Krav på lag mot “utländska agenter”
Den politiskt oberoende folkrörelsen Skiftet, med granskningsinstitutet Klägget, inledde under gårdagen en kampanj för att införa ett förbud mot utländsk finansiering av politiska partier. Ett lagstiftningsförslag som liknar Vladimir Putins förbud mot ”utländska agenter” som om det genomförs inte bara står i strid med EU-rätten utan även skulle omintetgöra det svenska stödet till den belarusiska oppositionen.
Organisationen Skiftet annonserade under gårdagen i bland annat Dagens Nyheter om att de kräver ett stopp för utländska bidrag till politiska partier. De menar att ett sådant förbud skulle kunna motverka ett amerikanskt stöd till Sverigedemokraterna. Detta uppmärksammades bland annat av forskaren docent Tobias Hübinette på X.
Idag varnar https://t.co/MOL1mHC7bj genom en helsidesannons i DN för att USA kan komma att stödja SD i nästa års val och https://t.co/MOL1mHC7bj kräver därför att inga svenska partier ska få ta emot några utländska bidrag för att motverka alla försök till utländsk valpåverkan. pic.twitter.com/GeFzYOZuLC
— Tobias Hübinette (@TobiasHubinette) December 17, 2025
Skiftet är, enligt sin egen beskrivning, en partipolitiskt oberoende folkrörelse med engagerade medborgare som vill ha ett skifte i samhället – där de tillsammans står upp för miljön, rättvisan och varandras rättigheter. Folkrörelsen Skiftet menar organisationen av tiotusentals svenskar som engagerar sig varje månad för att alla ska ha en röst i samhället.
Folkrörelsen Skiftet har även instiftat granskningsinstitutet Klägget. Grundare till bägge organisationerna är Robin Zachari som ursprungligen kommer från Socialdemokraterna där han bland annat har varit borgarrådssekreterare i Stocholms stad.
Förbud med konsekvenser
Kravet på ett förbud för politiska partier att ta emot utländska partibidrag skulle sannolikt få fler konsekvenser. Både önskade men även oönskade.
Skiftets krav på lagreglering liknar den lag om ”utländska agenter” som förbjuder utländsk finansiering av politiska partier i Ryssland. Den ryska lagen, 121-FZ, trädde i kraft november 2012 och sorterar under det särskilda rättviseministeriet. Lagen har reformerats flera gånger. Bland annat har lagen idag använts för att förfölja och förbjuda konstnärskollektivet ”Pussy Riot” och bidragit till att klassa kollektivet som terrorister.
“Utländska agenter” syftar oftast på personer eller organisationer som i hemlighet verkar för ett annat lands (ofta en främmande makt) räkning för att samla känslig information, underminera ett lands säkerhet, eller påverka dess politik, till skillnad från legitima affärsagenter eller diplomater, och är ofta föremål för lagstiftning som Ryssland, Georgien och Kirgizistan använt för att begränsa civilsamhälle.
Bland de önskade effekterna är sannolikt att Turkiet, som idag driver minst nio moskéer i Sverige med ett uttalat syfte att påverka och bevaka turkiska intressen skulle förbjudas.
Dessa moskéer, som drivs av den turkiska myndigheten Diyanet är idag en tongivande del av den turkiska utrikes- och underrättelseförvaltningen. Diyanet har en budget som är 25 gånger större än den turkiska underrättelse- och säkerhetstjänsten samt en verksamhet som är direkt säkerhetshotande för svenskt vidkommande vilket Niklas Orrenius, Dagens Nyheter, beskrivit i ett ingående reportage.
Frankrikes president, Emmanuel Macron, har försökt att få igenom ett motsvarande förbud i Frankrike som Skiftet efterlyser men tvingades att dra tillbaka det efter omfattande press från Turkiet och andra muslimska länder.
Lagstiftningen skulle sannolikt även komma att påverka det svenska utlandsbiståndet och stå i strid mot EU-rätten.
Sverige och EU ger omfattande ekonomiskt bistånd och politiskt stöd till den demokratiska oppositionen och civilsamhället i Belarus. Stödet kanaliseras via särskilda kanaler för att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna, och har intensifierats efter det riggade presidentvalet 2020 och det efterföljande förtrycket. Sammanfattningsvis fokuserar det internationella stödet på att kringgå regimen och istället stärka de krafter som arbetar för ett fritt och demokratiskt Belarus.
Sverige är en av de största biståndsgivarna till Belarus. Efter valfusket 2020 frös Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) omedelbart allt bistånd till statliga aktörer och omorienterade stödet till den demokratiska rörelsen. Biståndet till belarusiska oppositionen uppgår till över 100 miljoner kronor årligen
I november 2023 tillsatte regeringen ett särskilt sändebud med diplomatstatus för att koordinera och öka det svenska stödet till den belarusiska exilregeringen och demokratirörelsen


































































