Regeringen Kristerssons regleringsbrev för biståndsmyndigheten Sida har skapat starka reaktioner inom myndigheten samt inte minst inom de delar av civilsamhället som är direkt beroende av statsbidrag. Det finns redan nu tecken på att motståndet mobiliserar. Oavsett om de är anställda på departementet, i en myndighet eller i någon av organisationerna som berörs.

Regeringen Kristersson har aviserat stora besparingar på utlandsbiståndet. Inledningsvis menade moderaterna i valrörelsen att det var möjligt att spara in 30 procent av utlandsbiståndet. Sverigedemokraterna hävdade att det gick att gå ännu längre och dra ned denna budgetpost i statsbudgeten med 50 procent. Slutresultatet blev, efter att såväl Liberalerna som Kristdemokraterna lagt in sitt veto c.a 10 procent. Men det finns andra faktorer som spelar in. Som de bi- och multilaterala avtal som Sverige ingick i samband med kampanjen inför platsen i FN:s säkerhetsråd. Avtal som står i begrepp att förlängas eller redan har förlängts.

Många av de röster Sverige fick vid voteringen var inte gratis och det var senare ingen slump att Sverige, efter att ha strypt i praktiken allt bistånd till Robert Mugabes regim, återupptog biståndsarbetet i Zimbabwe. Projekten som Sverige finansierade var främst demokratiprojekt, ett området som är lika svårt att mäta som det är omgärdat av korruption.

Relaterat: Riksrevisionen granskar korrupt biståndskultur

I regleringsbrevet som regeringen beslutade om den 22 december lämnas besked om hur Sida ska jobba under mandatperioden. Ukraina får som väntat ett ökat stöd.

Biståndsmyndigheten får även i uppdrag att senast den 15 februari 2023 komma med en analys om hur Sverige ska stärka Ukrainas samhällsfunktioner och en hållbar demokratisk, ekonomisk och miljömässig utveckling under perioden 2023–2027. Analysen ska ligga till grund för en möjlig ny strategi för Sveriges reform- och återuppbyggnadsstöd till Ukraina.

En annan förändring blir neddragningarna till flera FN-organ. FN:s program, som UNAIDS, UNDP, UNHCR och hjälporganisation för palestinska flyktingar UNWRA får minskade bidrag. En stor del av detta stöd kommer dock direkt från Utrikesdepartementet och inte Sida.

Motståndsrörelsen vaknar till liv

Men redan denna, i sammanhanget modesta, besparing har stött på motstånd. Reaktionerna på neddragningen av kommunikationsanslaget, från 155 miljoner kronor per år till 20 miljoner kronor kommer att slå hårt på bland annat civilsamhällesorganisationen Concord. Concord är en ideell förening där det som medlemmar ingår 81 organisationer inom civilsamhället. 

– Det följer vår prioritering. Vi vill se fler matpaket och färre konferenser, säger Johan Forssell till TT.

Bland medlemmarna i Concord märks Act Svenska kyrkan, ActionAid Sverige, Afrikagrupperna, Civil Rights Defenders, Diakonia, ForumCiv, Islamic Relief, Internationella Kvinnoförbundet för Fred & Frihet, Kristna Fredsrörelsen, Muslim Aid, Svenska Missionsrådet, Swedwatch, Union to Union och We Effect.

Såväl Concord som ForumCiv är i praktiken helt beroende av statsbidrag för sin verksamhet. Även medlemsorganisationerna är starkt beroende av statsbidragen. Samtliga ingående civilsamhällesorganisationer motsätter sig de demokratikriterier som Moderaterna arbetade fram med Socialdemokraterna. Där Kristdemokraterna i Tidö-förhandlingarna pressade igenom ett tillbakadragande.

Relaterat: ForumCiv – en svensk organisation för “Black Operations”

Concord erhåller ett ramanslag från biståndsmyndigheten Sida för att driva opionon inom ramen för Agenda 2030.

Agenda 2030 är ett globalt reformprogram som ingår i de globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG). De 17 globala målen för hållbar utveckling antogs av FN:s generalförsamling 2015 i resolutionunder namnet Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development.

Som en komponent i Agenda 2030 ses en ökad migration som något som kommer öka den globala välfärden genom att jämna ut skillnaderna mellan länder och regioner samt stimulera till kulturblandade samhällen.

