Statsbudget i orostider

Statsbudgeten 2021. Foto: Anders Lövdin/Riksdagen
  • Tisdag 22 sep 2020 2020-09-22
E-post 392

Statsbudgeten som presenterades under gårdagen följde de väntade reaktionerna. En gläfsande opposition som kritiserade en vilsen regering. Eller tvärtom. Men samtidigt så är alla medvetna om en sak: Om framtiden kan ingen längre uttala sig säkert om. Vare sig man är regering eller opposition.

Under gårdagen presenterades 100-miljardersåtgärderna för nästa år. SVT finansreporter Kristina Lagerström menar att det finns en avgörande skillnad jämfört med de tidigare krispaketen. De nya pengarna är i huvudsak inte till för att stoppa någonting, det vill säga effekterna av Corona-krisen, utan för att starta någonting. 

Det är de här satsningarna som ska få igång motorn och hjulen att rulla menar regeringen. Och då är det förstås avgörande att fordonet är riktat åt rätt håll.

Oppositionen menar att budgeten spretar men frågan är om den konservativa oppositionen hade lyckats med att ta fram något bättre. Det vilar en enorm osäkerhet över 2021 års budget. Budgeten det bygger på att ingenting går fel framöver. Inga nya omfattande nedstängningar, ingen stor smittspridning, ingen stor konkursvåg, kreditkris eller börskrasch.

Osäkerheten genomsyrar det mesta av arbetet vilket om inte utvecklingen i Europa vittnar om. Länder som inledningsvis hade en ännu värre smittspridning än Sverige upplever nu en kraftig andra våg av spridning av Covid 19. Hoppet om att kraftiga utbrott i början av krisen, som det i Sverige, skulle leda till en lugnare utveckling under hösten har kommit på skam. Europa ser nu hur länder som varit hårt drabbade inledningsvis, som Spanien, nu drabbas hårt igen. Teorierna att en viss utvecklad samhällsimmunitet skulle dämpa utbredningen har allt svagare stöd.

Den svenska statsbudgeten vilar helt och hållet på fyra faktorer:

  • Att den mer eller mindre förnekade svenska strategin om flockimmunitet slår in
  • Att ett fungerande vaccin kommer kunna distribueras med början vid årsskiftet
  • Att lindrande läkemedel och behandlingsmetoder som kortar sjukdomsförloppet utvecklas och implementeras redan under hösten samt
  • Att viruset som framkallar Covid 19 inte uppträder lika aggressivt framgent.

Av dessa fyra faktorer ser den första ut att komma på skam och de följande tre omgärdas av varierande grad av osäkerheter. Osäkerheter som vare sig regering eller opposition kan vare sig påverka eller påstå sig vara bättre än den andre att predestinera.

Det vill säga: Statsbudgeten vilar på faktorer som tidigare aldrig någon finansminister behövt ta hänsyn till. Inga prognosverktyg eller utbildningar har kunnat förbereda vare sig regering eller opposition på det som ligger framför Sverige nu.

Många åtgärder i budgeten känns som relevanta och ändå framåtsyftande men andra finns det goda skäl att redan nu ifrågasätta.

Det svenska samhället förändras nu och frågan är om regeringen och alla dessa tankesmedjor från Timbro till Fores har gjort några större ansträngningar. Redan nu börjar små och medelstora företag som ändå har en överlevnadspotential på andra sidan krisen leta efter mindre lokaler då de funnit att hemarbete har varit en effektiv arbetsform som bedöms kvarstå. På samma sätt har många företag och andra arbetsplatser såsom myndigheter börjat vänja sig vid videokonferenser av olika slag. Detta kommer slå igenom på både resande och lokalefterfrågan samt naturligtvis efterfrågan på hotellnätter och konferens- och möteslokaler.

Det finns flera exempel på hur företag nu försöker halvera sina lokaler. Alla anställda kommer inte vara på plats samtidigt annat än på gemensamma möten och jobba på kontoret på någon form av rullande schema.

Resor, möten och konferenser minskas och en inte allt för vild gissning är att efterfrågan på hotellnätter i veckorna kommer minska med mellan 20 och 50 procent efter krisen. Sverige ställer om och företagen kommer som alltid att jaga kostnader. Det är inte de stora intäkterna utan de kontrollerade utgifterna som de företag med överlevnadspotential och ljusa framtidsutsikter kommer fokusera mest på inför framtiden.

För egen del saknar jag en tydligare analys av hur samhället kan te sig post-corona och därmed flera av de riktade stöden.

Det finns idag goda skäl att ifrågasätta stödet till flygbolaget SAS för att ta ett exempel. SAS är i grunden en hopplös bolagskonstruktion med sin ägarstruktur. Med verksamhet i tre länder har varje personalkategori tre olika kollektivavtal att förhålla sig till vilket genom åren har framkallat strejker växelvis i de olika länderna samtidigt som ägandet inte längre domineras av staten. Om Sverige har ett nationellt intresse av ett nationellt flygbolag är det rimligare att låta SAS gå under och ur den askan starta ett av staten helägt flygbolag.

Dagens lösning, där staten öser in krispengar i ett Wallenbergkontrollerat bolag med spretig och ineffektiv avtalsstruktur visavi de anställda kan inte vara en rimlig framtidslösning längre. 

På samma sätt bör behovet av två flygplatser i Stockholm omprövas. Byggs Arlanda flygplats ut enligt planerna så som utveckingen ter sig nu kommer Bromma representera en överkapacitet samtidigt som avståndet i tid till Stockholms centrum i praktiken är identitskt med Arlanda Express. Swedavia har redan nu varnat för Bromma flygplats ekonomi.

Men krisen har även identifierat andra brister. Sveriges beredskap i ett vidare perspektiv vilket borde fått såväl regering, opposition som alla dessa tankesmedjor att börja fundera på sådant som sjukvårds- och livsmedelsberedskap.

Livsmedelsberedskapen är sedan decennier allt sämre och Sverige saknar i allt större omfattning förädlingsmekanismer för att bli självförsörjande. Med förädlingsmekanismer sådant som förpackningsindustri för att få producerade livsmedel att hålla längre. Detta, samt en satsning på produktion av proteiner, dvs kött och fisk, kan skapa 10 000-tals arbetstillfällen utöver de som skapas i vård och omsorg.

Statsbudgeten för 2021 kantas av stora osäkerheter med en rad med faktorer som vare sig regering eller opposition kan påverka alternativt predestinera. Det samtidigt som det tycks ligga en förlamande våt filt över alla de tankesmedjor i Stockholms innerstad som i alla andra situationer säger sig kunna veta allt om framtiden.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se