Skymning över yttrandefriheten i väst
En repressiv trend sveper över västvärlden där allt fler länder inför repressiva mediegrundlagar eller inför kraftiga inskränkningar i de befintliga förvaltningslagarna. En utveckling som även sker i EU och i Sverige. I USA utmanas för närvarande den amerikanska konstitutionens första tillägg, yttrandefriheten, av den sittande presidenten i en exekutiv order.
Den 25 augusti 2025 signerade USA:s president Donald Trump en exekutiv order som syftar till att prioritera åtal för handlingar som innebär vanhelgande av den amerikanska flaggan. Frågan om huruvida denna order innebär en inskränkning av det första tillägget (First Amendment) i USA:s konstitution. Det tillägg som skyddar yttrandefrihet och något som idag präglar delar av det politiska samtalet i USA.
Ordern instruerar justitiedepartementet att prioritera åtal för handlingar som vanhelgar flaggan och som samtidigt bryter mot “innehållsneutrala lagar” (content-neutral laws), såsom lagar om störande av ordning, förstörelse av egendom eller motsvarande. Det vill säga så länge dessa handlingar orsakar skada som inte är relaterad till yttrandefrihet och är förenliga med det första tillägget.
Justitieministern uppmanas att driva rättstvister för att klargöra omfattningen av undantag i det första tillägget i detta sammanhang.
Relaterat: Så visar den amerikanska konstitutionen sin styrka
Trump utmanar Högsta domstolen
Högsta domstolen har i två avgöranden; Texas v. Johnson (1989) samt United States v. Eichman (1990), slagit fast att bränning av den amerikanska flaggan som en form av politisk protest är en skyddad form av yttrandefrihet enligt det första tillägget.
I Texas v. Johnson ogiltigförklarades en delstatslag som förbjöd flaggvanhelgande, eftersom flaggbränning ansågs vara en symbolisk handling som uttrycker en åsikt vilket är skyddat så länge det inte direkt orsakar våld eller bryter mot andra innehållsneutrala lagar. Rättens majoritet, inklusive konservativa domare som Antonin Scalia, betonade att regeringen inte får förbjuda uttryck bara för att det anses stötande.
Ordern som president Trump signerat erkänner inledningsvis dessa prejudikat men försöker navigera runt dem genom att fokusera på situationer där flaggbränning kan kopplas till brott som inte är direkt relaterade till yttrandefrihet, såsom uppvigling till våld, hatbrott eller brott mot egendom.
Ordern uppmanar till att prioritera åtal för flaggbränning som bryter mot innehållsneutrala lagar, såsom förbud mot öppen eld i offentliga parker. Juridiska experter, såsom David Cole, som representerade svaranden i Texas v. Johnson, hävdar att detta kan leda till selektiv åtalspraxis, där flaggbrännare åtalas på grund av handlingens budskap snarare än själva handlingens konsekvenser. Detta kan strida mot det första tilläggets krav på innehållsneutralitet, eftersom ordern uttryckligen riktar in sig på flaggbränning på grund av dess “stötande och provocerande” natur.
Ordern uppmanar även till rättstvister för att “klargöra” undantag i det första tillägget, vilket kan ses som ett försök att få Högsta domstolen att ompröva Texas v. Johnson. Med en mer konservativ domstol 2025 är det möjligt att vissa undantag, såsom uppvigling till omedelbar laglös handling, kan omtolkas. Men som det ser ut idag är flaggbränning som uttryck för en politisk åsikt tydligt skyddad och varje försök att straffa det direkt skulle sannolikt underkännas av domstolarna.
Den exekutiva ordern innebär inte en direkt inskränkning av det första tillägget, eftersom den erkänner Högsta domstolens prejudikat och begränsar sig till att prioritera åtal under innehållsneutrala lagar. Men den kan indirekt hota yttrandefriheten genom selektiv tillämpning av lagar, vilket riskerar att skapa en avskräckande effekt på politiska uttryck.
Om ordern används för att åtala flaggbrännare baserat på deras budskap, snarare än faktiska brott som våld eller egendomsskada, kan den strida mot det första tillägget och sannolikt ogiltigförklaras av domstolar.
Efter ”Bill of Rights” har det första och andra tillägget, amendments, en nästintill helig status i den amerikanska konstitutionen. Och få eller inga kunde för ett år sedan se något av de politiska partierna utmana det första tillägget, ”Freedom of Speach”. Samtidigt är detta ett tecken på hur USA har förändrats under det dryga halvår som Donald Trump varit president. Tidigare heliga kor ifrågasätts och den amerikanska yttrandefriheten har fram tills idag setts som nästintill helig.
Parallell utveckling i Sverige
I Sverige finns det för en yttre betraktare en bred uppslutning kring den svenska yttrandefriheten och tryckfrihetsförordningen. Men även denna är utmanad eller har, efter närmare granskning, endast ett svagt parlamentariskt stöd. Om ens något.
Det var först nyligen som Sverigedemokraterna tog bort kravet på att införa en kriminalisering av skändandet av nationell symbol i den svenska grundlagen. En kappvändning som endast är några år gammal. Regeringen vill nu inskränka andra friheter med näringsminister Ebba Busch (KD) som lagt fram en proposition som kraftigt begränsar informationsfriheten kring gröna investeringar. Lagtekniskt sker det genom en särlagstiftning kopplad till Offentlighets- och Sekretesslagen.
Relaterat: Så inskränker regeringen informationen om den gröna omställningen
Samtidigt så är justitieminister Gunnar Strömmer (M) påfallande passiv inför EU-domstolens arbete i att förbjuda de svenska rättsdatabaserna genom att sätta GDPR över de svenska grundlagarna. Inget av de övriga partierna har tagit något initiativ i riksdagen för att skydda dessa eller argumenterat för att svensk grundlag står över GDPR.
Ett slutligt avgörande bedöms komma under hösten och kommer då att över natt släcka ner de svenska rättsdatabaserna.
Relaterat: EU: Förbjud svenska rättsdatabaser
Johan Westerholm
