Överlever sociala medier ett regeringsskifte?

AI-genererad med Grok.
  • Lördag 31 jan 2026 2026-01-31
E-post

Inför riksdagsvalet i höst har Socialdemokraternas ledning uppmanat media att lämna sociala medier som X. Förslaget vilar delvis på en repressiv syn på fri och oreglerad informationsdelning och opinionsbildning. Den repressiva synen har sin rot i den tidigare justitieministerns försök att reglera journalistik. Samtidigt genomför flera länder inom EU förberedelser för omfattande regleringar av sociala medier.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson vill se ett gemensamt ”handslag” mellan politiker och medier om att lämna X, som ägs av Elon Musk. Detta gav Andersson explicit uttryck för i ett samtal med Expressens Viktor Barth Kroon. Samtidigt satsar Socialdemokraterna på andra globala plattformar – inklusive kinesiska Tiktok samt Meta, vars bolag nyligen polisanmälts av svenska mediehus vilket tidskriften Kvartal redogjort för.

TikTok betraktas som ett säkerhetshot i flera länder, främst på grund av oro för att den kinesiska regeringen kan få tillgång till användardata via ägarbolaget ByteDance. Riskerna inkluderar spioneri, datainsamling och påverkan/desinformation.

Anderssons, och därmed Socialdemokraternas nuvarande och inte minst historiska förhållningssätt till sociala eller oreglerade medier kan med visst fog både kritiseras och kommenteras. 

Världens största oreglerade journalistnätverk

Inom EU pågår olika former av lagstiftningsarbeten kring sociala medier. Längst har Frankrike och Danmark kommit med konkreta förbud för användare under 15 år. Europaparlamentet har enats om en uppmaning till medlemsländerna att totalförbjuda sociala medier för användare under 13 år samt förbud mot vad de kallar för beroendeframkallande algoritmer.

Samtidigt har Twitter/X länge fungerat som världens största oreglerade visselblåsar- och journalistnätverk – en plattform där läckor sprids snabbare än någon annanstans. Den är långt ifrån den säkraste eller mest pålitliga utan att riskera karriär, säkerhet eller tillgång till.

Inget annat socialt nätverk har haft samma kombination av realtids-hastighet, global räckvidd och enkelhet att posta bilder/dokument/PDF:er. Facebook, Instagram och TikTok är mer algoritmstyrda och mindre text-/dokumentvänliga, medan LinkedIn och Reddit är nischade.

Twitter / X och andra sociala medier har bidragit till frihetsrörelser, pro-demokratiska protester och revolutioner. Plattformarna har främst fungerat som verktyg för:

  • Mobilisering och organisering (kalla till möten, dela tidtabeller, rutter)
  • Real-tidsinformation (vad som händer just nu, var polisen är, var hjälp behövs)
  • Global uppmärksamhet (sprida bilder/videos till omvärlden, skapa internationellt tryck)

Amplifiering eller förstärkning av budskap (hashtaggar som blir virala, ett verktyg för att kringgå statlig censur).

En av de mest kända rörelserna som fått en global kännedom och spridning är den som uppstod 2022 efter Mahsa Aminis död i den iranska moralpolisens förvar. Då exploderade hashtaggen #MahsaAmini globalt. Twitter blev en central kanal för att sprida videor av hårklippningar, demonstrationer och slagord – trots internetavstängningar använde aktivister VPN och proxy-teknik för att fortsätta posta.

Ett annat exempel är valfusket i Belarus 2020. Plattformen Telegram tog över mycket, men Twitter/X hjälpte till med internationell uppmärksamhet och dokumentation av valfusk och repression.

Detta är med andra ord en form av frihetsbejakande och ytterst demokratisk stödfunktion som Magdalena Andersson vill att medier skall lämna.

Lång historia av repressiv mediesyn

Även om frågan för tillfället är avförd från dagordningen så är den med viss sannolikhet inte död i socialdemokraternas partiledning. Partiet har en historia av att vilja reglera såväl informations- som yttrandefrihet. Så sent som inför valet 2022 arbetade den dåvarande justitieministern Morgan Johansson för att införa omfattande regleringar av informationsfriheten, det vill säga offentlighetsprincipen och Tryckfrihetsförordningen. 

Denna grundlagsförändring, som föll i riksdagen, byggde på ett ännu mer repressivt förslag från Johansson från 2017/18 där den dåvarande socialdemokratiska regeringen, inklusive Miljöpartiet, ville i grundlag reglera vad ”seriös journalistik” var. Även detta förslag föll i riksdagen men först efter att Sverigedemokraterna svängt i frågan och skapat majoritet för att tvinga fram en folkomröstning i samband med det kommande riksdagsvalet.

Morgan Johansson förväntas återvända till regeringen i höst efter ett planerat regeringsövertagande men då beordrad till rollen som utrikesminister.

Det finns inget som utesluter, av lätt insedda skäl, att frågan långt ifrån är dödförklarad. Historiken, samt inte minst de indikationer som Magdalena Andersson själv givit, vittnar om att Sverige mycket väl kan inta en position som innebär fler regleringar och hot om avstängningar, som de som genomförs i Storbritannien.

Ett visst stöd kan anas även i regeringsunderlaget efter Ebba Busch (KD) upplevt sig kränkt av programvaran Grok:s potential. Grok är X form av AI. Det går därmed inte att utesluta att Andersson kan komma att säkra en parlamentarisk majoritet för repressiva lagförslag kring plattformar som Twitter/X.

I Storbritannien har premiärminister Keir Starmer hotat med en total nedsläckning av Twitter/X. I likhet med länder som Iran.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se