Sverige skattebombas tillbaka till förindustriell tid
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har fått återkommande kritik mot sin otydlighet om vad hon vill med Sverige efter valet. En situation som innebär att hon efter valet har stor frihet i vilka vägval hon kan komma att göra. Något som partiets vänsterfalang kommit att utnyttja och i en framtid där Vänsterpartiets ökade inflytande ryckt närmare.
Aftonbladets ledarsida har presenterat tio punkter för ett rödgrönt motsvarande Tidöavtal, kallat Runöavtal, för mandatperioden 2026–2030. Det är det mest konkreta utkast till regeringsprogram som hittills lagts fram från vänstersidan. Det går därför att räkna på.
Bland annat anges att skatterna på sikt ska ta in 1–2 procent mer av BNP, öronmärkt för försvaret. Det motsvarar 67–133 miljarder kronor per år. Men skattehöjningen är bara en del av räkningen. De övriga punkterna innehåller utgiftslöften som sammantaget är större än skattehöjningen och som saknar angiven finansiering. Skattetrycket stiger måttligt. Tyngdpunkten i beskattningen flyttas till kapitalet, och det är i kombinationen av åtgärder som effekten på investeringarna uppstår.
Skattetrycket ökar
Skattekvoten var 40,5 procent av BNP år 2025 enligt Ekonomifakta. Den har haft en svagt fallande trend sedan mitten av 2010-talet. BNP uppgick 2025 till 6 654 miljarder kronor. En procentenhet av BNP motsvarar cirka 67 miljarder kronor.
Förslaget innebär att skattekvoten stiger till 41,5–42,5 procent. De totala skatteintäkterna, 2 699 miljarder kronor 2025, skulle öka med 2,5–5 procent. Vid den övre gränsen hamnar Sverige i nivå med Italien och Österrike och strax under Danmark och Frankrike som har de högsta skattekvoterna i OECD.
Nivån är i sig inte historiskt extrem. Den ligger ungefär där Sverige låg i början av 2010-talet. Det avgörande är inte nivån utan var höjningen hamnar. Planen, eller förslaget, är att skatten på arbete ska sänkas samtidigt. Då måste kapital och konsumtion bära mer än hela nettohöjningen.
Utgiftssidan: minst 130 miljarder utan finansiering
Skatterna på kapital gav cirka 412 miljarder kronor 2025, drygt 15 procent av skatteintäkterna. Bolagsskatten stod för omkring 222 miljarder och hushållens kapitalskatter för cirka 88 miljarder. Konsumtionsskatterna gav drygt en fjärdedel, grovt 700 miljarder.
Förslaget anger inte hur mycket skatten på arbete ska sänkas. Här antas 30 miljarder kronor, ungefär 2 procent av skatterna på arbete. Kapital och konsumtion måste då ge 97–163 miljarder kronor mer per år.
| Scenario | Ökning kapitalskatter (mdkr) | Ökning i procent | Ökning konsumtionsskatter (mdkr) | Ökning i procent |
|---|---|---|---|---|
| Proportionell fördelning (37/63) | 36–60 | 9–15 | 61–103 | 9–15 |
| Två tredjedelar på kapital | 65–109 | 16–26 | 32–54 | 5–8 |
Statiskt ger en procentenhet på bolagsskatten omkring 11 miljarder kronor. En höjning från 20,6 till 25 procent ger knappt 50 miljarder. Det är nästan tillbaka till 26,3 procent, nivån före 2013. En höjning av hushållens kapitalinkomstskatt från 30 till 35 procent ger i storleksordningen 15 miljarder.
Beräkningarna är statiska. Kapitalbaser är rörliga, och det faktiska utfallet blir lägre. Ju mer av höjningen som läggs på kapital, desto större blir avståndet mellan beräknad och faktisk intäkt.
Skattehöjningen som aviseras är öronmärkt för försvaret. Övriga löften har ingen angiven finansiering. De kvantifierbara posterna summerar till minst 130–150 miljarder kronor per år, 2–2,3 procent av BNP. Till det kommer höjda statsbidrag och elprisregleringen, som inte går att prissätta utan närmare utformning.
| Punkt | Åtgärd | Årlig kostnad (mdkr) | Underlag |
|---|---|---|---|
| 4 | 2030-fonden, 1 000 mdkr över ett decennium | ~100 | Förslagets egen siffra |
| 5 | Staten tar första sjuklöneveckan | 10–20 netto | Arbetsgivarnas sjuklönekostnad var 34 mdkr 2023 |
| 9 | Halverad kollektivtrafiktaxa | 11–12 | Trafikintäkterna var 22,8 mdkr 2019 |
| 3 | Reglerade elpriser med lågt tak | Okänd, tiotals mdkr en dyr vinter | Norges motsvarighet har mer än fördubblats i kostnad |
| 2 | Höjda och indexerade statsbidrag | Ej angiven | – |
Sjuklönen: arbetsgivarna ska i gengäld ta vecka två och tre. Nettokostnaden för staten beror därför på hur långa sjukfallen är. Att karensavdraget slopas talar för att korttidsfrånvaron ökar.
