Stålföretaget Stegra, som efter nyemissionen skiftat ägarbild, fortsätter hävda att de bara erhållit en procents offentlig finansiering. En direkt och sannolikt medveten osanning och dessutom en finansiering som är kantad av fler frågetecken än svar. Där regelverk satts åt sidan och där beslutsfattare på kreditinstitut, inklusive en statlig bank visar sig ha egna intressen att bevaka och försvara.

Precis som i fallet med Vargas-bolaget Northvolt hävdar stålbolaget Stegra att de bara erhållit en procent offentliga stöd. Konsekvent utelämnar bolagets ledning i att prata om kreditgarantier och skuldsättning. Därmed missleds allmänheten vilket docent Christian Sandström pekar på i en krönika i Affärsvärlden. 

Dessa offentligt finansierade lån och krediter, som uppgår till en substantiell del av bolagets finansiering har varit omöjliga att bevilja utan ett omfattande påverkansarbete och goda personliga kontakter. Och trots tydliga regelverk har flera krediter kommit att beviljas som lämnar fler frågor än svar bakom sig.

Riksgälden ställde vid årsskiftet 2023/24 ut en garanti på åttio procent av 13,5 miljarder kronor till Vargasgruppens stålbolag Stegra. Om Stegra inte kan betala sina skulder till långivarna träder staten in. I ett värsta scenario, om Stegra hamnar på obestånd, kan den direkta förlusten för skattebetalarna uppgå till 10,8 miljarder kronor. 

Bara detta belopp utgör väsentligt mycket mer än den ynka procent som bolaget hävdar är statlig finansiering vilket därmed styrker Sandströms argument för att bolaget medvetet far med osanning.

Sekretessbeläggning väcker frågor

I samband med att garantin beviljades gjorde Riksgälden en kreditvärdering av Stegra (som då hette H2GS). En rad delfaktorer har vägdes in i slutbetyget där övergripande affärsprofil står för 50 procent, operativ risk 20 procent och finansiell risk 30 procent.

I de olika kategorierna tas sin tur hänsyn till en rad olika faktorer, alltifrån tillgång till råvaror och el, konkurrens, teknologi och vilka finansiella muskler ägarna har att stötta bolaget. Stora delar av det dokument som Aftonbladet och Andreas Cervenka då fick ut var maskat. Det inkluderar även det viktigaste, själva kreditbetyget.

Vad Riksgälden även måste genomföra är en s.k prövning av bolagets och kreditgivarnas redbarhet vilket belyses i ett särskilt, ej tidigare känt eller publicerat, dokument: Redbarhetsbedömningen. 

Redbarhet och vandel

Även Redbarhetsbedömningen är till stor del maskad men innehåller så pass mycket information att det tillsammans med det maskade kreditbetyget samt aktieboken ger en tydlig bild om bristerna i Riksgäldens redbarhetsutredning.

Även om termen ”redbarhet” saknar formell definition är det en form av vandelsprövning för att pröva om bolaget, dess ledning och ägare agerar hederligt och anständigt samt att det inte förekommer jäv eller jävsliknande situationer som kan urholkar allmänhetens förtroende. En redbarhetsutredning skall omfatta inte bara styrelse och ledningar utan även ägare och de kreditgivare som kan komma att åberopa Riksgäldens kreditgaranti.

Av Riksgäldens redbarhetsutredning, som är direkt kopplad till beslutet att gå i borgen för 10,8 miljarder kronor framgår att myndigheten beslutar sig för att bedöma Stegra och dess ägare samt långivare som redbara.

Stegra och systerföretaget Northvolt delar ägarbild och historiskt sett stora delar av styrelserna. En rimlig förväntan är, om Riksgälden följt de egna rutinerna och riktlinjerna, att även Northvolts redbarhet prövats då personunionerna mellan bolagen är flertalet. Det har även förekommit att nyckelpersoner gått mellan bolagen i olika roller.

Ett annat fall är kopplingen mellan kreditgivare och bolagets aktieägare, där en redlighets, eller vandelsprövning skall identifiera intressekonflikter. Om det finns uppenbara vinster för enskilda att Riksgälden beviljar krediter.

Beslutsfattare med egna aktieägarintressen

En av kreditgivarna som omfattas av Riksgäldens kreditgaranti till Stegra är den statliga banken SEK, Svensk Exportkredit AB. SEK sorterar i likhet med AP-fonderna under finansmarknadsminister Niklas Wykman, M. Den kredit som SEK beviljat till Stegra var en del av det paket om 48 miljarder kronor som fick bolagets värdering att öka från 28 miljarder kronor till 32 miljarder kronor.

Dåvarande ordförande för SEK:s kreditutskott var Reinhold Geijer. Reinhold Geijer är även aktieägare i Stegra. Efter att först SEK, och sedan Riksgälden givit lånelöfte och en skattesäkrad kreditgaranti ökade med andra ord värdet på Geijers och andras aktieinnehav kraftigt. Riksgälden var fullt informerade om Geijers dubbla intressen när kreditgarantin beslutades.

Enligt SEK svar till Ledarsidorna deltog inte Geijer i kreditbeslutet men vill inte lämna ut protokoll eller svara på frågor om Geijer deltog, som dåvarande ordförande i utskottet, i beredningen av ett av de största enskilda kreditärenden som avgjordes av banken 2023. Inte heller vill SEK delge de interna riktlinjer som reglerar jävssituationer. SEK menar att allt sådant underlag omfattas av banksekretess.

SEK hänvisar alla frågor om jävsproblematik till ansvarigt statsråd, Niklas Wykman (M). 

Ur Riksgäldens dokumentation framkommer ingenting som tyder på att detta förhållande, trots tvingande regelverk, belysts eller utretts vid vandels- och redbarhetsprövningen av Stegra inför beviljandet av Riksgäldens kreditgaranti.

Vid misstanke om felaktig hantering av vandels- och redbarhetsprövningen av Stegra kan såväl Riksrevisionen som EU tvinga Riksgälden att underkasta sig granskning. Något som regeringen och finansmarknadsministern är förhindrade att stoppa enligt Regeringsformen.

Vid maximalt utfall om Stegra kommer på obestånd, kan Riksgäldens garanti komma att kosta de svenska skattebetalarna 10,8 miljarder kronor.