Centerpartiets blivande partiledare Muharrem Demirok bekräftade under gårdagen att han inlett processen med att avsäga sig sitt turkiska medborgarskap. Men det finns fortfarande osäkerheter om processen. En process som ytterst beslutas av den turkiske presidenten och där en avsägelse av ett medborgarskap mycket väl kan anses vara en fientlig handling i rådande diplomatiska kris.

Muharrem Demirok bekräftade för Ekot det som han även gått ut med på sin Facebook-sida att han ska avsluta sitt turkiska medborgarskap. Dubbla medborgarskap kan vara en sårbarhet som kan utnyttjas av främmande makt som vill inhämta skyddsvärda uppgifter om svenska förhållanden, enligt Säkerhetspolisen.

”Vill inte att det här ska uppfattas som några svårigheter i mitt fortsatta arbete”, säger Demirok till Ekot.

Demiroks beskivning av hans fall stämmer helt och hållet med vad som stadgas i den turkiska medborgarlagstifningen. För män krävs, för att en sådan ansökan skall behandlas att värnpliktstjänstgöringen är fullgjord eller att en sådant tvång inhiberas genom att betala en befrielseavgift.

Hårda formella krav för att inleda en process

Från 38 års ålder kan den enskilde inte längre ansöka om anstånd med värnplikten om den inte fullgjorts tidigare. Då kan den enskilde endast avsäga sig sitt turkiska medborgarskap om denne har fullgjort sin värnplikt före 45 års ålder eller betalat befrielseavgiften.

Om detta inte sker, dvs den enskilde inte har fullgjort sin värnplikt eller betalat befrielseavgiften vid 45 års ålder, anses denne vara en värnundvikare och som sådan är denne skyldig till ett brott enligt turkisk lag. Under de senare förutsättningarna går det inte längre avsäga sig sitt turkiska medborgarskap utan en process om landsförräderi inleds direkt.

Demirok menar att han på ett tidigt stadium i nomineringsprocessen, innan han presenterades som partiledarkandidat inledde den process som leder till ett upphävt medborgarskap.

På en direkt fråga från Ekot på hur lång tid denna process kan ta svarar Demirok att han inte vet. 

Erdogan beslutar om ärendet ens ska beredas

Den turkiska medborgarlagstiftningen, lag nr 5901 från 2009, ger vägledning om vilken tidsutdräkt som Demirok kan räkna med. Det är i samtliga fall ett beslut som tas av den turkiska regeringen och som handläggs av inrikesministeriet. Då Demirok såvitt känt och enligt hans egen beskrivning uppfyller samtliga krav (paragaf 25 i 5901) för att en ansökan ska beviljas återstår för honom att invänta den turkiska regeringens beslut.

Hans turkiska medborgarskap upphör först när det signerade beslutet delgivits honom (paragraf 27 i 5901). Fram tills den tidpunkten betraktas han som turkisk medborgare av Turkiet. 

Sedan den turkiska konstitutionella reformen från 2017, som bekräftades i valen 2018, finns det idag inte längre någon statsminister utan presidenten, idag Recep Tayyip Erdogan, är såväl statschef som regeringschef.

Det regeringsbeslut som kommer krävas för att Muharrem Demiroks turkiska medborgarskap skall upphöra vilar med andra ord på att Erdogan för upp det på dagordningen. Ledarsidorna har varit kontakt med en handfull svensk-turkar med dubbelt medborgarskap som i likhet med Demirok uppfyller formalia. Dessa har väntat på att deras ärenden tas upp i mellan fem och tio år.

Och de väntar fortfarande.

För Erdogan anses en avsägelse av ett turkiskt medborgarskap som en fientlig handling riktad mot Turkiet och arvtagarna till det ottomanska imperiet. En inställning som hårdnat i och med att det regeringsbärande AKP har tvingats luta sig på det ultranationalistiska MHP.

Den första frågan som bör ställas till Centerpartiets valberedning, som säger att de känt till detta, är varför partiet valt att vara reaktiva i beskrivningen av Demiroks förutsättningar. För Kerstin Lundgren, en av valberedningens ledamöter, kan vare sig villkor eller förutsättningar vara någon nyhet. Lundgren är en av Sveriges mest erfarna utrikespolitiker med bland annat mandatperioder i Europarådet bakom sig. Där dessa frågor inte är ovanliga att hantera i relation till just Turkiet.

Men frågan är även om hur president Erdogan kommer värdera Demiroks avsägelse av det turkiska medborgarskapet. Om det är ett normalt förvaltningsärende eller en fientlig och illojal handling riktad mot Turkiet i en pågående diplomatisk kraftmätning i ett spel om den svenska ansökan till försvarsalliansen Nato.

Att Demirok uppfattas som att han tar ställning i den de facto diplomatiska kris som föreligger mellan staterna. Den yttersta ställningen en part kan ta. Avsäga sig sitt medborgarskap och därmed sin lojalitet till Turkiet och arvtagarna till det ottomanska imperiet.

Demirok har, helt oskyldig, kommit att kastats in i ett storpolitiskt spel. Mycket beroende på att Centerpartiets valberedning aldrig i någon mening insett att det pågår en diplomatisk konflikt med Turkiet och att det är en svensk ministerkandidat samt ledamot i utrrikesnämnden de skall utse.

Inte en elevrådsordförande.