Energifrågan kommer förfölja statsminister Ulf Kristersson och den moderata riksdagsgruppen för överskådlig tid. Av det explicita löftet som gavs den andra september, om hushållens ekonomier, återstår idag inget annat än tveksamma försök att formulera om det. Försök gjorda av lojala riksdagsledamöter åt en osynlig statsminister. En vana han har sedan flera år tillbaka, när han i andra fall förväntats ta ansvar för sina uttalanden.

Regionråd och flera tunga moderater, bland annat Christian Sonesson, kommunalråd i Svalöv, Skåne, menar offentligt att regeringen brutit sitt vallöfte om ett elpristak. Enligt uppgifter till Aftonbladet ökar pressen nu inifrån partiet, även på riksplanet, om att gå skåningarna till mötes.

– Det är så illa som det kan bli när en nyvald statsminister utmanas på det här sättet av sitt eget parti, säger en högt uppsatt M-källa till tidningen.

Christian Sonesson är explicit i sin kritik. Sonesson menar:

– Man lovade väldigt tydligt, mitt under valrörelsen bara dagar innan valet en produkt och hur den skulle skydda i ett läge med krig i Europa, hög inflation och höga elpriser. Läget är samma nu och produkten är något helt annan än man gjorde utfästelser om. Det är ganska magstarkt att lova väljarna något så tydligt och sen helt ignorera det.

Det är inte svårt att tolka Ulf Kristerssons valrörelselöfte på annat sätt än att såväl ersättning som högkostnadsskydd skulle vara på plats i god tid innan julhelgerna. Den andra september menade Kristersson att så skulle vara fallet och att det var ett vallöfte.

Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul, menade Kristersson. En utfästelse som är svår att tolka eller skriva om. 

Dock skall statsministernges något rätt, han specificerade inte vilken jul det var. Om det istället var julen 2023, 2024 eller 2025? Kristersson försvaras dock än så länge av trogna riksdagskollegor. En av dessa är den moderate, och tidigare stridbare, riksdagsledamoten Jan Ericsson som på sin blogg hävdar motsatsen, att löftet hålls inför julhelgerna.

“Sammantaget – vi håller löftet från de fyra partierna i regeringsunderlaget om att stötta hushållen på grund av de höga elpriserna. Vi gav beskedet före den 1 november som vi lovat, och 5 miljoner elkunder får nu dela på 55 miljarder i återbetalningar. Om det ska kallas högkostnadsskydd eller elprisstöd kan man diskutera, men det viktiga är att pengarna betalas ut, och att de som har de högsta kostnaderna får mest”. 

Det som utlovades, i enlighet med Kristerssons egna ord, var dock något annat än det Ericsson hävdar i efterhand. På varje enskild punkt. 

Ericsson följer dock som lojal uppbärare av riksdagsarvodet partilinjen slaviskt, och inte det som kommunicerats på regeringens hemsida. Ingen modell, tidsplan eller teknisk lösning kommunicerades på regeringens hemsida till väljarna före angivet datum.

Det råder dessutom stora osäkerheter kring den modell som regeringen valt, att låta Försäkringskassan ombesörja utbetalningarna. Detta kommer, enligt Försäkringskassan, kräva att de bygger eller anpassar ett system för ändamålet. Där folkbokföringsregister skall samköras med de olika elmarknadsföretagens kundregister, tanka ner den historiska elförbrukningen för att sedan räkna fram de individuella kompensationerna.

System av detta slag tar i regel längre tid att utveckla och kvalitetssäkra än de dryga två månader som Försäkringskassan fått på sig av regeringen. I vissa fall kommer Försäkringskassan behöva skicka ut avier istället, då avtal saknas med samtliga banker för utbetalning. För detta har Försäkringskassan tvingats vända sig till det korruptionstyngda Swedbank.

Regeringschefen har haft en tendens att ducka inför för honom själv obehagliga situationer. Kristersson har inte varit helt tydlig med hur han själv, som ordförande för Adoptionscentrum, hanterade uppgifterna om korruption kring bland annat de kinesiska adoptionerna, eller hur han som borgarråd fick tillgång till en lägenhet genom Ersta diakoni (främst avsedda för utsatta kvinnor). Inte heller har han idag tydligt förklarat hur han hanterat ett vallöfte som inte går att missförstå.

Istället har han valt att skicka fram ledamöter som så uppenbart försöker lägga dimridåer att det närmar sig pinsamhetens rand.

Ledamöter som inte förmår inse att en sminkad gris blir aldrig något annat än just en sminkad gris, och sminkade griskultingar som går i den sminkade grisens ledband inte heller kan bli något annat än just sminkade griskultingar.

Alltför rädda att missta sina riksdagsarvoden.