EU kräver att Sverige river upp det kommunala vetot – Drar Sverige inför domstol
EU-kommissionen har beslutat att ställa Sverige inför EU-domstolen. Kommissionen menar att Sverige inte har implementerat regelverk för att snabba på projekt inom förnyelsebar energi. Men dessa regelverk utmanar inte bara EU:s egen subsidiaritetsprincip utan kräver även att Sverige tar bort möjligheterna för kommunala veton i olika former av investeringar. Ett ingrepp som varje svensk regering kommer dra sig för att göra.
EU-kommissionen har beslutat att ställa Sverige till EU-domstolen på grund av att Sverige inte har implementerat EU:s regler för att snabba på tillståndsprocesser för projekt inom förnybar energi. Detta är en eskalering i en pågående överträdelseprocess.
Reglerna kommer från EU:s direktiv från 2023/2413, som ändrar det förnybara energidirektivet Direktivet trädde i kraft den 20 november 2023 och skulle ha implementeras i nationell lag senast i maj 2025. Syftet är att förenkla och förkorta tillståndsprocesser för förnybara energiprojekt (t.ex. vindkraft, solenergi) och relaterad infrastruktur, för att påskynda EU:s övergång till grön energi.
Sverige fick en formell varning i februari 2025, men har inte svarat tillfredsställande på frågorna menar EU-kommissionen.
EU-direktiv är inte svensk lag från början
Direktivet är en del av EU:s “Fit for 55”-paket som är en uppsättning lagförslag som syftar till att minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030 och att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Direktivet skall inte förväxlas med den förordning, Net Zero Industry Act, som näringsminister Ebba Busch (KD) har haft som ambition att överimplementera genom sekretess kring företag med Nettonoll-status.
Relaterat: Kraftig kritik mot Ebba Busch från regeringsunderlaget
Skillnaden är dessutom att en EU-förordning är bindande och direkt tillämplig i alla EU-länder som en nationell lag, utan att behöva införlivas i nationell lagstiftning. Ebba Busch och hennes statssekreterare Sara Modigs försök att inskränka den svenska offentlighetsprincipen har med andra ord inte stöd i europeisk rätt. Ett EU-direktiv anger ett resultat eller mål som EU-länderna måste uppnå, men medlemsstaterna bestämmer själva hur målet ska uppnås genom att införa det i nationell lagstiftning.
Kommunala vetot utmanas av EU
Ett av skälen till varför Sverige inte implementera EU-direktivet är att regeringen inte har tagit tag i de nationella lagstiftningar som hindrar Sverige att uppnå de tidsmål för tillståndsgivning för till exempel vindkraft och andra förnyelsebara kraftkällor. Sverige har fortfarande inte gjort de anpassningar i Kommunallagen, Plan- och Bygglagen (PBL) samt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) som krävs för att Sverige ska leva upp till de tidsgränser en tillståndsprocess får ta kring förnyelsebara energikällor.
Ett avgörande skäl till detta är att det inte finns någon vilja att ta bort det kommunala vetot, en fråga som regeringen helt enkelt inte vill närma sig. Det kommunala vetot är starkt förankrat i väljarkåren och inte något som någon regering vill utmana.
Försöken har dock varit flera. Utredningar har föreslagit att kommunens beslut ska begränsas till lokalisering och att de ska vara bindande och tidiga, samt att det kommunala vetot mot havsvindkraft kan tas bort till förmån för ett auktionsbaserat system.
De utredningar och förslag som har varit aktuella, men inte kommit vidare är
- Incitamentsutredningen (2022): Utredde möjligheter att minska effekterna av vetot, bland annat genom lokala incitament och fördelning av fastighetsskatten.
- SOU 2021:53: ”En rättssäker vindkraftsprövning”: Föreslog att kommunens beslut om lokaliseringsfrågan ska vara tidiga, bindande i fem år och kunna överklagas.
- Utredning om havsbaserad vindkraft (2024): Föreslår att det kommunala vetot för havsvindkraft tas bort till förmån för ett auktionsbaserat system för att göra tillståndsprocessen mer effektiv.
Relaterat: Därför kan inte Stegra få “Net Zero” – status
Lång process med osäkert utfall
Även om EU-kommissionen nu dragit Sverige inför EU-domstolen är det bara inledningen på en längre process. Nu stundar en sannolikt flera år lång skriftväxling innan generaladvokaten ska komma med sitt utlåtande och sedan kan det ta ytterligare år innan EU-domstolen kommer till ett beslut.
Hur regeringen, både innevarande och kommande, kommer ställa sig till EU-kommissionens agerande är inte känt. Men direktivet har ett stort problem då det under förespegling av en omedelbar klimatkatastrof vill kortsluta subsidiaritetsprincipen. Detta är den princip som EU-fördraget vilar på och innebär att alla beslut skall fattas så nära medborgarna som möjligt.
Direktivet utmanar inte bara den svenska traditionen med ett kommunalt och lokalt inflytande med i värsta fall ett veto. Direktivet går tvärsemot en av de viktigaste principer som EU vilar på. Medborgarinflytande.
I detta fall finns det goda skäl för Ebba Busch att sätta upp ett motstånd. Att markera att den svenska demokratin vilar på ett lokalt engagemang. Och då kan inte EU beordra oss att riva upp den lokala demokratin med rötterna.
Relaterat: Så rundar AP-fonden svartlistningar
Johan Westerholm