Men regeringens besked har redan mött på motstånd, inte bara från biståndsmyndigheten Sida utan även från Concord. 

Ett 50-tal organisationer av Concords medlemmar deltog i ett första möte om regeringens regleringsbrev. En återkommande kritik är att regeringen inte lyssnat på biståndsorganisationerna då de lagt om biståndspolitiken. Concord är vana att bli konsulterade innan regleringsbreven tas fram vilket inte skett denna gång. Även på Sida mobiiliseras nu något som bäst kan beskrivas som en motståndsrörelse.

Relaterat: Förväntade reaktioner på regeringens förslag om biståndet

Detta erfar tidigare Sida-anställda som valde att lämna myndigheten under Alliansens tid vid makten. Dessa såg hur myndigheten på olika sätt motarbetade dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson (M) med tillämpande av en rad olika metoder vilket gjorde att flera tjänstemän valde att byta karriär. Inte i protest mot Carlssons reformförslag utan som ett avståndstagande mot den form av kultur, aktivism och obstruktion som ”opolitiska” S-tjänstemän visade upp.

Fem vägar till obstruktion

Denna form av aktivism har olika sätt som den kommer till uttryck på. Det vanligaste är att myndigheten menar att de behöver mer tid till förfogande. Detta är sannolikt det som kommer bli det första som bistånds- och handelsminister Johan Forsell kommer märka av. 

Fungerar inte detta går motståndet över i steg två:

Identifiera hinder mot uppdraget. Dvs hitta regler och rutiner som går emot tillvägagångssättet (upphandlingskrav, bundna kontrakt, behovsanalyser). Allt detta som kommer tar år i anspråk vilket inte bara Sida utan även ”opolitiska” tjänstemän vid UD kommer försöka övertyga statsråden om.

Ett talande exempel är Uganda som är aktuellt genom DN:s avslöjanden om hur svenska skattemedel går till ”omvändelseterapi” av HBTQI-personer. Strategin för Uganda gäller under perioden 2018-2023 och omfattar sammantaget 2400 miljoner kronor. Andra strategier förfaller först 2024 eller 2025 varför det kan ta avsevärt längre tid att genomföra reformer än vad den politiska nivån tänkt. Även om ansvarig chef på Sida idag tar avstånd från organisationen som bedriver terapin har Sida tidigare försvarat biståndet trots kända brister.

Ett exempel som kommer bli nödvändigt att bevaka är hur Sida nu fått ett nytt, för regeringen centralt uppdrag. Migrationsuppdraget.

Sida har i regleringsbrevet för 2023 fått i uppdrag att stärka och utveckla arbetet med migration i syfte att bidra till regeringens mål att fokusera biståndspolitiken för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet, bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring, samt minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning. 

Vidtagna åtgärder ska redovisas senast den 31 maj 2023 till Regeringskansliet.

Den 31 maj råkar vara samma dag som den nuvarande generaldirektören för Sida, Carin Jämtin, förordnande löper ut. En inte orimlig slutsats är att Jämtin kommer pressas till att leverera ett resultat hon är politisk motståndare till om hon vill ha en möjlighet till ett förlängt förordnande som generaldirektör.

Andra metoder som tillämpades, främst på UD under Carl Bildts och Gunilla Carlssons tid var att  undanhålla inbjudningar för den politiska ledningen samt annan information till ministerkansliet. Det förekom även försök att splittra partierna i regeringsunderlaget genom att selektera information. 

Detta kan innebära att olika information både vad avser form, omfattning och innehåll såsom detaljeringsgrad förmedlas till i detta fall biståndsministern å ena sidan och Kristdemokraterna, som kontrollerar stora delar av civilsamhällets finansiering å den andra sidan, samt i en tredje version till Socialdemokraternas riksdagsgrupp med syfte att skapa inte bara osämja utan även skapa ett behov av tidskrävande möten för koordinering av information och förklaringar.

En onödig, men i allra högsta grad medveten handling för att skapa behovet av konflikthantering som i sin tur kommer vara tidsödande och innebära förseningar i den politiska beredningsprocessen.

Som sista desperat åtgärd vidtogs under Gunilla Carlssons tid som minister ifrågasättande av kommateringar, styckeindelningar och meningsbyggnad i dialog med den politiska ledningen vilket användes som skäl till varför till exempel inte Sida kunde tolka en skrivelse.