Om en vecka väljs riksdagsledamoten Muharrem Demirok till ny partiledare för Centerpartiet. Med sitt dubbla medborgarskap i Turkiet kastas Demirok redan från första dagen in i en diplomatisk kris. Men om de Turkiska medborgarskapslagarna upplevs hårda är det ingenting mot vad de iranska är. Lagar som bidrar till rena utpressningssituationer för iranier i diasporan.

Säkerhetspolisen gjorde 2022 en hemställan hos regeringen om att utreda och skärpa regelverket vid personkontroller för de medborgare som uppbär dubbelt medborgarskap i olika länder. Skälen till detta behov var dels att dessa personer kan utsättas för otillbörlig påverkan från främmande makt i syfte att bedriva allt från flyktingspionage till att förbereda antagonististiska handlingar riktade mot Sverige. Såsom olaglig informationsinhämtning. En förlängning av detta är den form av informationskrig samt desinformationskampanjen som Sverige idag är utsatt för där flera personer med svenskt medborgarskap är aktiva på främmande makts vägnar.

Att personer med dubbelt medborgarskap uppträder öppet för andra nationella särintressen är dock ovanligt.

Problematiken är aktuell med centerpartiets svensk-turkiske riksdagsledamot Muharrem Demiroks dubbla medborgarska. Demirok förväntas bli vald till Centerpartiets ordförande om en vecka och därmed ta plats i Utrikesnämnden. Utrikesnämnde är det organ, som är frikopplat från riksdagen, där den svenska utrikespolitiken formas samt där regeringen ger oppositionen information om strategiska vägval samt delger kvalificerat hemlig information om Sveriges bi- och multilaterala relationer.

Även om Demirok valt att inleda processen med att avsluta sitt turkiska medborgarskap kommer han sitta i en position som gör det attraktivt att utsätta hans släkt i hemlandet för påverkan eller press. I syfte att påverka sin svenske släkting till samarbete.

Trots att Demirok deläger en familjegård utanför Ankara så har han valt att offentligt kritisera sin släkting Ahmet Demirok som är en av Erdogans mest lojala medarbetare vilket bland annat Expressen kunde rapportera om. Valet av Demirok att göra ett så pass hårt avståndtagande kan komma att resultera i olika former av konsekvenser för den delen av släkten som lever kvar i Turkiet.

Bland svenska politiker som har ett dubbelt medborgarskap i Turkiet märks ett flertal riksdagsledamöter och ministrar. Mehmet Kaplan, tidigare MP,  är ett exempel där Kaplan genomförde minst en resa som minister till Turkiet och där den turkiska regeringens representant i Sverige, inte i form av ambassadör utan Rafet Candemir, även han MP och lokalpolitiker, kom att fungera som Mehmet Kaplans presskontakt vid det besöket som hade en officiell prägel men inte återfinns i regeringens arkiv. 

Relaterat: Vad gjorde Mehmet Kaplan i Turkiet under migrationskrisen 2015?

Kaplans öppna förhållningssätt med sina två medborgarskap och hur pass nära han stod AKP och Erdogan var vida känt i politiska kretsar men inget som fick någon större spridning i media.

Iran kräver absolut lojalitet av sina medborgare

Men Turkiet är inte det enda land där dubbla medborgarskap och lojaliteter kan utgöra både hot och möjlighet beroende på perspektiv. Ännu mer repressiva, eller hårdare, medborgarskapslagar omfattar den iransk-svenska diasporan.  I likhet med de turkiska måste männen fullgöra sin värnplikt för att ens bli aktuella för att kunna avsäga sig sitt medborgarskap men det finns även flera andra avgörande skillnader.

Personer med ett iransk medborgarskap, oavsett om de är boende i Iran eller i en västerländsk diaspora är i lag förbjudna att ha kontakt eller på annat sätt interagera med vad den iranska regimen klassificerar som fientligt inställda organisationer involverade i ett motstånd mot den iranska regimen, Bland de som återfinns på regimens förteckning pekas utländsk eller internationell media, västerländska tankesmedjor och lärosäten ut. 

Iranska medborgare i diasporan förväntas i lag bistå den iranska staten på olika sätt. Det kan ge en delförklaring till de nyligen två spiondömda iranska brödernas agerande där de för Rysslands räkning, en av Irans allierade, spionerade på Sverige.

Relaterat: De två spiondömda brödernas historia inte färdigskriven

Skulle en svensk-iranier lyckas avsäga sig sitt iranska medborgarskap så får det ändå stora konsevekvenser för den enskilde som då även mister sin arvsrätt från de anhöriga som behållit sitt medborgarskap eller bor kvar i landet. Detta är både ett arv från tiden som renodlat klansamhälle och ett sätt att låta ekonomiska incitament hålla kvar personer som flyttat i den iranska intressesfären.

I riksdagen återfinns svensk-iranska medborgare i flera partier med det iranska medborgarskapet kvar. Ardalan Shekarabi, socialdemokraternas rättspolitiske talesperson är ett exempel. Ett annat exempel på personer som är födda i Iran är Ali Esbati, Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson, som eftersom han inte har fullgjort värnplikten därmed inte ens kan ansöka om befrielse då han har ett medborgarskap. 

Relaterat: Endast ett riksdagsparti kan redogöra för ledamöternas dubbla medborgarskap