Efter bidragsstoppen: Vad händer med Brödraskapets nätverk?

Stockholms moské, Muslimska brödraskapet Montage
  • Fredag 10 apr 2026 2026-04-10
E-post

Utvecklingen i Jordanien har aktualiserat frågor om Muslimska brödraskapets interna struktur och arbetssätt. Nya analyser och rättsfall pekar på hur organisationens yttre och inre funktioner samspelar – och vad som kan ske när balansen mellan dem förändras. Situationen är aktuell i och med den statliga avfinansieringen av Brödraskapets studieförbund Ibn Rushd och biståndsorganisationen Islamic Relief.

I Jordanien synliggörs i ökande grad interna strukturer inom Muslimska brödraskapet. Utvecklingen väcker frågor som är relevanta även i ett europeiskt och inte minst svenskt sammanhang. I den svenska debatten presenteras brödraskapet som en löst sammansatt men i huvudsak fredlig och demokratiskt sinnad organisation. Men ingenting kan vara mer felaktigt vilket nyligen gjorda fynd i Jordanien visar.

Ett etablerat begreppspar i arabiska analyser av rörelsen är al-ṣuqūr wa-l-ḥamā’im – hökar och duvor. Det beskriver inte en ideologisk splittring, utan en funktionell rollfördelning.

De så kallade duvorna verkar utåt. De deltar i val, företräder organisationen i offentligheten och betonar social verksamhet och dialog med staten. Hökarna har i stället interna roller, med inflytande över ideologi, långsiktiga mål och organisatorisk disciplin.

Forskning från Yarmouk University (2012), baserad på intervjuer med ledande företrädare, pekar på att dessa roller är strategiska snarare än fasta. Samma individer kan uppträda olika beroende på sammanhang.

Förändringar efter 2015

År 2015 lämnade en mer pragmatisk falang av det Muslimska brödraskapet i Jordanien rörelsen. Flera tidigare ledande personer, däribland Abd al-Majid Dhnibat och Salem al-Falahat, valde att bilda nya politiska strukturer eller ansluta sig till lagligt registrerade alternativ. Kvar blev en mer konsekvent ideologisk riktning, ofta beskriven som mindre kompromissinriktad.

I april 2025 publicerade den jordanske analytikern och tidigare medlemmen i Muslimska brödraskapet Muhammad Abu Rumman en artikel i Al-Araby al-Jadid. Där ställer han frågor om gränsdragningen mellan politisk verksamhet och mer radikala uttryck:

“Är ni ett politiskt parti inom grundlagen – eller en rörelse med parallella strukturer och religiös lojalitet?”

Bakgrunden var att jordanska myndigheter gripit 16 personer med kopplingar till rörelsen, misstänkta för vapenrelaterad verksamhet. Enligt Abu Rumman rör det sig inte enbart om enskilda avvikelser, utan om fenomen som kan förstås utifrån organisationens interna logik.

Interna arbetssätt

I studier av rörelsen återkommer ett antal organisatoriska tekniker, eller rättare sagt metoder:

  • Verksamhet genom formellt oberoende organisationer, exempelvis välgörenhetsföreningar
  • Uppdelning mellan politiska och religiösa funktioner
  • Otydlighet kring långsiktiga mål i offentlig kommunikation
  • Instrumentell syn på demokratiska processer
  • Intern rollfördelning mellan olika typer av företrädare
  • Anpassning till statliga ramar för att undvika konfrontation
  • Uppbyggnad av parallella sociala institutioner

Dessa beskrivningar bygger på primärmaterial och intervjuer med företrädare för rörelsen.

Paralleller till Brödraskapets utveckling i Europa

Abu Rumman använder begreppet siyāsat al-iḥtwā’ – inkluderingspolitik – för att beskriva hur den jordanska staten hanterat rörelsen: integration i samhällsstrukturer i stället för konfrontation. En liknande ansats har i viss mån präglat europeiska länder. I Sverige har organisationer med kopplingar till rörelsen verkat inom ramen för civilsamhället, exempelvis genom trossamfund och studieförbund.

Ibn Rushd studieförbund mottog statliga bidrag under perioden 2007–2022. Hösten 2024 beslutade Folkbildningsrådet att dra in stödet, med hänvisning till organisatoriska kopplingar och brister i uppfyllelse av villkor.

Beslutet mötte kritik och tolkades i delar av debatten som riktat mot en bredare grupp, snarare än en specifik organisation.

I Sverige har flera institutionella strukturer med kopplingar till rörelsen förlorat finansiering eller förändrat sin verksamhet. Det gäller bland annat civilsamhällesorganisationer som tidigare haft statligt stöd.

En öppen fråga är hur dessa förändringar påverkar befintliga nätverk och organisatoriska strukturer. Erfarenheter från Jordanien pekar på att förändringar i de yttre formerna inte nödvändigtvis innebär att interna strukturer upplöses.

Abu Rummans analys pekar på en central frågeställning: vad händer med en rörelse när dess mer utåtriktade delar försvagas, samtidigt som de interna strukturerna består. Utvecklingen i Jordanien illustrerar hur en långvarig inkluderingspolitik kan få konsekvenser först när den förändras. Den frågan är i ökande grad relevant även i europeiska sammanhang.

Källor:

Artikeln bygger på

  • Khalid al-Dabbas, “al-Maẓāhir al-barāmātiyya wal-‘aqadiyya fī siyāsat al-Ikhwān al-Muslimīn fī al-Urdun”, Majallat Ittiḥād al-Jāmi’āt al-‘Arabiyya lil-Adāb, vol. 9 nr 1b, 2012, ss. 471–522 (peer-reviewed, Yarmouk University);
  • Muhammad Abu Rumman, “al-Ikhwān al-Muslimūn fī al-Urdun: muftraq ṭuruq istrātijī”, al-Araby al-Jadid, 22 april 2025; samt
  • Mahmoud al-Dab’i, “al-Khārița al-dīniyya lil-Islām bi-al-Suwīd li-‘ām 2012”, al-noor.se, 22 februari 2012.

Detta är utdrag ur den kommande fristående uppföljaren till “Muslimska brödraskapet – Islamismen i Sverige” (2020). Den ligger nu fritt på Ledarsidorna efter att jag lyckats köpa loss rättigheterna i förtid. Detta möjliggjordes av många av er läsare.

Hela kostnaden är dock inte täckt ännu så vill du får du gärna bidra med en enkel Swish märkt “gåva” eller helt enkelt scanna QR-koden nedan.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se