Så inskränker regeringen informationen om den gröna omställningen

Regeringen driver på för en skärpning av Offentlighets- och Sekretesslagstiftningen, en skärpning som om den införts tidigare skulle gjort medias granskning av det numera konkursade Vargas-bolaget Northvolt omöjlig. Genom skärpningen kommer färre av den gröna omställningens skattefinansierade miljardprojekt kunna granskas för att kunna varna leverantörer och allmänhet i tid. Den censurliknande lagen börjar gälla redan den första december i år.
Regeringen, främst framdrivet av näringsminister Ebba Busch (KD) lämnade den 21 augusti över propositionen ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt” till riksdagen för att fatta beslut. Och även om lagförslaget inte adresserar tryckfrihetsförordningen så inskränker regeringen kraftigt på Offentlighets- och Sekretesslagens bestämmelser. På ett sådant sätt att den medvetet begränsar medborgarnas universella informationsrättigheter.
Förändringen drivs enligt regeringen primärt av EU-förordningen om nettonollindustrin som trädde i kraft den 29 juni 2024. En reglering som kräver att medlemsstater säkerställer konfidentialitet för handels- och affärshemligheter samt andra känsliga uppgifter.
Sverige, menar regeringen, måste anpassa sin lagstiftning för att uppfylla dessa EU-krav annars riskeras att projektägare undviker att ansöka om skattefinansierat stöd på grund av rädsla för offentliggörande av affärskänslig information. Detta skulle då riskera att motverka förordningens syfte hävdar regeringen:
Att stärka EU:s tillverkning av nettonollteknik (t.ex. solpaneler, batterier, koldioxidlagring) för att nå klimatneutralitet till 2050 och täcka minst 40 procent av EU:s behov till 2030.
Regeringen motiverar förändringen med att företag skulle tveka att dela känsliga uppgifter som affärsplaner eller tekniska detaljer med myndigheter vilket kunde leda till färre strategiska projekt i Sverige. Som till exempel Northvolt.
Relaterat: Mjuk korruption präglade kreditgivningen till Northvolt
Stick i stäv med offentlighetsprincipen
Skärpningarna går stick i stäv med den svenska offentlighetsprincipen, som grundar sig i tryckfrihetsförordningen och ger allmänheten rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter.
Sekretessen omfattar dock inte faktiska beslut i ärenden vilket då ändå skulle säkerställa viss transparens motiverar regeringen förslaget med och ge den ökade censuren legitimitet. Men detta motverkas med att för allmänna handlingar som omfattas av lagförslaget gäller sekretessen i upp till 20 år. Detta innebär att tillgängligheten till uppgifter i ansökningar och utredningar begränsas.
Lagförslaget täpper därmed till en av de luckor som fanns tidigare för investmentbolag som Vargas med flera. De luckor som gör det möjligt för forskare och journalister samt allmänhet att med detaljer börja kunna lägga den form av pussel som krävdes för att kunna ifrågasätta det senare konkursade Vargas-bolaget Northvolt.
Där Affärsvärldens docent Christian Sandström, SvD:s Peter Wennblad och Aftonbladets Andreas Cervenka var och en för sig kunde ur kraftigt maskerade handlingar till slut få fram så pass mycket information ur detaljer att det långt innan företaget ansökte om rekonstruktion kunnat med bara några dagars felmarginal förutspå företagets slutliga öde. Konkurs.
Ett resultat från en form av kollektivt läggande av pussel. Något som regeringen nu medvetet stoppar möjligheterna till.
Relaterat: Ägarna visste att Northvolt var dödsdömt
Men redan nu gör ett annat Vargasbolag, stålföretaget Stegra, sitt yttersta för förekomma en efterfrågad lagreglering om information. I syfte att förhindra eller försvåra för granskning. För att förhindra den form av granskning som kom att drabba systerföretaget Northvolt och dess ägare.
När utlämning av Stegras projektansökan till Energimyndigheten för projektet ”Green Link” begärdes ut krävde Stegra av myndigheten att utlämning i första hand skulle nekas i sin helhet. I andra hand maskeras kraftigt till oigenkännlighet.
Ett krav som Energimyndigheten hörsammade. Samma sak gäller avtalet mellan stålföretaget Stegra och Luleå kommun som mer eller mindre doppats i bläck. Det är omöjligt för allmänheten att värdera vilken risk och vilka panter som Luleås politiska ledning ställt ut till ett särintresse.
Med näringsminister Ebba Busch initiativ till skärpningar i OSL kommer företag som Stegra inte behöva vara oroliga längre då myndigheter redan från början kan sekretessmarkera i upp till 20 år de detaljer som på ett tidigt stadium skulle kunna avslöja projekt, finansierade med skattemedel, som alltifrån olönsamma och tveksamma till försök till rena bedrägerier.
Relaterat: Northvolts skugga faller över Stegra
Extramaterial
Mailväxling mellan Stegra och Energimyndigheten om en dokumentutlämning
Propositionstext ”Sekretess i vissa ärenden om strategiskanettonollprojekt”
Mailväxlingen
Propositionstexten