Så spred sig förbudet mot burka i Europa

Kristdemokraterna kom att inleda, och i viss mån sätta den mediala bilden inför gårdagens partiledardebatt i SVT med förslag om burka-förbud. Efter att Frankrike införde ett förbud mot heltäckande klädsel i skolorna 2010 är det en trend i Europa där fler länder följt efter men med lite olika skäl och skillnader i debatterna.
Kristdemokraternas utspel om att förbjuda heltäckande klädsel fick stor uppmärksamhet i media innan gårdagens partiledardebatt. Burka och niqab är sedan flera år tillbaka förbjudet i bland annat Danmark. En återkommande kritik är att förbuden är diskriminerande för muslimska kvinnor. Utspelet från kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har inte förankrats med de övriga Tidöpartierna.
Förslaget om ett förbud kommenterades av flera andra partiledare på väg in till SVT:s debatt på söndagskvällen.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson säger att hon är beredd att diskutera alla alternativ som kan tänkas främja kvinnors fri- och rättigheter i Sverige.
– Om det här är ett sånt sätt, då får vi diskutera det. Det kan finnas nackdelar med det här också.
Flera europeiska länder har infört förbud mot burka och/eller niqab (eller andra heltäckande ansiktsdukar) på nationell, regional eller lokal nivå. Förbuden skiljer sig i utformning men gäller generellt i offentliga sammanhang och kan variera i omfattning – t.ex. fullständiga nationella förbud kontra begränsningar i skolor eller byggnader. Förslag i länder som Italien och Lettland har diskuterats men inte implementerats fullt ut.
Det äldsta nationella förbudet infördes i Frankrike 2010. Ansiktstäckning i offentliga platser (inkl. burka, niqab och tschador); hijab-förbud i skolor sedan 2004. Andra länder som följt efter i olika utsträckning är Belgien, Bulgarien, Danmark, Nederländerna, Norge, Schweiz och Österrike.
Av de nordiska länderna har Norge sedan 2018 ett nationellt förbud mot burka och niqab i skolor och på universitet. Danmark införde samma år ett nationellt förbud mot kläder som maskerar ansiktet på offentliga platser (inkl. burka eller niqab).
Frankrike först ut med förbud i Europa
Det franska förbudet mot ansiktstäckande klädsel, inklusive burka och niqab, på offentliga platser infördes 2010 och var det första i sitt slag i Europa.
Bakgrunden rotar sig i en lång debatt om landets strikta sekularism (laïcité), kvinnors rättigheter och säkerhetsaspekter. Redan 2004 infördes ett förbud mot synliga religiösa symboler, som hijab, i offentliga skolor, vilket markerade en eskalerande fokus på att separera religion från staten.
Förbudet mot “full-face-veils” drevs av en rapport från en statlig kommission under president Nicolas Sarkozy, som argumenterade för att sådana plagg undertrycker kvinnor och hotar social sammanhållning. Parlamentet godkände lagen med överväldigande majoritet (336–1).
Danmark – Föregångslandet i Norden
Det danska förbudet, känt som ”burka-förbudet” 2018 och förbjuder plagg som täcker ansiktet i offentliga sammanhang, inklusive niqab och burka. Bakgrunden till det danska förbudet låg i en bredare politisk kampanj för integration och danska värderingar som drevs av den då regerande center-högerstyrda koalitionen tillsammans med Dansk Folkeparti.
Regeringen argumenterade för att förbudet främjar social enhet, säkerhet och öppen kommunikation vilket blev en naturlig i linje i en europeisk trend efter Frankrikes exempel.
Norge – Skolorna blev kompromissen
Det norska förbudet, som trädde i kraft 2018, begränsar förbudet mot burka och niqab till utbildningsinstitutioner som förskolor, skolor och universitet, men inte i hela offentliga rummet.
Bakgrunden handlade i den debatten primärt om pedagogiska och sociala skäl.
Syftet, som drevs fram av regeringen Erna Solberg (Högern) var att säkerställa “öppen kommunikation” mellan elever, lärare och nyanlända immigranter.
Förslaget kom efter en längre debatt sedan 2008 om muslimska kläder i offentliga institutioner och protester från lärarorganisationer. Det norska förbudets utformning är ett kompromissförslag efter att ett bredare nationellt förbud skrotats 2017 på grund av oppositionens frihetsargument.