Bygget av det kraftigt försenade nästan klara och nästan fossilfria stålföretaget Stegra i Boden har stått still sedan i mitten på december. Samtidigt fortsätter bolaget, opinionsbildare och utvalda medieaktörer sprida en direkt missvisande bild över dels bolagets finansiella status men även över historiken. Något som är fullt möjligt eftersom bolaget inte omfattas av EU:s regleringar för att motverka marknadsmanipulation.

Bygget av det nästan klara och nästan fossilfria stålföretaget Stegra i Boden har stått still sedan i mitten på december. Flera byggföretag säger till SR/Ekot att de fortfarande inte fått besked när de ska komma tillbaka. Stegra säger att de inte kommenterar samarbetet med enskilda leverantörer men medger att bygget ännu inte har full fart efter juluppehållet.

Bolaget har sedan i början av november genomfört, eller genomför fortfarande, någon form av finansieringsrunda för att säkra färdigställandet av det nästan fossilfria stålverket. Från att sommaren 2025 vara fullfinansierade med en buffert på 30 miljarder kronor uppstod innan jul en förändring i finansplanen som innebär att bolaget måste resa minst tio miljarder kronor till. Enligt tidigare uppgifter förbrukade bolaget två miljarder i månaden.

Relaterat: Nästan fossilfritt blir mindre fossilfritt

Bidragsberoende bolag utan känd huvudägare

Vem som idag är huvudägare i bolaget är okänt efter att finansmannen och grundaren Harald Mix lämnat posten som styrelseordförande. Bolaget är onoterat men skall hålla aktieboken tillgänglig vid styrelsens säte enligt aktiebolagslagen. En lag bolaget håller sig strikt vid och svarar inte på frågor per mail om hur ägarlängden utvecklats efter nyemissionen.

Bolaget är inte noterat och omfattas därmed inte av EU:s Market Abuse Act som skall motverka marknadsmanipulation. Stegra är med andra ord fria att kommunicera vad de önskar vid vilken tidpunkt de önskar utan de kvalitetskrav eller krav på sakriktighet som åligger börsnoterade bolag.

Inte heller Riksgälden, som garanterat krediter för 13,5 miljarder kronor av skattemedel vill eller har för avsikt att att kommunicera vem som är den eller de egentliga huvudägarna av bolaget. Och därmed bidragsmottagare. Mats Lilja vid Riksgälden hänvisar till bolaget. Vilket även Helen Lindhe vid Energimyndighetens presstjänst gör. Energimyndigheten betalade så sent som dagarna innan jul ut 390 miljoner kronor till bolaget i ett beviljat skattefinansierat statsbidrag utan att kommunicera vem de anser eller bedömer vara huvudägare till det bidragsberoende bolaget.

Trots allvaret i den uppkomna situationen, där bolaget själva bidrar med slutenhet, så fortsätter olika former av nyhets- och opinionsbildare sprida direkta osanningar om bolaget för att skapa en mer positiv bild.

Relaterat: Miljonregn över Stegra trots Energimyndighetens förbehåll

Manipulerad bild ökar riskerna

Aftonbladets ledarredaktions poddformat Starta Pressarna med opinionsbildaren Daniel Suhonen är ett sådant exempel. Aftonbladets ledarredaktion sponsras av nätkasinot Snabbare Casinon i ett format som dessutom styrker arbetarrörelsens tendens att förlita sig på och samarbeta med spelbolag för sina intäkter och opinionsbildning. I likhet med Socialdemokraterna och Kombilotteriet.

Doktoranden Jonas Algers, tidigare på socialistiska Flamman, menar att ett av skälen till bolagets kris är att den svenska regeringen nekade utbetalning var att regeringen inte fullföljde EU:s medgivande att betala ut riktat stöd till bolaget. Algers och Suhonen bidrar till spridningen av en direkt missvisande bild av statens eventuella skyldigheter i relation till Harald Mix projekt.

Stegra nekades i mars 2025 ett miljardstöd på 1,65 miljarder kronor från Naturvårdsverkets Klimatklivet. Huvudorsaken till avslaget var att projektet i Boden initialt beräknades orsaka för höga koldioxidutsläpp under sin uppstartsfas.

Relaterat: Stegra – En historia om påverkansarbete och vandel

Ett annat exempel på hur skattefinansierad media är en del av bildsättningen av Stegra är hur bolagets finansiering presenteras. Även Sveriges Radio menar att bolaget endast är finansierade med två procent skattemedel. Public Service, SR/Ekot i detta fall, tar inte in vare sig de 13,5 miljarder skattemedel som garanterar krediter eller de övriga samhällsinvesteringar som bolaget krävt för sin etablering.

Bland annat har Bodens kommun har tvingats öka sin skuldbörda till miljardbelopp för att etableringen skulle bli möjlig samtidigt som Stegra kunnat tvingat fram en lånefinansierad utbyggnad av Luleå hamn.