Samtal med Lusine Djanyan, Pussy Riot – En levande legend

Pussy Riot. Bildkälla: Wikipedia
  • Måndag 3 apr 2023 2023-04-03
E-post

Det ryska konstnärskollektivet Pussy Riot var några av de första som varnade för Vladimir Putins despoti och som fick internationell uppmärksamhet. Men trots att de fängslades och trakasserades i hemlandet nekades medlemmarna skydd i Sverige. Trots det lever Lusine Djanyan idag i Sverige men med uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Följ ett samtal om konst och yttrandefrihet med en av den internationella yttrandefrihetsrörelsens levande legender och Johan Westerholm.

En av mina absoluta idoler och levande förebilder är Lusine Djanyan, en del av det ryska konstnärskollektivet Pussy Riot. Pussy Riot blev internationellt kända när tre av medlemmarna sommaren 2012 dömdes tre av medlemmarna till två års fängelse för huliganism efter att utan kyrkans medgivande ha genomfört ett regimkritiskt uppträdande framför ett altare i Kristus Frälsarens katedral i Moskva i februari. Katedralen är den rysk-ortodoxa regimtrogna Moskva-patriarkatets huvudsäte.

Domaren menade att de drivits av hat och fientlighet mot troende samt att deras framträdande varit blasfemiskt. Spelningen i Frälsarkatedralen var enligt bandet själva ett försök att visa kopplingen mellan Putin och ledarna i den rysk-ortodoxa kyrkan

Djanyan är en dubbel flykting. Som barn i en armenisk familj tvingades hon i slutet av 1980-talet lämna Azerbajdzjan, på grund av Nagorno-Karabach-kriget.Mellan 2004 och 2013 var hon lektor vid Krasnodars statliga universitet för kultur och konstdär hon upplevde sig ha goda villkor och konstnärlig frihet.

En vändpunkt för henne blev 2008, när Ryssland invaderade Georgien; detta väckte en stor motståndsrörelse mot den egna regimen i Ryssland där Djanyan kom att bli en del.. Djanyans engagemang och aktiviteter ledde till att hon 2013 blev uppsagd från sin lektorstjänst.

Senare kom hennes make Aleksej Knedljakovskij att dömas till 15 dagars fängelse, för en aktion där han hängt ett ortodoxt kors runt halsen på en staty av den sovjetiska säkerhetstjänstens grundare Felix Dzerzjinskij. Samtidigt fick Djanyan fick ta emot frågor från polisen om vad som kunde hända med deras son, om han skulle hamna på barnhem och växa upp utan föräldrar.[

Dessa och liknande händelser gjorde att paret kände att måttet var rågat, och de bestämde sig 2017 för att fly och söka asyl i Sverige. Sent hösten 2018 fick de avslag på sin asylansökan. Efter en tid som papperslösa kom beslutet att överklagas Sedan 2019 fick familjen veta att de kunde stanna men inte som asyl-flyktingar utan som arbetskraftsinvandrare.

Följ mitt samtal om yttrandefrihet med Lusine Djanyan på KlaraK-dagen, samtalet leds av Camilla Wagner, Fredrika Bremerförbundets ordförande.

NOT: Youtube har nekat Ledarsidorna intäktsmöjligheter på grund av olämpligt innehåll. Bli prenumerant för att stödja Ledarsidorna.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se