Utrikespolitisk balans med eko från 1920-talet

Donald Trumps politik provocerar fram kraftiga ompositioneringar i den europeiska debatten. Flera svenska opinionsbildare och partier låter sedan bara en vecka tillbaka som valfri Sverigedemokrat för femton år sedan. Med nymornade krav på att återgå till en nordisk kulturell förståelse och identitet samt kraftigt höjda försvarsanslag med lånade pengar. Allt som en reaktion på ett USA som går tillbaka till den politik som byggde på Theodor Roosevelts fokus på den västra hemisfären.
Under gårdagen genomfördes ett längre möte kring den förändrade säkerhetssituationen i Europa i London mellan flera stats- och regeringschefer.
– Goda och ärliga diskussioner, säger EU:s Ursula von der Leyen till BBC utanför och fortsätter:
– Vi måste återbeväpna Europa. Därför kommer jag att presentera en omfattande plan för detta vid mötet den sjätte mars.
Frankrikes president Emmanuel Macron menade efter mötet han tror att EU kan komma överens om att satsa “hundratals miljarder euro” på unionens försvarsinfrastruktur under det stora EU-mötet på torsdag. Försvarsalliansen NATO:s generalsekreterare Mark Rutte menar att nya besked givits under mötet men att han kommer återkomma.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer lät vid sin pressträff meddela att arbetet med att bilda en koalition av villiga länder nu ska intensifieras för att säkra Ukrainas säkerhet i framtiden. Europa ska bära den tyngsta bördan, men USA måste stå bakom projektet menade han vidare.
Reaktionerna på den internationella händelseutvecklingen med anledning av USA:s president Donald J Trump börjar bli minst lika extrema som de tvära kast som världen fått uppleva de senaste två månaderna. De mest extrema positionsförflyttningarna i Sverige står Aftonbladets Ledarredaktion för.
Anders Lindberg, chef för ledarredaktionen, menar att
Trumps och Putins världsbild skiljer sig inte från generalsekreterare Leonid Brezjnevs, han som lät stridsvagnar rulla in i Tjeckoslovakien under Pragvåren. Eller Nikita Chrusjtjovs, när han med våld krossade drömmen om frihet i Ungern 1956. Eller Stalins när han anföll Finland 1939.
Imperialismens värld.
Den ”identitet och historiska erfarenhet” som Alexander Stubb talar om är geografisk, djup och gemensam för alla oss som bor här uppe i det höga norden.
Lindberg har för även resonemang kring kulturell närhet med Sveriges nordiska grannländer. Att denna närhet gör det lättare för oss att förstå varandra. Hans kollega på ledarredaktionen Daniel Suhonen har ställt sig främst i ledet och kräver nu kraftigt utökade försvarsanslag och utesluter inte att Sverige lånar upp till dessa.
Att lyssna på Lindberg och Suhonen idag är som att lyssna på en Sverigedemokrat från 2009. Nordisk identitet som förenar, låna pengar till en militär upprustning.
Återgång till Roosevelt-doktrinen
Vad som skett är att USA:s nytillträdde president Donald Trump fått som han velat och framför allt lovat sina väljare. Att NATO:s europeiska medlemmar avsätter långt mer än tre procent av sin BNP till försvarsutgifter samt tar ett tydligt ansvar för den europeiska säkerheten. Även Lindberg och Suhonen gör nu exakt det som Trump ville. Dessutom utan förhandlingar.
Det finns dock andra goda skäl att ifrågasätta Lindbergs analys och retorik om ett imperialistiskt USA. USA retirerar territoriellt från Europa och Mellanöstern vilket är motsatsen till den expansion som ett imperiellt orienterat USA skulle göra. USA sluter sig i någon mån och går tillbaka till den försvarsdoktrin som ligger ännu längre bak i tiden än det ”Kalla kriget”.
Roosevelt-doktrinen från mellankrigstiden mellan första och andra världskriget uppkallad efter president Theodore Roosevelt. USA drar sig tillbaka till den västra hemisfären samt fokuserar på Stilla Havet med Japan och Kina.
President Roosevelts ambition var att styra partiet och landet mot en stärkt centralmakt, ökade regleringar och en mer inflytelserik, nationalistiskt färgad utrikespolitik. Roosevelts medlande i rysk-japanska kriget gav honom Nobels fredspris 1906, vilket stärkte hans rykte.
Det är i det ljuset av denna doktrin som världen skall se Abraham-avtalen. Abraham-avtalen, eller på engelska The Abraham Accords är en serie överenskommelser om normalisering av förbindelserna mellan Israel och de fyra arabiska länderna Förenade Arabemiraten, Bahrain, Marocko och Sudan. Dessa fredsavtal förhandlades fram under Trumps första mandatperiod och undertecknades från september 2020 till januari 2021. Tidigare hade Egypten (1979) och Jordanien (1994) som enda arabländer slutit fred med Israel.
Med dessa avtal minskar på sikt behovet för USA att hålla stridskrafter i Mellanöstern för att dels undvika krigsutbrott i en form av preventiv närvaro men även i syfte att försvara handelsvägarna. USA:s närvaro bygger på hangarfartygsgrupper och flera av dessa fartyg börjar närma sig slutet på sin livscykel.
Åldrande fartygsflotta
USA har idag 11 hangarfartyg i tjänst. Medelåldern på dessa är runt 30 år. Efter 20 år uppdateras dessa fartyg och bland annat byts kärnbränslet ut. justeras lite. CVN-65, USS Enterprice var 51 år i tjänst när den till slut skrotades och CVN-68 (Nimitz) har nu varit 49 år i tjänst. Alla anses vara “aktiva” (som i, de är för närvarande i tjänst), men beroende på det enskilda fartyget befinner de sig alla på olika punkter i sin servicerotation. På så sätt är ett fartyg redo att lämna en underhållscykel och återgå till full tjänst, och ett annat är redo att gå in på varven för underhåll och uppdateringar.
Nimitz-klassen börjar med andra ord bli slitna och ersätts av den senare Gerald S Ford-klassen som även om den kommer ha längre livslängd tar längre tid att bygga. Och även försvarsutgifterna är en utgiftspost som Trump lovat att skära kraftigt i.
Donald Trump ser ut att hålla vad han lovar. En återgång till ett mer protektionistiskt USA med en utrikespolitik som uppvisar starka inslag av motsatsen till vad som Anders Lindberg vill göra gällande. USA drar sig tillbaka och fokuserar på sig själva vilket i och för sig ger ett expansionistiskt Ryssland större spelrum.
Och samtidigt får Donald Trumps politik duon Lindberg – Suhonen att låta som valfri Sverigedemokrat för femton år sedan. Med krav på att återgå till samarbete som vilar på en nordisk kulturell förståelse och identitet samt kraftigt höjda försvarsanslag.
Med lånade pengar.