I skuggan av Brå´s rapport om det dödliga våldet i Sverige är nyligen genomförda amerikanska studier intressanta. Amerikanska undersökningar visar entydigt på att en majoritet av de som bor i utsatta områden eller tillhör utsatta minoriteter är motståndare till neddragningar av poliskåren och att många istället efterfrågar en större polisiär närvaro i vardagen. Trots den vrede som framkallades av det övervåld som ledde till George Floyds död. 

Den svenska myndigheten Brå, Brottsförebyggande rådet, levererade i veckan en rapport till regeringen om antalet dödsskjutningar. Sverige har under regeringen Löfven utvecklats till att vara ett av Europas farligaste länder att leva i. Men skulden för den inträffade situationen är med stor sannolikhet delad mellan regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven för även om det inte ligger i Brå´s uppdrag att granska kopplingen mellan migration, integration och dödligt våld så öppnar utredaren för denna form av tes i en intervju med Nyheter Idag.

Att bristande integration efter en period av alltför hög migration leder till socio-ekonomiska trender, segregering och enklavisering som sedan resulterar i våld med olika former av etniska inslag.

Samtliga partier, utom möjligtvis MP och V, tycks vara eniga om att fler poliser är ett av alla de verktyg som kommer krävas för att på sikt få ner det dödliga våldet i samhället. Men fler polisanställda är inte detsamma som fler poliser i yttre tjänst vilket är det som empiriskt har visat sig vara mest effektivt. Att poliser är synliga i gatumiljöerna samt i de områden där kriminella rör sig.

Denna form av närvaro i utsatta och särskilt utsatta områden har kritiserats av företrädare för olika civilsamhällesorganisationer och Feministiskt initiativ. Att det finns en rasisitsk underton i polisens arbete mot gängkriminalitet i utsatta områden.

Ett uttalande som kan sägas vara kopplat till motståndet till fler poliser i segregerade områden kommer från Sveriges unga muslimers tidigare ordförande Rashid Musa som menar att  ”Man har nu kolonier i förorten istället för i andra kontinenter”. Att dessa förorter istället skulle lämnas i fred från det svenska våldsmonopolet är inte en orimlig slutsats.

Det är inte heller uteslutet att denna kritik som framförs av bland annat Rashid Musa inte är representativ för de som bor i dessa områden.

Och det finns klara paralleller i den debatt om polis och avfinaniering av poliskåren i USA i den svenska debatten samtidigt som amerikanska undersökningar visar på ett motsatt resultat efter George Floyds dödsfall än vad som rapporterats i svensk media, tidskriften Bulletin undantaget.

På frågan om de vill att polisen ska spendera mer tid, samma tid eller mindre tid än de gör för närvarande i sitt område, vill de flesta svarta amerikaner – 61% – att polisens närvaro förblir densamma. Detta liknar de 67% av alla amerikanska vuxna som föredrar status quo, inklusive 71% av vita amerikaner.

Samtidigt säger nästan lika stora andelar svarta amerikaner att de skulle vilja att polisen tillbringade mer tid i sitt område (20%) som att de skulle vilja att de skulle spendera mindre tid där (19%). 

Stödet till omfördelning eller avfinansiering av polisen har minskat bland amerikaner sedan augusti 2020 efter att en sommar av protester hade brutit ut över hela landet mot diskrimnering och polisbrutalitet visade en nyligen genomförd undersökning publicerad av USA Today.

Uppmaningen att omfördela polisbudgetarar härstammar från Black Lives Matter-aktivister och demonstranter som kallade det för att “avväpna polisen”.

Endast 18% av de tillfrågade stödde den rörelse som kallades “avskaffa polisen” och 58% sa att de motsatte sig den. Även om vita amerikaner (67%) och republikaner (84%) var mycket mer benägna att motsätta sig rörelsen var endast 28% av svarta amerikaner och 34% av demokraterna för den.

De amerikanska undersökningarnas resultat bör kunna appliceras även på Sverige. 

Dessa visar entydigt på att en majoritet av de som bor i utsatta områden eller tillhör utsatta minoriteter är motståndare till neddragningar av poliskåren och att många istället efterfrågar en större polisiär närvaro i vardagen. Trots den vrede som framkallades av det övervåld som ledde till George Floyds död.