Agroterrorism – det underskattade säkerhetshotet
Agroterrorism är ett nytt begrepp som vi kommer behöva vänja oss vid. Ett asymmetriskt terrorhot som är nära besläktat med eko-terrorism. En terrorism som slår mot vår långsiktiga beredskap och vars effekter inte bara ligger kvar över lång tid utan även kan utvecklas till att vara oöverblickbara systemhot. Det menar Edward Nordén, säkerhetspolitisk talesperson för Medborgerlig Samling.
I 3 juni 2025 väckte amerikanska federala myndigheter åtal mot två kinesiska forskare för att ha försökt föra in en patogen svamp,Fusarium graminearum, till ett universitet i Michigan utan tillstånd. Svampen orsakar sjukdomen axfusarios i viktiga spannmålsgrödor som vete, korn, majs och ris. Händelsen ses som ett första fall av potentiell agroterrorism – en avsiktlig spridning av biologiska agens med syftet att skada jordbruk, ekonomi och livsmedelsförsörjning.
Enligt FBI:s anklagelser ska svampen ha smugglats in i juli 2024 i samband med ett forskningsutbyte, utan föregående godkännande av ansvariga myndigheter. Händelsen har väckt stor uppmärksamhet i USA och lyfts fram som ett exempel på hur även mindre aktörer kan utgöra säkerhetsrisker genom oreglerad hantering av biologiskt material. Kineserna uppger att de inte har haft för avsikt att sprida svampen utanför laboratoriet. Men det är också klart att de varit medvetna om restriktionerna och riskerna. Det senare försvårar deras omständigheter.
Relaterat: Genombrott för åklagare i kampen mot terrorism
Svampen Fusarium graminearum är känd inom svenskt lantbruk och förekommer i varierande grad varje år. Under vissa förhållanden, särskilt fuktiga och varma somrar, kan den orsaka omfattande skördeförluster. Den producerar också toxiner som påverkar både människor och djur, och det finns fastställda gränsvärden för förekomst i livsmedel och foder. Trots förebyggande åtgärder – som sortval, växtföljd, kemisk växtskyddsbehandling, skördeteknik och torkning – har det under senare år förekommit partier av spannmål även i Sverige som överskrider tillåtna halter.
Vad som gör detta aktuella fall särskilt oroande är kombinationen av biologisk komplexitet, global rörlighet och otillräcklig regulatorisk övervakning. Händelsen i USA illustrerar hur forskning på patogener kan bli sårbar för missbruk – oavsett om syftet är avsiktligt eller resultatet av bristande efterlevnad av regelverk. Notera även att en stor del av de kemikalier som används i jordbruket för att reglera toxiner och ogräs också produceras i Kina.
Mot denna bakgrund kan det finnas skäl att granska Sveriges eget skydd mot oavsiktlig eller avsiktlig introduktion av skadliga växtpatogener. I dagsläget hanteras biologiska risker främst inom ramarna för livsmedelssäkerhet och växtskydd, men det bör noteras att vi saknar specifika beredskapsstrukturer med fokus på agroterrorism eller biologisk säkerhet kopplad till jordbruket.
Relaterat: Ett splittrat Europa i kampen mot terrorismen
Låt oss börja med att ställa oss frågan om fiender till Sverige och Västvärlden överhuvudtaget kan tänka sig att sprida sjukdomar som försvagar oss? Svaret på den frågan är ett tveklöst ja. Kan detta även gälla svampsjukdomar på vete? Tanken är inte så tokig som den låter.
Även om Kina emellanåt slarvar med sin egen säkerhet kring laboratorier och även om ingen dom har fallit är frågan om agroterrorism aktualiserad. En turbulent omvärld med fokus på att försvaga Väst innebär även hot som inte nödvändigtvis faller under traditionell terrorism.
Händelsen i USA bör inte tolkas alarmistiskt, men den visar att det biologiska säkerhetsbegreppet bör breddas. I en värld präglad av ökad globalisering, klimatpåverkan och teknologisk spridning är även det svenska jordbruket exponerat för nya former av risker. Att föreslå åtgärder i detta skede är att erkänna behovet av långsiktig och ansvarsfull beredskap.
Sverige är ett land som betraktas som en fiende av flera stora diktaturer och som ett legitimt mål att attackera av islamistiska terrorgrupper.
Relaterat: Sverige nettoexportör av terrorism
Kina – Hot med kapacitet
Säpo definierar Kina som ett av de tre största långsiktiga hoten mot Sveriges säkerhet – tillsammans med Ryssland och Iran. Kinesiska säkerhets- och underrättelsetjänster är aktiva i Sverige med syfte att skaffa teknik, forskning och politisk påverkan.
Liksom industrispionage, cyberattacker och rekrytering av forskare. USA – där åtalet sker – bedömer Kina det mest omfattande och strategiska hotet mot USA:s intressen globalt. Teknologistölder och stölder av känslig data från amerikanska företag, universitet och myndigheter tillsammans med Kinas framsteg inom biologi och medicin, AI, rymdförmåga och olika vapen oroar. USA oroas också av europeisk naivitet inför Kina.
Vi är för övrigt många européer som delar den bedömningen av naivitet inför Kina.
Sverige är vidare ett land som under lång tid haft både naiva väljare och politiker som nedrustat förvar och beredskap. När det gäller jordbruket som den part som tar fram mat till både befolkning och försvarsmakt är vi beroende av flera länder som betraktar oss som fientliga. För drivmedel, energi, gödning och kemikalier som krävs för att hålla Sverige i gång vid stängda gränser, krig eller kris är vi delvis beroende av fiendeländer.
Det finns mycket kvar att göra för svensk säkerhet och beredskap. Säkerhetspolitik som bara ser det förutsägbara, förlorar ibland på att världen inte är det. Agroterrorism är en sådan sak.
Edward Nordén
Debattör, jordbrukare och säkerhetspolitisk talesperson Medborgerlig Samling
Johan Westerholm
