Stegra – Där lögnen är den enda sanningen
Det Vargasägda stålföretaget Stegra i Boden kommunicerade under gårdagen att de kommer genomföra ytterligare en finansieringsrunda. Denna runda är direkt avgörande för bolaget som står inför akuta finansiella problem. Dessa problem diskuterades under förra veckans styrelsemöte och kretsade kring känd information men som inte kommunicerats till vare sig marknad eller samarbetspartners i någon egentlig mening.
“Stegra har en unik position inom grön stålproduktion med en stark orderbok, konkurrenskraftiga kostnader och beprövad genomförandeförmåga”.
Det menar det Vargasägda stålföretagets VD Henrik Henriksson i ett pressmeddelande som Affärsvärlden kunnat rapportera om.
I pressmeddelandet som aviserar att bolaget befinner sig i en finansieringsrunda för att resa nytt kapital och nya lån, som finns publicerat på bolagets hemsida, framgår ytterligare information. Bland annat att
[Finansierings- ] rundan syftar till att finansiera ytterligare utrymme relaterat till insourcing av viss infrastruktur, täcka högre projektkostnader, säkra en försiktig finansiell buffert och kompensera för statliga bidrag som inte uppfylldes trots godkännande från EU-kommissionen.
Reds fetmarkering
Detta trots att bolagets VD så sent som i juli, endast tre månader sedan, i bland annat Dagens Industri försäkrat marknaden och den politiska nivån om att de var fullfinansierade.
Eftersom Stegra, likt dess konkursade systerbolag Northvolt, är onoterat finns det inga formella eller lagreglerade krav på bolaget att vara transparenta. Eller ens sanningsenliga. Detta ger i detta fall Stegra en konkurrensfördel på kapitalmarknaden i relation till noterade bolag. Noterade bolag är tvingade att följa EU:s Market Abuse Act, MAR, för att garantera marknad och investerare ett minimum av transparens och sanningshalt.
Relaterat: Så vilseleddes allmänheten av Northvolt
EU-kommissionen godkände visserligen att Sverige fick betala ut upp till en viss nivå utan att det skulle ses som otillåtet statsstöd. Men. Det var inte ett godkännande av en utbetalning till bolaget. EU har ingen exekutiv makt över Sverige och regeringen styr inte heller individuella beslut som fattas av självständiga myndigheter.
Relaterat: Därför kan inte Stegra få “Net Zero”-status
Stegras ansökan till Naturvårdsverket kom inte att beviljas då bolaget släppte ut för mycket CO2 och därmed inte skulle komma att uppfylla villkoren för bidraget. Det fanns heller aldrig något löfte från vare sig Naturvårdsverket eller regeringen att betala ut någon specifik summa till Stegra.
När det blev klart att Stegra nekades statsbidraget, 1,65 miljarder kronor, sökte Henriksson direkt kontakt med finansminister Elisabeth Svantesson (M) för att söka till stånd en positiv särbehandling och ändring av beslutet. Svantesson delegerade ärendet till sin statssekreterare varpå ärendet efter en tids beredning lades ner.
Eller när Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt tillsammans med näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD) satt stopp för fortsatt särbehandling.
Den nuvarande fnansieringsrundan, som ska täcka denna och andra uppkomna brister siktar enligt bolaget på att resa cirka 15 procent av Stegras totala finansiering. Det innebär i sådana fall att det kan beräknas till runt 12 miljarder kronor. Rundan kommer byggas upp genom en blandning av av nytt eget kapital, upptagande av lån (om sådana kan beviljas), outsourcing och utvalda strategiska partnerskap enligt bolagets pressmeddelande.
Ledarsidornas uppskattningar och vad bolaget kommunicerat stämmer väl överens med de uppgifter som läckt ut från det styrelsemöte som Stegra genomförde måndagen den 6:e oktober.
Risken för insolvens känd och överhängande
Risken för insolvens diskuterades vid ett styrelsemöte förra måndagen på inrådan av koncernens advokater efter att förseningar och kostnadsöverskridanden påverkat anläggningen som byggs i Boden menar Financial Times, FT, som kunde rapportera om detta under gårdagen och som återges av Dagens Industri.
Enligt FT har Stegras finansieringsgap – den beräknade skillnaden mellan bolagets tillgängliga medel och det kapital som krävs för att slutföra projektet – vuxit till uppemot 17 miljarder kronor. Det kan jämföras med den finansieringsrunda på omkring 10 miljarder kronor som Stegra själv offentliggjorde tidigare under dagen.