Elpriset: Norges ordning gäller bara hushåll, med ett fast pris på 40 öre per kilowattimme exklusive moms. Kostnaden för 2026 beräknades först till 7 miljarder norska kronor. I den reviderade budgeten var den 15,4 miljarder för el. Förslaget här omfattar även företag, och Sverige saknar Norges stora statliga vattenkraft som motvikt.
Men i avtalsförslaget finns även en lösning på finansieringen. Ett nytt finanspolitiskt ramverk ska göra det möjligt att investera “utan att tränga undan välfärd och jobb”. I praktiken innebär det lånefinansiering. Den samlade finanspolitiska expansionen blir då 3–4 procent av BNP per år, varav högst hälften skattefinansierad.
Investeringsviljan påverkas
Effekten skiljer sig mellan olika typer av ägare. För noterade bolag med internationella ägare är det främst bolagsskatten som påverkar investeringarna. Priset på kapital sätts i stort sett internationellt, och ägarskatter i Sverige betyder mindre. En höjning till 25 procent skulle lägga Sverige klart över EU-genomsnittet för bolagsskatt. Det påverkar var koncerner lägger ny produktion och var de redovisar vinster.
För onoterade företag och familjeföretag är ägarbeskattningen avgörande. En förmögenhetsskatt tas ut på orealiserade värden och måste betalas med pengar ur bolaget. De pengarna hade annars kunnat återinvesteras. Arvsskatt försvårar generationsskiften. Det står i direkt konflikt med förslagets egen punkt om generationsväxling i jordbruket.
Norge är det närmaste jämförelseobjektet. Efter skattehöjningarna 2021–2022 flyttade 105 personer med förmögenhet över 100 miljoner norska kronor ut under två år. Det var fler än under hela perioden 2014–2021 enligt tankesmedjan Civita. Forskare vid NHH invänder att en del av utflyttningen drevs av ett skattehål för utflyttade, som sedan har täppts till, och att Schweiz också har förmögenhetsskatt. Riktningen i beteendet är ändå densamma i båda tolkningarna.
Tre punkter som inte är skatter påverkar investeringarna lika mycket:
- Elpriset (punkt 3). Ett lågt statligt pristak tar bort prissignalen som motiverar ny produktion och flexibilitet. Den som investerar i elproduktion får en politisk risk att bära, nämligen att taket flyttas.
- 2030-fonden (punkt 4). Staten ska fördela 100 miljarder kronor per år till projekt med “störst klimat- och jobbnytta”. Erfarenheterna från den gröna industripolitiken, med Northvolt som tydligaste exempel, visar risken när staten väljer projekt i den skalan.
- Räntan (punkt 10). En lånefinansierad expansion på flera procent av BNP per år pressar upp räntorna. Det fördyrar all privat investering, också den som inte berörs av någon skatt.
Pro´s and Con´s
Förslaget har delar som talar för investeringar. Sänkt skatt på arbete förbättrar drivkrafterna för arbete och stambanor och energiinfrastruktur kan höja avkastningen på privata investeringar. Dessa effekter kommer dock långsamt, medan skatterna och prisregleringen verkar direkt.
Runöavtalet höjer skattekvoten med 1–2 procentenheter, till 41,5–42,5 procent. Det är en måttlig ökning av skattetrycket. Om skatten på arbete samtidigt sänks, som förslaget anger, måste dock kapitalskatterna höjas med 9–26 procent. Utgiftslöftena är minst lika stora som skattehöjningen och saknar finansiering. Helheten i det som kallas för Runö-avtalet pekar mot lån.
För investeringsviljan är det summan som räknas: högre bolags- och ägarskatter, ett statligt tak på elpriset, statlig fördelning av 100 miljarder kronor om året och högre räntor. Var för sig går åtgärderna att försvara med argument.
Tillsammans ändrar de dock villkoren för privat kapital i Sverige i en riktning som Norge redan har prövat. Vilket kan innebära att med den politik som läggs fram så skattebombas Sverige tillbaka till förindustriell tid samtidigt som förändringarna i arvsskatt innebär stora konfiskatoriska reformer av fast egendom.
Källor och antaganden
Antaganden
- Sänkt skatt på arbete på 30 mdkr.
- Fördelningen mellan kapital och konsumtion är ett räkneexempel eftersom förslaget inte anger någon.
- Nettokostnaden för sjuklönen och kostnaden för elprisregleringen är uppskattningar.
Källor
- Ekonomifakta: skattekvot 2025
- Ekonomifakta: BNP 2025
- Ekonomifakta: skatteintäkter per skatt 2025
- Ekonomifakta: skattekvoter i OECD
- Svenskt Näringsliv, remissvar: sjuklönekostnad 2023
- RUT 2023:251: kollektivtrafikens intäkter
- Vänsterpartiet: halverade biljettpriser, 12 mdkr
- Altinget: Norgespris 2026, reviderad budget
- Civita-notat 20/2025: utflyttning av förmögna
- NHH: skattehålet och utflyttningen
- Aftonbladet ledare: Runöavtalets tio punkter
Johan Westerholm
