Arkitekten bakom det mångkulturella experimentet i Botkyrka kandiderar till riksdagen
SR:s Kaliber avslöjar att en man med kopplingar till organiserad brottslighet deltog i det socialdemokratiska maktskiftet i Botkyrka 2023. Men skandalen är inte fristående — den är symptom på decennier av ett misslyckat integrationspolitiskt experiment som nu belönar sina arkitekter.
En man dömd för flera narkotikabrott, och med dna kopplat till ett automatvapen i en polisutredning, deltog enligt SR:s granskningsprogram Kaliber i nomineringen av Emanuel Ksiazkiewicz till posten som S-gruppledare i Botkyrka. Det är bakgrunden till ett maktskifte som Socialdemokraterna länge försökt framställa som en intern ledarskapskonflikt och ingenting annat.
Bakgrunden är en infekterad strid som tog sin början när det socialdemokratiska kommunstyret beslutade att stänga ABF Botkyrka/Salems fritidsgårdar efter uppgifter om att gängkriminella vistats i lokalerna. En extern granskning visade att ABF brustit i sitt uppdrag på 24 punkter — rörande allt från arbetsmiljö och arbetsrätt till ekonomi och rekrytering. Kommunen polisanmälde förbundet. Misstankarna handlar bland annat om att ABF tagit ut dubbla bidrag för samma verksamhet, med samma personal och målgrupp i samma lokaler.
Sveriges Radio Kaliber täcker historien i två program.
I januari 2023 röstades kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin bort vid ett medlemsmöte som slutade 91 mot 88 röster. Ksiazkiewicz valdes till ny gruppledare i mars samma år. Partiet sprack: nio lokala S-politiker blev politiska vildar och 40 medlemmar lämnade. I höstvalet 2023 föll det nästan trettioåriga socialdemokratiska styret och en borgerlig koalition tog över.
Redan direkt efter omröstningen avvisade partiets egna företrädare varje antydning om oegentligheter. Katarina Berggren, sammankallande i valberedningen och en av de 179 medlemmar som deltog i mötet, kallade anklagelserna om kupp och kriminell närvaro för kränkande.
— Det var ett demokratiskt medlemsmöte, sade hon till SVT.
Berggren och ABF menade dessutom att missnöjet med Östlins ledarskap pågått i flera år och inte hade något samband med ABF-frågan. Partiledningen ställde sig på samma linje. Åsa Westlund, riksdagsledamot och ordförande för S i Stockholms län, framställde då som nu det hela som en personkonflikt. Partiledaren Magdalena Andersson gav inget tydligt svar i SVT:s Agenda när hon fick frågan om hon hade fortsatt förtroende för Botkyrkas S-ledning.
Nu riskerar SR:s nya uppgifter att riva upp gamla sår. Ebba Östlin menar att partiet aldrig gick till botten med de gängkopplingar som omgav maktskiftet — en bild som Ksiazkiewicz bestämt avvisar.
— Det här var personstrider, det här var konflikter om ledarskap, ingenting annat, säger han till Kaliber.
Pionjärkommun för ett misslyckat experiment
Det som nu avslöjas av SR är inte fristående från Botkyrkas historia. Det är ett symptom på den.
Botkyrka har under lång tid fungerat som något av en europeisk experimentkommun för migrationens effekter och integration. 2015 erhöll kommunen Europarådets status som pilotkommun i programmet Intercultural Cities — ett program vars medlemmar lyfts fram som pionjärer för interkulturell samhällsutveckling.
Det var Östlins företrädare, och en av den tidigare partisekreteraren Carin Jämtins närmaste förtrogna, och samma Katarina Berggren som kritiserar Östlins ledarskap som drev detta fram. Innan Ebba Östlin tillträdde 2015 var Berggren kommunstyrelsens ordförande. Berggren var kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka mellan 2004 och 2015.
Berggren tog bland annat initiativ till att grunda Mångkulturellt Centrum (MKC) tillsammans med CEMFOR, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism som är en direkt avläggare till teologiska institutionen vid Uppsala universitet och ett av professor Mattias Gardells initiativ. CEMFOR har sedan grundandet haft en tydlig koppling till den turkiska regeringskontrollerade tankesmedjan SETA, med nära band till AKP och kretsen kring Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, något som Ledarsidorna tidigare rapporterat om. CEMFOR bröt visserligen samarbetet med SETA under hösten 2022 med hänvisning till risker för politisering av forskningen men utan att erkänna att kopplingarna mellan SETA och AKP länge varit välkända.
SETA kom att vara en av aktörerna bakom desinformationsattackerna på den svenska socialtjänsten.
Att MKC förlades just i Botkyrka är ingen slump. Drygt fem procent av kommunens invånare är födda i Turkiet, och därtill tillkommer ett mörkertal av inrikesfödda med en eller båda föräldrar med turkiskt ursprung. Enligt SCB-statistik från 2021 var ungefär hälften av kommunens invånare antingen utrikesfödda eller hade minst en utrikesfödd förälder. Det skall jämföras med rikssnittet på 20 procent.
Var tionde person i Sverige som är född i Turkiet bor i Botkyrka, vilket inte heller är utan politisk relevans: det AKP-lojala och islamistiskt influerade partiet Nyans partiledare Mikhail Yüksel är i dag representerad i Botkyrka kommunfullmäktige.
Skolmisslyckanden och bidragsfusk
Sedan 2015 har utvecklingen i kommunen gått i allt allvarligare riktning. 2019 tvingades Skolinspektionen genomföra “statliga åtgärder för rättelse” för Storvretskolan. Åtgärden var ett resultat efter att skolan belagts med vite två gånger utan förbättring och har aldrig tidigare genomförts mot en kommunal skola i Sverige.
Bristerna var omfattande: trygghet och studiero, undervisning, särskilt stöd, värdegrundsarbete och bristande lärarsamverkan. Både rektorn och grundskolechefen byttes ut. Först i oktober 2019 fick kommunen tillbaka ansvaret för skolan.
Botkyrka 2018 ska heller inte glömmas bort: en företrädare för Miljöpartiet erbjöd då Moderaterna 3 000 röster i utbyte mot ett bygglov för en moské. Det är inte ett isolerat exempel — det är ett av flera som ramar in bilden av en kommun där särintressen länge fått operera utan tillräcklig insyn eller motstånd.
Östlin städade upp — och tvingades bort
Ebba Östlins försök att städa upp i sviterna av det interkulturella experimentet mötte hårt motstånd, både inifrån partiet och utifrån. Indragningen av bidragen till ABF:s ungdomsgårdar uppfattades av starka särintressen som en direkt krigsförklaring — inte som den befogade upprensning det faktiskt var. Parallellen till hur Socialdemokraternas Boel Godner hanterat liknande strukturer i Södertälje är påtaglig: Godner är kvar på sin post.
Östlin tvingades bort.
Och den som bär det historiska och reella ansvaret för Botkyrkas utveckling under de formativa åren — Katarina Berggren — belönas med en valbar plats på riksdagslistan inför valet den 13 september. Och med riksdagplatsen tar hon med sig ett nätverk av socialdemokratiska lokalpolitiker som fortfarande arbetar i gränslandet till de kluster som beskrivits i Kalibers reportage.
Johan Westerholm