Bolaget behöver så mycket som 1,5 miljarder euro, eller drygt 16 miljarder kronor i ny finansiering enligt personer med kännedom om Stegras finansiella information. Kostnadsmassan har ökat dramatiskt det senaste halvåret samtidigt som bolaget inte skickat ut några varningssignaler. Tvärtom har bolaget kommunicerat att allt var under kontroll.
FT källor menar att Stegras finansieringsunderskott var så mycket som 500 miljoner euro i juli.
Företagets finansieringsunderskott har ökat inte bara på grund av ökade kostnader och en tre månaders försening av verksamheten. Så sent som under våren kommunicerade bolaget att tidlånen hölls, trots uppenbara och återkommande signaler om motsatsen. Produktionsstarten är nu planerad till 2026 vilket är en försening på över ett år från ursprungsplanen.
Relaterat: Stegras årsredovisning: Ett bolag i fritt fall
En annan fördyrande faktor är kostnaderna för viss infrastruktur som bolaget hoppats skulle tas av annan part. Bland annat järnvägssträckningen till anläggningen men även utbyggnaden av Luleå hamn.
Bolaget rullar över kostnad och risk på kommunerna
Luleå kommun är en av de samarbetspartners om bolaget nu pressat till att stå för hamnutbyggnaden genom det avtal som slöts mellan bolaget och kommunens hamnbolag.Det kommunala bolaget som äger hamnen i Luleå behöver nu ta ett lån på fem miljarder för investeringar och kunna fullgöra sin del av avtalet med Stegra.
Lånet kommer att dubblera Luleås låneskuld. Utslaget per person kommer Luleås invånare öka sin skuldsättning med 62 500 kronor. Luleå klarar sig dock avsevärt bättre än Bodens kommun som nu 20-dubblat sin skuld för att möta Stegras krav.
Bolaget har tidigare angivit att de förbrukar ungefär 500 miljoner kronor i veckan eller två miljarder i månaden, en siffra som inte visar sig stämma den heller. Enligt FT är beloppet 280 miljoner euro per månad eller drygt tre miljarder kronor i månaden. Beräkningar visar att bolaget, som idag överlever på tidigare utfärdade krediter, har cirka två månader kvar.
Relaterat: Stegra hävdar bestående värden – Ett finansiellt ruinlandskap väntar runt hörnet
Denna situation var med en sannolikhet gränsande till visshet känd för bolagsledningen när avtalet med Luleå hamn tecknades.
En annan outsourcing, eller partner, som tillkommit är samarbetet med det svartlistade gruvbolaget Vale i Brasilien. Detta samarbete är nödvändigt då LKAB inte kommer kunna förse Stegra med malm eller järnpellets av rätt kvalitet annat än de testleveranser för att pröva logistikkedjorna som det svenska gruvbolaget förbundit sig till.
Vale är direkt ansvarigt för flera större miljökatastrofer samt är idag under rättslig prövning för att ha förstört miljön för en del av den brasilianska ursprungsbefolkningen. Bolaget är dessutom svartlistat av de större pensionsförvaltarna, även AP-fonderna trots att VD för Andra AP-fonden initierat ett godkännande av bolaget för pensionssparande.
Andra AP-fonden är den enda av de svenska AP-fonderna som är aktieägare i Stegra.
Problem med kreditgivare
Citigroup har nu, menar FT, angett att de inte kommer vara långivare till Stegra längre på grund av oro över företagets framtid. Citigroup har placerat företaget i sin ”arbetsgrupp för osäkra fordringar”, enligt personer som är bekanta med situationen och säger att vissa andra banker som finansierat Stegra delar deras oro.
Citigroup, eller Citi, är ett amerikanskt multinationellt finans- och bankföretag med huvudkontor i New York City.
Citigroup bildades 1998 genom en sammanslagning av Citicorp och Travelers Group och har över 200 miljoner kunder i över 100 länder. Det tillhandahåller finansiella tjänster som inkluderar investmentbankverksamhet, lånefinansiering och investeringstjänster.
Företaget var världens största finansbolag före finanskrisen 2007–2008 men är idag tredje största. Citigroup räknas vid sidan av JPMorgan Chase, Bank of America och Wells Fargo utgöra den en av de “fyra stora” bankerna i USA.
I vilken utsträckning som Stegras VD Henrik Henriksson eller någon av styrelsens ledamöter, däribland bolagets huvudägare samt ordförande Harald Mix eller Carl-Erik Lagercrantz än en gång kommer söka kontakt med regeringen och enskilda statsråd direkt är okänt.
Såväl Bodens som Luleås kommuninvånare är redan gisslan.
Johan Westerholm
