I årets andra partisympatiundersökning av Statitstiska Centralbyrrån, SCB, backar regeringsunderlaget kraftigt. Mest backar Sverigedemokraterna som står utanför regeringen trots att det är främst Kristdemokraternas ansvarsområden som troligen ligger bakom väljarnas missnöje.

SD får ta den största förlusten i såväl relativa som absoluta tal och tappar enligt mätningen 2,3 procent eller mer än var tionde väljare vilket skall ställas mot KD:s förluster om 0,4 procent eller var åttonde väljare. Det trots att löftessveken kanske mest kan kopplas till regeringens nya energi- respektive socialmininster (med ansvar för civilsamhällesfinansiering) partiledaren Ebba Busch respektive Jacob Forssmed (KD).

KD:s försvarslinje vilar på att det är ”sällan populärt att komma in med städmopp” enligt Ebba Busch uttalande till Omni under gårdagen.

Även om energideparatementet med stor sannolikhet präglats av en större oreda efter att Ibrahim Baylan (S) ansvarat för energiområdet följd av Kashayar Farmanbar (S) som ingen av dem visade sig behärska eller vilja engagera sig nämnvärt i frågorna så var sannolikheten att Busch skulle lyckas ännu sämre med det liten så ser det ut som att departementet även denna mandatperiod kommer präglas av ett frånvarande ledarskap.

Ebba Busch har fått stark kritik för att hon varit helt osynlig sedan valet och inte heller ansträngt sig i någon egentlig mening för att gå den politiska ledningen i Skåne och Elområde fyra, EO 4, till mötes eller ens komma till ett möte. EO 4 är det elområde som under över ett års tid drabbats värst av de ökade elpriserna, elpriser som ser ut att ha en potential att stiga ännu mer.

Det senare beror på att Ringhals 4 stopp nu förlängs och att även Oskarshamn stängs. Detta innebär inte bara en effektförlust in elområde 3 och 4 utan även att den södra länken, den kabel som skall överföra kapacitet från norra till södra Sverige inte kan kraftsättas och fungera som överföringskabel på rätt sätt utan kommer gå på en lägre kapacitet. Vilket bara det innebär höjda priser för konsumenterna.

Den kristdemokratiska städmoppen har med viss effektivitet städat bort den tekniska lösning som kunde ge hushållen den senaste elpriskompensationen, att via marknadsbolagen subventionera elen. Istället går regeringen över Försäkringskassan som inte ens har avtal med alla de banker som kompensationen ska skickas till. Och att det blir Försäkringskassan som först skall stämma av med elmarknadsbolagen vilken kompensation som skall skickas till vilken elkund är en modell som aldrig prövats tidigare.

Det finns även fler effekter av ”Städfirma Busch & Forssmed och sånt” arbete.

Den kristdemokratiska städmoppen har även städat ut den aviserade skärpning av regelverket för statsbidrag som under mer än tre års tid förhandlats fram av moderaterna och socialdemokraterna inom ramen för den tidigare regeringens religiösa råd. Den lagstiftning som till slut föreslogs skulle effektivt ha stoppat igen de mest uppenbara hålen i det tidigare regelverket.

Riksrevisionen kunde tidigare i år konstatera att stora delar av anslaget till bland annat utbildningsförbunden uppvisar redovisningsbrister på alla nivåer. Bland annat saknas 75 procent av underlagen till bland annat samordningsanslaget hos studieförbunden. Studieförbunden erhåller varje år c.a två miljarder i statsbidrag och ytterligare miljarder i regionalt stöd, stöd från Allmänna Arvsfonden samt kommunala föreningsbidrag.

Motivet förr den ansvarige ministern, Jakob Forssmed (KD), att stoppa lagstiftningen som efterfrågats av bland annat Säpo, polisen och Skatteverket var att han ansåg att företrädaransvaret var för långtgående. Att de som ansvarar för en förenings verksamhet skulle behöva ta ansvar för den i den utsträckning som propositionen föreslog var orimligt enligt honom och kristdemokraterna.

Även om regeringen endst suttit halva den tid som media och opposition brukar ge den, 100 dagar, har regeringen Kristersson redan nu börjat bekänna färg. Kristdemokraterna har nu en tydlig tendens att underleverera på energiområdet samtidigt som partiet mer och mer utvecklas till de Blågula regeringsalternativets egen versiopn av Miljöpartiet.

Där bidragsbonanza med skattebetalarnas medel och utan regelverk tycks vara det slutliga målet för regeringens politik.