“Greteriet” möjliggjorde plundringen av pensionsmedel
Det var den stämning av panik, att klimatet inte kunde vänta, som möjliggjorde för bolaget Northvolt att kunna förse sig med kapital från bland annat de svenska AP-fonderna. Fonder som ska säkra och stabilisera det svenska pensionssystemet. En känsla av panik och utvidgat “Greteri” som gjorde det möjligt för mindre nogräknade politiker och allierade riskkapitalister att vifta bort eller förminska kritiska frågor.
Reaktionerna på den baksmälla som präglar den politiska nivån efter Northvolts konkurs börjar nu sakta märkas av i den politiska debatten. Först ut är Liberalerna som i SvD menar att
Experiment med högriskprojekt som Northvolt visar att det nu är dags att ta ett steg tillbaka i syfte att sätta pensionsspararnas trygghet först.
Det skriver riksdagsledamöterna Cecilia Rönn och Louise Eklund, Liberalerna.
Även om Liberalerna nu råkar vara först ut i att kritisera den förändring av AP-fondernas förvaltingsregler, som lades fram 2019 och röstades igenom året efter och som är en av huvudorsakerna till Northvolts överfinansiering så fråntar det inte på något sätt partiets ansvar. Liberalerna stod bakom det riksdagsbeslut 2020 som gjorde plundringen av AP-fonderna möjlig. Ett beslut som även dagens finansminister respektive finansmarknadsminiser, Elisabeth Svantesson (M) och Niklas Wykman (M) ställde sig bakom.
En entusiastisk riksdag var i praktiken helt enig om att lätta upp på regelverket för att stimulera det gröna innovationsklustret. Detta är sannolikt en av orsakerna varför den sittande regeringen varit så passiv inför Northvolts utveckling. Och tyst i kritiken mot den regering som pressade igenom de erforderliga lagändringar som arbetats fram med den amerikanska konsultfirman McKinsey hjälp.
När nu kraven kommer på att vrida klockan tillbaka är det helt nödvändigt att förstå i vilken kontext som fattade beslutet med acklamation, det vill säga även Sverigedemokraterna ställde sig bakom beslutet. Endast Vänsterpartiet lade en motion men denna snarare förstärkte regeringens propositionstext och lagda lagförslag.
Klimatet kan inte vänta på sunt förnuft
I samband med att regeringen lämnade över propositionen till riksdagen för beslut, i november 2019, menade den dåvarande finansmarknadsministern Per Bolund (MP) att om inte AP-fonderna började investera i bolag som Northvolt skulle han själv byta ut dessa myndigheters styrelser.
Lagändringen uppstod inte ur tom luft. De uppstod i den stämning av panik som media förstärkte med Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet.
I augusti 2018 började Greta Thunberg utebli från skolundervisningen, till en början varje dag och sedan efter riksdagsvalet i Sverige i september samma år endast fredagar, tills Sveriges miljöpolitik uppfyller Parisavtalets mål. Under de kommande veckorna och månaderna följde tog många andra skolungdomar världen över efter henne. Thunbergs skolstrejker fick stort genomslag och kom att påverka bland annat barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
En psykiatriker och flera anställda vid BUP vid Danderyds sjukhus kunde berätta för Ledarsidorna att antalet inskrivna unga med inbillad ”klimatångest” vid den tiden var så pass många att de trängde undan andra patienter med akut behov av vård. Barn och unga vuxna med begynnande drogmissbruk, anorexia eller outredda NPF-diagnoser trängdes undan av
”Bortskämda snorungar från den övre medelklassen som hade en i allra högsta grad inbillad ångest över pappas flygresor i tjänsten”.
Det hade blivit mode i att ha klimatångest. Flygskam och andra klandergörande begrepp spreds i samhällsdebatten. Det utbredda “Greteriet” trängde undan alla kritiska frågor och granskningar. Opinionsbildaren och samhällsdebattören Rebecca Uvell har kunnat kartlägga det nätverk av PR-konsulter som gjorde genomslaget möjligt.
En känsla av panik som, av lätt insedda skäl, kom att fångas upp av föräldragenerationen och gjorde det fullt möjligt för riskkapital- och investeringsföretag att förstärka denna klimatångest. Företaget Vargas, grundare av Northvolt och Stegra (f H2 Green Steel) är bara ett av exemplen.
Hur skulle en kapitalförvaltare våga att motsätta sig en investering i något som skulle rädda klimatet? En direkt applicering av den känsla av skuld som Greta Thunbergs “How dare you” – tal vid FN:s klimatmöte i New York 2019 skapade.
Vid dessa företags finansieringsrundor förstärktes känslan av den panik som Greta Thunberg och den folkrörelse som bildades kring henne. Fridays for Future och som i sin tur fick den antisemitiska klimatrörelsen Extinction Rebellion, XR, att växa ytterligare. Thunberg har kommit att alliera sig mer med XR vartefter den utvecklats i en än tydligare antisemitisk riktning.
Fridays for Future Deutschland har, som en av få organisationer inom nätverket kommit att ta aktivt avstånd från Thunbergs utveckling.
Men även om Liberalerna idag vill göra en översyn av lagrummen som reglerar investeringar i högriskprojekt är det helt nödvändigt att förstå i vilken kontext dessa regler, eller plundringsmöjlighet för mindre nogräknade politiker och riskkapitalister, uppstod.
Dessa uppstod i den känsla av panik, att klimatet inte kunde vänta på seriösa genomlysningar eller demokratiska beslut, som Greta Thunberg med en skicklig stab av medierådgivare lyckades skapa.
Det var med andra ord ”Greteriet” med den känsla av panik som de lyckades både så och skörda som gjorde plundringen av svenska pensionsmedel möjlig. En form av masspsykos som skar som en varm kniv genom mjukt smör genom alla samhällssektorer. Oavsett vilka regler som skulle eller borde följas och värden som skulle försvaras. Som pensionderna.
Där klimatet inte kunde tillåtas vänta. På bland annat sunt förnuft.
Johan Westerholm
