Vargasbolaget Stegra är idag i akut behov av att stärka sina finanser i form av kapitaltillskott och nya krediter för att överleva. Stödet för de billiga gröna krediter som bolaget byggts på är dock begränsat till näringsdepartementet. De gröna statliga krediterna som bolaget gjort sig beroende av kommer sannolikt behöva vänta tills ett regeringsskifte då Socialdemokraterna lovat att återinföra dessa.

”Företaget är i en planerad finansieringsrunda i enlighet med vad de har kommunicerat till oss tidigare i år. Närmare frågor om företagets pågående arbete och planer framåt besvaras bäst av dem själva”.

Uttalandet är närings- och vice statsminister Ebba Busch (KD) till Dagens Industri som kommenterar den senaste turbulensen och finansieringsrundan som det av finansmannen Harald Mix kontrollerade stålbolaget Stegra genomför. Mix själv avgick från ordförandeposten under måndagseftermiddagen och befinner sig för närvarande istället i Himalaya. 

Harald Mix-grundade Altor är Stegras näst största ägare. Tre av riskkapitalbolagets sju fonder – med investerare som bland andra Tredje AP-fonden – har satsat i stålbolaget, som befinner sig i finansiell kris. Altors investerare vill inte uttala sig om konsekvenserna för framtida fondresningar.

Att regeringen skall ha känt till bolagets finansiella status sedan en tid är ny information. Även för aktieägarna. 

Vad visste bolaget och Ebba Busch som ingen annan visste?

Vid bolagets kapitalmarknadsdag som genomfördes i juni meddelade företagets VD Henrik Henriksson att bolaget hade vid tillfället samlat in cirka 6,5 miljarder euro för att täcka Fas 1, vilket innefattar att nå en produktionskapacitet på 2,5 miljoner ton stål per år. Kostnaden för stålverket, som inte tagits i bruk än, närmar sig nu marknadsvärdet för hela SSAB.

Inte heller är kraftförsörjningen för bolagets andra fas garanterad. Fullt utbyggd kommer anläggningen behöva motsvarande 20 TWH per år, eller lika mycket som två nybyggda fullstora kärnkraftverk kan leverera.

Ett nytt fullstort kärnkraftverk kostar drygt 100 miljarder kronor.

Bolagets finansiella situation visade sig dock vara en väl optimistisk kommunikation från bolaget till marknad och allmänhet. I själva verket visade det sig att bolaget förbrukar tre miljarder kronor i månaden och beräknades enligt uppgifter i Financial Times ha medel i kassan för 1,7 månader till. Det var efter att denna nyhet läckt till allmänheten som den pågående finansieringsrundan blev känd. Den runda som Busch säger sig ha känt till under en tid. Bolaget är nu beroende av snabba billiga krediter och externt kapital för att överleva.

Som onoterat bolag har Stegra inga skyldigheter att vara transparenta i sin kommunikation. Endast noterade bolag är bundna att följa EU-förordningen Market Abuse Regulation Act, MAR. De kan därmed fullt lagligt dölja den information de anser vara negativ för bilden av bolaget.

Gröna krediter – Grönt heroin

Stegra, likt Northvolt, har från början byggts upp med ett tydligt fokus på en i relativa termer snabb “exit”, eller vanligen en börsintroduktion. Harald Mix, och Vargas med delägarna Carl-Erik Lagercrantz och Peter Carlsson (tidigare grundare och VD för systerföretaget Northvolt) har byggt upp sin verksamhet med fokus på en börsintroduktioner eller avknoppningar av de bolag de bygger upp i form av ”start-ups”. Ingen har tidigare varit långsiktiga ägare som till exempel familjen Wallenberg eller HM-koncernens familjen Persson.

Och de har inte heller den ambitionen.

Inledningsvis krävs i dessa fall endast en minimal kapitalinsats för att sedan expandera verksamheten med en kombination av externt kapital, statsbidrag och förmånliga krediter samt kreditgarantier. Det innebär att tidiga ägare, som grundarna, kan få en stor utväxling om de senare i processen kan avyttra delar eller hela sitt innehav vartefter värderingen ökar. En avyttring är annars något som blir möjligt vid en börsintroduktion. Men det finns undantag.

Peter Carlsson lyckades avyttra aktier för 200 miljoner kronor innan Northvolt gick i konkurs.

Det vill säga, grundarna har hela ”uppsidan” eller vinstmöjligheterna medans framför allt sena aktieägare och skattebetalare – som borgar för de gröna förmånliga krediterna – tar större delarna av risken. Grundarna riskerar endast det ursprungliga kapitalet när bolaget inte hade något egentligt värde. Och tillgången på billiga gröna krediter stimulerar denna form av skattefinansierat entreprenörsskap.

Harald Mix har tidigare, dock inte nu, varit starkt kritisk mot billiga krediter. Vid Altors kapitalmarknadsdag 2013 menade han att

“Det värsta som finns är billiga pengar. Alla tror att vi gynnas av att kunna låna mycket och billigt men någon gång ska du betala tillbaka pengarna. Det är lite som heroin”.

Idag är Stegra i akut behov av mer grönt heroin i form av billigt kapitaltillskott. Stödet från regeringen är dock begränsat till Ebba Busch näringsdepartement som står under Harald Mix kontroll varför han och Vargas har allt att vinna på ett regeringsskifte.

Stödet för dessa gröna krediter finns dock inom oppositionen. Såväl socialdemokraternas finanspolitiske talesperson Mikael Damberg som den näringspolitiske talespersonen Fredrik Olovsson är starkt kritiska mot att regeringen nu strypt tillgången på billiga gröna krediter, eller ”grönt heroin” till företag som Vargasbolagen.

I mitten står idag Vargas som kunnat neutralisera den politiska motsättningen. Vargas kunde 2023 meddela att de rekryterat den tidigare näringsministern Ibrahim Baylan (S) som lobbyist. Samtidigt har Vargas kontrakterat PA-firman Bellbird och Anders Kempe för sin strategiska kommunikation. Kempe är aktieägare i Stegra och dessutom ordförande i Svenskt Näringslivs stiftelse Fritt näringsliv.

Stiftelsen finansierar tankesmedjan Timbro där statsminister Ulf Kristerssons tidigare statssekreterare PM Nilsson idag är VD.