Dåvarande chef för operativa enheten i polisregion väs var jävig kring beslutet att neka dansk-svenske aktivisten Rasmus Paludan tillstånd att hålla sammankomster. Även om domen inte är prejudicerande väcker utslaget ett behov av att granska polisens förmåga och förståelse för den svenska regeringsformen samt vidhängande andra grundlagar.

Dåvarande chef för operativa enheten i polisregion väst, Emelie Kullmyr, var jävig kring beslutet att neka dansk-svenske högerextremisten Rasmus Paludan tillstånd att hålla sammankomster i flera stadsdelar i Göteborg i september. Det slår förvaltningsrätten fast, enligt Dagens Nyheter.

Det är därmed den femte domen där Paludan får rätt mot Polismyndigheten i domstol efter ”Påskkravallerna” som uppstod när Paludan brände exemplar av koranen.

Paludan anvisades i den senaste domen till annan plats och rätten anser att Kullmyr inte borde varit med och fattat beslutet. Detta eftersom hon i ett pressmeddelande under våren bland annat sagt att Paludans retorik syftar till att ”skapa oordning och kaos”. Därmed har hon gett intryck av att ta ställning mot Paludan.

Kullmyr berordrades nyligen och har tillträtt som chef i polisområdet Storgöteborg.

Även om domen inte tar upp den följande meningen; 

Vi behöver hjälpas åt att för att slå hål på den retoriken

förstärks bilden av att hon i tjänsten som ansvarig tagit politisk ställning inom ett lagrum som annars skall vara fredat från politiskt färgade beslut. Det är inte, såvitt känt, polisens uppgift att “slå hål” på politiska argument.

Relaterat: Därför bör lagen om offentlig anställning gälla poliser

Icke prejudicerande dom bör kunna ge vägledning åt andra

Även om domen i förvaltningsrätten inte är prejudicerande, vilket den på sikt borde tjäna på för att skapa ett mer tydligt prejudiikat, bör den inte passera obemärkt inom Polismyndigheten. Även andra polischefer och polisbefäl har ventilerat åsikter som mer eller mindre tydligt innebär att polisen tagit ställning i olika sakpolitiska frågor där myndigheten annars förutsätts agera neutralt.

Ett av de mer tydliga exemplen på ett polisbefäl som tagit steget över till att bli alltmer politisk är polisinspektören och kommunpolisen Nadim Ghazale i Borås. Han är även krönikör i Borås Tidning och aktiv på sociala medier samt föreläser i egen regi.

På Twitter gav Ghazale tidigare uttryck för antisemitiska åsikter, enligt IHRA definitioner, när han menade att staten Israel var att jämställa med Islamiska staten och cancer. Ghazale, som efter avslöjandet lämnade Twitter fick dock myndighetens stöd: Något han gjort efter det att han tog examen som polis men på ett anonymt konto under pseudonym. Ghazale kom senare att offentligt uttrycka ånger för de tweets som även uttryckte antipatier mot Sverigedemokraterna.

“Det är en svår balansgång att vara polis och en offentlig person, men han har definitivt mitt stöd”, säger Stefan Gustafsson, biträdande lokalpolisområdeschef i Borås till SR P4 Sjuhärad.

Någon följdfråga om Gustafsson eller den lokala polisen delade Ghazales syn på staten Israel som jämbördig med terrorsekten IS ställdes aldrig. Idag är Instagram  Nadim Ghazales huvudsakliga arena. I Ghazales fall drev han även, i egenskap av att vara polisbefäl, opinion för att införa blasfemilagstiftning. Detta gav han uttryck för i en debattartikel i Expressen den 22 april 2022. Ghazale menar att

Vi behöver också stärka skyddet för redan utsatta medborgare, för riktiga muslimer som blir uppriktigt ledsna, sårade och uppgivna över de provokationer som genomförs under missbrukandet av yttrandefriheten.

(Reds fetmarkering)

I egenskap av polisbefäl menade Ghazale att domstolar som prövat i detta fall aktivisten Rasmus Paludans grundlagsreglerade rätt till sina manifestationer fattat ett illegitimt beslut. Ghazale implicerade att domstolarnas utslag som icke-legitimt eller yttrandefrihetsgrundlagen utformning i dess nuvarande form.

Även denna artikel kom han att ångra i en intervju i Dagens Nyheter med att 

– Det handlade om att jag pratade med människor som frågade sig hur det kan vara så att det inte är hets mot folkgrupp att bränna koranen. Ja, tänkte jag, hur kan det inte vara det, när jag ser hur ledsna och förolämpade människor blir av det? säger han och fortsätter:

– Men nästan direkt var det en vän som hörde av sig, alltså innan det blev en grej på sociala medier, och hon sa en klok sak: ”Om det är förbjudet att bränna koranen, ska det vara förbjudet att hälla baconfett på den också, att kissa på den? Var drar man gränsen?” Då förstod jag att okej, det går ju inte, fortsätter han.

Relaterat: Polisen – “Håll dig hemma och håll tyst”

Omfattande utbildning i grundlagarna kommer krävas

Men vad begreppet ”riktiga muslimer” innefattar enligt Ghazale är fortfarande fritt hängande i luften. Om Ghazale med denna definition menar majoriteten av alla världens muslimers definition som regleras i Amman-protokollet eller om han har en annan definition som även inkluderar Ahmadiyya – muslimer. Samt eftersom han uttalar sig i tjänsten även i den senare intervjun, om polisen delar Ghazales definition på något sätt.

Ahmadiyya är inte erkända av Amman-protokollet och företräds av Sveriges äldsta moské belägen i just Västra Götaland.

Domstolsutslaget i Förvaltningsrätten reser en rad med helt nödvändiga frågor för Polisen att besvara.

I vilken utsträckning som polisledningen är kompetent nog att försvara Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen samt Regeringsformen i allmänhet och hur polisens egen utbildning samt interna regelverk möter de behov som Kullmyr och Ghazale känner att uttrycka eller tillämpa sina egna politiska preferenser i tjänsten.

Relaterat: Yttrandefrihet – En för viktig fråga för politiker att ansvara för