Israel publicerar översikt över Muslimska brödraskapet i Europa

Illustration: Grok
  • Fredag 27 feb 2026 2026-02-27
E-post

I veckan publicerade den israeliska regeringen sin övergripande rapport om det Muslimska brödraskapets verksamhet i Europa. Rapporten skiljer sig inte mycket från de franska, tyska och övriga europeiska översikterna som även kan bekräftas av nationella studier samt internationell forskning.

Nyligen publicerade Israels ministerium för diasporafrågor och bekämpning av antisemitism en omfattande rapport med titeln The Muslim Brotherhood Across Europe, som kartlägger Muslimska brödraskapets (MB) verksamhet, nätverk och inflytande över den europeiska kontinenten.

Rapporten väcker nya diskussioner om hur ett islamistiskt nätverk rört sig från Mellanöstern och in i europeisk civil samhällsstruktur — från moskéer och välgörenheter till ungdomsorganisationer, politisk lobbying och radikalisering.

Muslimska brödraskapet grundades av Hassan al-Banna i Egypten 1928 som en islamistisk rörelse som kombinerade religiös tro med politisk aktivism. Historiskt har rörelsen använt både socialt arbete och politisk agitation för att stärka sin agenda.

I flera länder i Mellanöstern — bland annat Egypten, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten — klassificeras MB formellt som terroristorganisation på grund av dess radikala ideologi och kopplingar till våldsamma grupper. Motsvarande klassificering har numera USA gjort av vissa organisationer som kan associeras till MB. I Gaza representeras den palestinska grenen av Hamas, som är internationellt förbjudet och söker Israels förintelse baserat på radikal islamistisk retorik. 

I Europa presenteras MB:s strategi annorlunda. Rapporten pekar på att rörelsen använder en form av ”legalistisk islamism” — dvs. arbetar inom ramarna för lagar och demokratiska system för att gradvis sprida sin ideologi, ofta under moderata eller humanitära täckmantlar. 

Struktur och verksamhet i Europa

MB:s nätverk i Europa beskrivs i den israeliska rapporten som decentraliserat men samordnat, med flera paraplyorganisationer och grenar som arbetar inom civilsamhället, utbildningssektorn och i kontaktytor med statliga institutioner. Säkerhetstjänster i flera europeiska länder har länge övervakat sådana nätverk och pekar på en rad organisationer med verkliga eller påstådda kopplingar till MB. 

Nyckelorganisationer

1. Council of European Muslims (CEM)/Federation of Islamic Organizations in Europe (FIOE)
En paneuropeisk paraplyorganisation som samlar nationella muslimska federationsgrupper och representerar muslimer inför EU-institutioner. FIOE grundades 1989 och har ofta kopplats till MB-ideologi via ledarskap och nätverkssamordning. Under en period var den tidigare moderate riksdagsledamoten Abderizak Waberi organisationens vice president.

2. European Council for Fatwa and Research (ECFR)
Ett religiöst råd som ger fatwor (religiösa utlåtanden) till muslimer i Europa och ofta förknippats med MB-ledare som Yusuf al-Qaradawi, en auktoritet med omfattande inflytande. Rapporten pekar på vissa fatwor som anses legitimera extrema ståndpunkter. 

3. Forum of European Muslim Youth and Student Organisations (FEMYSO)
Ett paraply för muslimska ungdoms- och studentorganisationer inom EU. European Parliament-frågor och säkerhetstjänstexpertis har utfärdat oro över gruppens kopplingar till MB-nätverk, även om FEMYSO själv förnekar formell anknytning. Vid grundandet deltog från Sverige bland annat det muslimske opinionsbildaren Rashid Musa som vid tiden var aktiv i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU.

4. The Europe Trust & European Institute of Human Sciences (IESH)
Finansiella och utbildningsinrättningar som enligt rapporten haft band till MB-ledare och finansiering från utländska källor, särskilt Qatar — något som enligt kritiker underminerar transparens och europeiska värden. 

Välgörenhet och Hamas-finansiering

Rapporten belyser hur vissa välgörenhetsorganisationer som opererar i Europa — såsom Union of Good, Interpal, Al-Aqsa Foundation och Islamic Relief Worldwide (IRW) — arbetar som täckmantel för att samla in och vidarebefordra medel till Hamas och därigenom indirekt stödja terrorism. Den israeliska rapporten hänvisar till tidigare förbud i USA och Israel av sådana organisationer och pekar på deras fortsatta verksamhet i Europa under humanitär fasad. 

Även om det inte framgår i den israeliska rapporten har Islamic Relief Sverige haft en särställning inom IRW. Som en av de största donatländerna, eller bidragsgivarna med svenska skattemedel, har svenska delen av IRW haft en överrepresentation i den internationella organisationens styrelse. Framför allt under de år som den synliga antisemitismen kunde avslöjas. Detta ledde till att hela IRW styrelse, inklusive den svenske ordföranden, tvingades avgå 2020.

Även Al Aqsa Foundation har haft en representation i Sverige. Al Aqsa Spannmålsstiftelse, en dotterorganisation med basering i Malmö, utgjorde den tidigare socialdemokratiske riksdagsledamoten Jamal el Haj bas inför valet 2006.

Dessa organisationer har internationellt samlat in betydande donationer och fungerar i praktiken som intermediärer för socio-religiösa nätverk, samtidigt som de deltar i politisk och social mobilisering som kritiker beskriver som antisemitiska eller anti-israeliska (anti-sionistiska).

Europeiska reaktioner och säkerhetsfrågor

I flera av EU-ländernas säkerhetsbedömningar har MB-nätverk beskrivits som problematiska och illiberala, även om de inte formellt klassificeras som terrororganisationer inom unionen. 

Samtidigt har debatten intensifierats kring EU-bidrag till civilsamhällsorganisationer som enligt vissa rapporter haft oklar anknytning till MB-ideologi. Kritiker hävdar att svag övervakning av finansiering och legitimitetskriterier kan inverka på demokratisk sammanhållning och värderingar. 

I rapporten The Muslim Brotherhood Across Europe representerar en del av en växande global debatt om islamistiska organisationers roll i västerländska demokratier. Oavsett om man håller med eller inte om rapportens slutsatser, pekar dess uppmärksamhet på flera faktiska diskussioner om transparens, finansiering, politisk påverkan och gränserna för civilsamhällets frihet inom EU och dess medlemsländer. Den belyser hur några organisationer som länge verkat i det europeiska samhällslandskapet nu granskas med ökad skärpa i en tid av geopolitiska spänningar och säkerhetspolitiska prövningar.

Läggs den israeliska regeringsrapporten vid sidan av dess tyska och franska motsvarigheter liknar de varandra men är inte identiska. De överlappar i synen på det Muslimska brödraskapet som en ideologiskt problematisk aktör i Europa. Samtliga menar att Muslimska brödraskapet inte är en tydlig terroristorganisation i Europa, men att dess närvaro kan ha implikationer för samhällspåverkan och demokratisk sammanhållning. 

Frankrike går längst genom i tydliga och politiskt känsliga termer definiera “infiltration” och risk för republikanska värden.  Tyskland är betydligt mer återhållsamt och analytiskt, där organisationer kopplade till MB övervakas snarare än förbjuds, utan alarmistiska uttalanden i offentlig rapportering. 

Den israeliska rapporten ger en bredare, strategisk och kritisk bild av MB som ett pan-europeiskt nätverk med potentiella långtgående mål.

Extramaterial

Israeliska regeringens översikt över Muslimska brödraskapet i Europa.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se