Polisen menar att det tilltagande våldet inte är ett misslyckande för myndigheten

Enskild polismans olika tvångsmedel. Foto: Wikipedia
  • Tisdag 28 jan 2025 2025-01-28
E-post

Det tilltagande våldet har föranlett regeringen att kalla in rådet mot organiserad brottslighet. Samtidigt finns det tecken på att Polismyndigheten är tillbaka i en situation som liknar den under Dan Eliassons ledning. Att det ökande våldet inte är ett misslyckande för vare sig myndighet eller myndighetschef utan att ansvaret för att problemen löses ligger någon annan stans.

Under det senaste dygnet har flera sprängningar skett i Stockholm och Helsingborg. I Lund har en man i 30-årsåldern dödats i en skottlossningunder tisdagskvällen.

”Polisen mobiliserar med kraft mot sprängningarna. Men mer måste göras för att bryta den pågående våldsspiralen. Jag har därför kallat in rådet mot organiserad brottslighet på torsdag morgon”, skriver Gunnar Strömmer i ett sms till SvD.

Rådet mot organiserad brottslighet har kallats till ett extrainsatt möte. På agendan står hur våldsspiralen ska brytas och hur myndigheterna kan mobilisera tillsammans här och nu. Mötet genomförs under morgondagen, den 30 januari  och leds av justitieministern.

Rådet som ministern nu kallar till sig inrättades i december 2022 i syfte att stärka det samlade arbetet mot den organiserade brottsligheten. Chefen för nationella operativa avdelningen, rikspolischefen, riksåklagaren och generaldirektören på Ekobrottsmyndigheten är några av dess fasta medlemmar.

Under gårdagen uttalade sig rikspolischef Petra Lund i Sveriges Radio. Lund menade på en direkt fråga om inte händelsutvecklingen  med 30 sprängningar i år var ett misslyckande för polisen att

”Nej, jag skulle inte säga alls att det är det”

Lundh understryker att grundorsaken, att den grupp som polisen fokuserar på, befinner sig någon annan stans. I andra länder.

Relaterat: Fler frågor än svar efter att rikspolischefen pratat till punkt

Att få dessa utlämnade är främst en fråga för åklagarmyndigheten, inte polisen. Som före detta chefsåklagare var det inte heller utlämningar av livsstilskriminella som Lundh prioriterade. Som chefsåklagare drev hon skärpt lagstiftning mot bland annat jägare som hon menade skulle falla under samma kategori som misstänkt terrorism. Där  bestämmelserna om jaktbrott skulle skärpas i syfte att kunna sätta in hemliga tvångsmedel i likhet med brott som brott mot rikets säkerhet, mord, grovt narkotikabrott och terrorism.

Relaterat: Petra Lund, rättssäkerheten och de hemliga tvångsmedlen

Kraven från Lundh fick inte gehör men åklagarmyndigheten prövade under Lundha ledning att få industrimannen Karl Hedin fälld för grovt jaktbrott med hjälp av hemliga tvångsmedel i alla fall. Bevisningen som sedan åklagaren lade fram var dock så svag att tingsrätten, som friade Hedin, menade att åklagarens undersökning och prestation var så svag att Hedin hade klarat sig utan juridiskt ombud.

Hedin friades även i Svea Hovrätt med en liknande motivering.

Polismyndigheten är nu tillbaka i en situation som liknar den under Dan Eliassons ledning. Där Eliasson var mer fokuserad på vilken uppväxt en gärningsman hade haft som lett till ett våldsbrott på samma sätt som Lundh menar att det är polis i andra länder som måste gripa anstiftarna.

Relaterat: “Snippa-domen” går ett varv till – men vem är Petra Lundh?

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se