridhot i den finska militära underrättelserapporten 2026

Hybridhot definieras generellt som kombinerade åtgärder som blandar konventionella och icke-konventionella metoder, inklusive militära, ekonomiska, diplomatiska, cyber- och informationsoperationer, ofta utformade för att vara förnekbara och undvika direkt konfrontation. I “Finnish Military Intelligence Review 2026” beskrivs dessa hot främst i samband med Rysslands aktiviteter, med fokus på Östersjöregionen och Europa.

Rapporten betonar att Ryssland fortsätter sin hybridpåverkan i Europa, vilket har eskalerat spänningarna i Östersjöregionen sedan 2022.

Ryssland använder metoder som är avsiktligt skalbara för att vara förnekbara eller svåra att koppla till staten. Syftet är att försvaga västvärlden genom kriget i Ukraina, andra konflikter och fientlig hybridpåverkan. Exempel inkluderar:

Påverkan inom den sovjetiska intressesfären 

I Moldavien utnyttjar Ryssland hybridmetoder för att öka sitt politiska inflytande, bland annat genom den frysta konflikten i Transnistrien. Rysslands förmåga att använda fartyg i Östersjöregionen för hybridpåverkan är betydande. Den finska rapporten nämner ambitioner att skada undervattensinfrastruktur, som incidenten med Estlink 2-strömkabeln i december 2024 där tankern Eagle S misstänktes för sabotage.

Ryssland demonstrerar aggressivitet mot sin skuggflotta vilket ökar risken för eskalering och olyckor genom utströmning av navigationssystem som GPS och variabel skeppskvalitet.

Hybridpåverkan i Europa har ökat, inklusive underrättelseverksamhet, spionage och sabotagehot mot Finland. Dessa påverkas av Finlands stöd till Ukraina och västliga sanktioner. 

Ryska underrättelsetjänster använder alltmer ungdomar och småbrottslingar för vandalism mot egendom utan att aktörerna vet vem de tjänar. I Finland har antalet misstänkta säkerhetsrelaterade incidenter kring försvarsmakten och allierade övningar ökat, delvis på grund av ökad vaksamhet men också som resultat av en utökad underrättelseinsamling.

Finska säkerhetstjänsten poängterar att cyberhot, utveckling av hybridpåverkansmetoder och missbruk av information är hot som eskalerar snabbt och påverkar nationell säkerhet brett. Finland arbetar med att utveckla militär underrättelse för att motverka dessa, inklusive AI för informationshantering.

Rapporten bedömer att Ryssland inte ser Finland som primärt mål för sabotage, men hoten kvarstår. Efter Ukrainakriget förväntas Ryssland prioritera militär utveckling mot Norden, med hybridmetoder som komplement till konventionella krafter.

Bredare kontext från externa källor

Hybridhoten i Östersjöregionen har uppmärksammats i flera rapporter och deklarationer under 2025–2026. Baltic-staterna har stärkt sitt försvar mot ryska hybridhot, inklusive luftkränkningar och sabotage mot undervattensinfrastruktur. Rysslands skuggflotta utgör en risk för kritisk infrastruktur som pipelines och kablar, och USA har vidtagit åtgärder mot denna, med uppmaningar till Europa att följa efter.

En gemensam deklaration från Eastern Flank Summit i Helsingfors i december 2025 understryker att hoten påverkar hela EU och NATO, med fokus på hybridattacker mot den östra flanken.

I Arktis ses hybridhot som drönaraktiviteter och sabotage som låg risk för militär konflikt men ökande. Sverige har omvärderat sin arktiska strategi, med ledarskap i hybridmotstånd genom initiativ som Evroc. NATO har lanserat militära operationer för att hantera hybridhot i Östersjön, där primärt ansvar ligger på drabbade länder. Östersjöländerna har intensifierat samarbete mot hybridhot från Ryssland och Belarus, inklusive evakueringspraktiker. 

NATO-allierade kan skydda sina hemländer genom uppdaterade försvarsställningar mot ryska hot i Arktis, inklusive kärnvapenhot. Finlands respons på hybridhot, som kabelskärningar i Östersjön, diskuteras i rapporter från 2025.

För Sverige innebär dessa hot ökad sårbarhet för infrastruktur som vindkraftsparker och kablar i Östersjön, med risk för eskalering från ryska tester av den svenska och finska beredskapen.

Extramaterial

Finska underrättelserapporten 2026