Stegra – Snyggt spelat av Wallenberg
Stålbolaget Stegra tar in 1,4 miljarder euro i en ny finansieringsrunda ledd av Wallenberg Investments. Samtidigt tyder uppgifter på att tidigare ägares kapital i praktiken utraderats – och att bolaget på kort tid gått från att ha beskrivit sig själva som fullfinansieriade till ett akut kapitalbehov för att inte hamna på obestånd.
Stålbolaget Stegra tillförs motsvarande cirka 1,4 miljarder euro i nytt kapital. Investeringen görs av ett konsortium lett av Wallenberg Investments, enligt ett pressmeddelande från bolaget.
Därmed bekräftas tidigare uppgifter i Dagens industri om att Wallenbergssfären går in som största ägare. När finansieringsrundan slutförs i juni väntas Leif Johansson ta över som styrelseordförande, medan Håkan Buskhe tar plats i styrelsen. Fram till dess har de bägge något som kallas observatörsstatus.
Stegras vd Henrik Henriksson beskriver kapitalanskaffningen som krävande och uppger att leverantörer har stöttat bolaget under processen.
Så sent som för ett år sedan uppgav Henriksson att verksamheten var fullfinansierad, med en buffert på 30 miljarder kronor. Enligt honom ska den nya finansieringen nu säkerställa att projektet kan slutföras och produktionen “rampas” eller skalas upp. Hur snabbt och under vilka former denna uppskalning sker återstår dock att se när Stegra till slut tillförs industriell kompetens. Begreppet “rampa upp” har tidigare använts inom närstående industrisatsningar som Northvolt, där expansionen skett med lånade pengar och under finansiell press.
I vilken utsträckning som Stegras nuvarande ledning kommer kunna leva upp till Wallenbergssfärens adekvata kvalitetskrav på industriell kompetens och ledarskap kommer framtiden att få utvisa. Förr eller senare men inte före det att de sista delarna av avsiktsförklaringen genomförts. Vilket planeras till någon gång under försommaren.
Även Temasek och IMAS ingår i det investerande konsortiet. Befintliga ägare, däribland Altor, deltar också och väntas efter transaktionen bli näst största ägare.
Tidigare kapital skrivs ned
Samtidigt tyder mycket på att tidigare investeringar i bolaget till stor del gått förlorade. Grundaren Harald Mix väntas enligt uppgifter förlora sitt inflytande, och värdet för tidiga ägare – inklusive AP-fonderna och AMF – har kraftigt reducerats.
AMF har investerat cirka 1,8 miljarder kronor, medan AP-fonderna, direkt och indirekt, har satsat omkring 1,4 miljarder kronor. Dessa medel bedöms i praktiken vara utraderade. Det innebär ytterligare en reell förlust för pensionssparare kopplad till den gröna industrisatsningen, efter konkursen i batteritillverkaren Northvolt.
Hur Stegra värderas i den aktuella transaktionen framgår inte. Så sent som i mars 2025 värderade Kinnevik bolaget till nära 40 miljarder kronor. Men att Wallenberg Investment nu blir största aktieägare med endast en investering på 2,7 miljarder kronor tyder på att bolaget värderas till nära noll i relativa termer.
Trots det nya kapitaltillskottet kvarstår flera osäkerheter kring affären. Lönsamheten i produktionen av fossilfritt stål är i hög grad beroende av systemet för utsläppsrätter inom EU. Systemets framtida utformning avgörs politiskt och möter idag ett allt hårdare motstånd, inte minst i Tyskland.
Efterfrågesidan är också osäker. En central industrikund, Microsoft, har nyligen signalerat att bolaget inte längre planerar att köpa fossilfritt stål i den omfattning som tidigare kommunicerats.
Därutöver finns risker kopplade till råvaruförsörjningen. Stegra har avtal med det brasilianska gruvbolaget Vale, som varit föremål för internationell granskning och rättsliga processer. Vale är sedan tidigare svartlistat av den norska oljefonden. En av världens största finansiella placerare.
Energitillgång en strategisk tillgång
En central tillgång i Stegra är bolagets tilldelning av elkraft. För den initiala produktionsfasen har bolaget säkrat cirka 1 750 megawatt, vilket kan jämföras med Stockholms effektbehov på drygt 1 600 megawatt.
Tillgången till el öppnar för alternativa användningar av anläggningen, om stålproduktionen inte utvecklas enligt plan. Liknande omställningar har redan skett inom andra industriprojekt, där energikapacitet blivit en avgörande resurs för exempelvis datacenterverksamhet.
För de nya ägarna innebär det att investeringen inte enbart är beroende av utfallet i stålaffären, utan också av hur den tilldelade energin kan utnyttjas i andra industriella sammanhang.
































































































