Regeringen delar ut ett hårt slag mot terrorfinansiering, biståndskorruption samt annan klandervärd verksamhet. Samt det biståndsindustriella komplexets hjärta och blodomlopp. Detta sker i flera steg med nu tre skärpningar av regelverken kring finansiella transaktioner. I praktiken kommer det att innebära att Hawalah-systemet, som bland annat används för terrorfinansiering, förbjuds i Sverige.

Advokaten och revisorn Sergej Magnitskij mördades 2009 efter att ha avslöjat en stor rysk korruptionshärva. En korruptionshärva som innefattade bland annat de finansiella transaktionssystemen. Sedan dess har flera länder stiftat s.k Magnitskij-lagar.

Magnitskijlagen, på engelska Magnitsky Act, är ursprungligen en lagstiftning som antogs av USA:s kongress 2012 och flera länder har senare följt efter. Lagen innebär en effektivisering av tidigare sanktioner mot individer misstänkta för brott mot de mänskliga rättigheterna, penningtvätt samt vapenhandel. Enligt lagstiftningen behöver bevisningen inte vara komplett för en tillämpning. Lagen gör det möjligt för landets myndigheter att vidta drastiska ekonomiska sanktioner även om inte bevisunderlaget är komplett.

Magnitskijlagstiftning är idag ett samlingsbegrepp för antikorruptionslagstiftning och ett effektivt redskap för att möta inte bara internationell kriminalitet och terrorism utan även för att adressera korruptionen inom det internationella biståndet. Världsbankens beräkningar, genom data hämtade från SWIFT- och BIC-systemen visar att c.a 7,5 procent av allt bistånd försvinner redan i första transaktionsled. Hawalah-systemet, som är ett informellt transaktionssystem för organisationer och privatpersoner för pengaöverföringar mellan länder ligger helt utanför denna kontroll och lagrum.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna samt Centerpartiet öpnnade 2019 för införa motsvarande lagstiftning för att bättre kunna samarbeta med andra länders Ekobrottsmyndigheter. Något som den dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) ställde sig kallsinnig till. Av lätt insedda skäl.

Relaterat: Rekordkorruption avslöjad inom UNDP

Regeringen Kristersson har dock visat detta fält en helt annan uppmärksamhet. Tidigare har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) valt att förbereda för att transaktionssystemen (SWIFT och BIC) skall omfattas av Lagen om Penningtvätt. 

Under sommaren 2024 remitterade Finansdepartementet två promemorior med ytterligare förslag på området. Dels ett förslag om att företag som förmedlar betalningar mellan banker (s.k. clearingbolag) ska övervaka transaktioner och rapportera misstänkt penningtvätt till banker och Polismyndigheten. Dels ett förslag som ger Finansinspektionen utökade möjligheter att vid lämplighetsprövningar kontrollera om företrädare för finansiella företag, till exempel utländska företags svenska betaltjänstombud, har begått brott.

Reformer som leder till en form av Magnitskylagar. Regeringen meddelade i veckan att de nu tar ett steg till.

Finansdepartementet har nyligen remitterat det utredningsförslag som överlämnades till finansmarknadsministern den 2 oktober om att införa straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering. Förslaget skapar förutsättningar för Polismyndigheten att beivra sådan verksamhet.

Relaterat: Starka protester från korruptionstyngd biståndsindustri mot regeringens reformkrav

I praktiken innebär de båda förslagen – tillståndsplikt och straffansvar – ett förbud mot dagens informella hawalasystem. Och därmed ett hårt slag mot terrorfinansiering, biståndskorruption samt annan klandervärd verksamhet. Samt det biståndsindustriella komplexets hjärta och blodomlopp.

Transaktionssystemet Hawala omsätter stora summor pengar i hela världen och i Sverige. Systemet har blivit särskilt användbart för kriminella som vill säkra sina transaktioner. Hawalasystemet har bland annat använts av kriminella grupper i en penningtvätthärva på ett växlingskontor på Södermalm i Stockholm som uppmärksammats av SVT. 

Relaterat: Statsbidrag till Hamas kapacitetsuppbyggnad